torsdag 23 december 2010

Vad händer under 2011?

Har tjuvkikat i diverse spåkulor för att försöka förutspå vilka frågor som blir de viktigaste för privatekonomin under 2011.

Har vi en fastighetsbubbla?
Att många vill begränsa utlåningen till boende tror jag är riktigt. Många av de tidigare kriserna och bubblorna har sitt ursprung i en för hög belåning. Att begränsa utlåningen utan att utlösa ett prisfall på hus och bostadsrätter blir en balansgång som skall bli intressant att följa.

Vad kommer att hända med räntorna under 2011?
Mycket talar för fortsatt stigande räntor på grund av stigande tillväxt i ekonomin, vissa tillväxtländer visar tecken på ett ökat inflationstryck. Det som ytterligare sannolikt kommer att driva upp räntan är det nya regelverk som går under namnet Basel III.

Hur går börsen 2011?
I Fondnytt resonerar Swebank Roburs experter kring frågan. De tror att det är rimligt att börsen stiger med 10-12% under 2011. Utgångspunkterna är företagens starka balansräkningar och att konjunkturen inte nått toppen

Vad händer med premiepensionssystemet?
Det har varit mycket debatt om hur systemet fungerar under 2010. Uttalande av ansvariga politiker tyder på att någon form av förändring av systemet kommer.

Investeringssparkontot
Jag tror att det kommer att pratas en hel del kring det nya investeringssparkontot under 2011. Det är min förhoppning att den diskussionen kommer att leda till ett ökat intresse för att spara. Alldeles för många står utan buffert.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas er alla.

Länk till Svd om Premiepension
Ta del av Swebank Roburs experters råd inför 2011 här.
Läs om den nya sparformen här.

torsdag 16 december 2010

På skolbesök

I förra veckan var jag och Haukur Andrésson (ja, det är han som spelar handboll) på Rekarnegymnasiet och föreläste om privatekonomi för de som går på Handelsprogrammet. Föreläste är kanske inte rätt ord. Snarare förde vi en dialog om sparande, låna, hemförsäkring och hur man sköter sina betalningar. Både jag och Haukur gick ifrån skolan med ett leende på läpparna. Varför jag vad så glad kan man ju undra. Jag fick klart för mig från båda grupperna vi träffade att skriva en blogg i veckan var ju ganska b.

Vad var det som gjorde det så kul då? Sannolikt engagemanget som smittade av sig. Både från elever och lärare. Det som skolan har bestämt sig för att göra är i mitt tycke mycket bra. Under den dagen vi var där fick eleverna även träffa konsumentvägledaren på kommunen och se avsnitt från Lyxfällan. Det sammantaget och tillsammans med andra uppgifter som eleverna ska arbeta med kommer att ge dem en bra start i vuxenlivet. Fler och fler privatekonomiska val läggs nämligen över på individen. Därför är det viktigt att förstå att de privatekonomiska frågorna betyder mycket för att få ett bra liv.

Vi på Sparbanken Rekarne tycker att det är viktigt att hjälpa till med de här frågorna. Vi finns ju till därför att en man i Skottland i början på 1800-talet hade en idé om att även vanligt folk skall ha möjlighet att spara i bank.

Länk till ekonomikompassen hittar du här.

torsdag 9 december 2010

Julhandla?

Jag vet inte varför jag inte handlar klapparna på nätet. Det verkar ju hur smidigt som helst. Nej, köa i butik är min melodi. Tillhör du de som nyttjar möjligheten att handla julklapparna via nätet? Tänk då på de nya säkerhetslösningarna Verified by Visa/MasterCard SecureCode eller att använda e-kort.

Du kanske är som jag och trängs med alla andra glada julfirare som också är ute i samma ärende; att hitta den perfekta presenten. Allt för att få se glädjen sprida sig i mottagarens ansikte på julaftonskvällen. Förvånar mig själv att jag fick in shopping och glädje i samma stycke. För så glad brukar jag inte vara när jag för varmt klädd springer runt i butikerna med en vild blick och tänker på alla måsten som hör julen till.

Innan jag ger mig ut på min shoppingrunda brukar jag slänga en blick på de rabatter banken har för oss som betalar med vårt Classickort. Det har jag sparat både tid och pengar på att utnyttja.

Ett annat julklappstips är att ge bort ett sparande i fonder, försäkring eller spax. Kom in så hjälper vi dig.

Lycka till med julförberedelserna.

Läs mer om säkerhetslösningar för handel på internet här
Länk till Classickortet
Länk till butiker med rabatt för dig som betalar med Classickortet
Länk till butiker med rabatt för dig som är Ung kund
Bli Nyckelkund då ingår Classickortet och en mängd tjänster till ett lägre pris.


torsdag 2 december 2010

Snart 2011

Tiden flyger jumbojet. Fort går det och snart är det dags att ta sig an 2011. Innan 2011 är här tycker jag att du skall se över din privatekonomi genom att göra en provdeklaration. Du hittar ett program för det på Skatteverkets hemsida. Detta för att det inte skall komma som någon överraskning om du blir tvungen att betala in en större summa i skatt nästa år. Om du nu mot förmodan inte skulle hinna göra en provdeklaration innan jul och nyårshelgerna, är det i alla fall ett par saker du behöver kolla.

Har du sålt värdepapper under året?
Se över om du skall passa på att kvitta vinster och förluster.

Kommer du att behöva göra en extra inbetalning av skatt i februari?
Det skall du göra för att undvika kostnadsränta. Det får du om du har ett underskott av slutlig skatt på mer än 20 000 kronor.

Funderar du på att sätta av pengar till pension?
Gör det innan årsskiftet och tänk på att du som privatperson får göra avdrag för max 12 000 kronor per år.

Hur blir nu ditt 2011 ekonomiskt?
Det är en fråga som Institutet för Privatekonomi har tittat på. Det gör de för övrigt inför varje nytt år. Den här gången finns det få vinnare men desto fler förlorare. Har du bostadslån med rörlig ränta tillhör du de som får det sämre enligt analysen. På länken nedan hittar du pressmeddelandet från Institutet. Där kan du jämföra dig med ett antal hushållstyper för att se hur din ekonomi påverkas 2011.
Passa på att göra en budget för nästa år när du ändå är på gång! Läs pressmeddelandet här

Gör din provdeklaration här.
Läs om våra pensioner här.
Gör din hushållsbudget här.

torsdag 25 november 2010

Värt att veta om räntefonder.

I det senaste numret av Fondnytt får du många av dina frågor om räntefonder besvarade. För de flesta av oss gäller att vi ska ha en räntedel i vårt sparande. Inte sällan har vi räntefonder som förslag i våra rekommendationer. Så det kan vara väl investerad tid att klicka på länken nedan och läsa nyhetsbrevet.
I en artikel förklaras hur det kommer sig att kursen på räntefonden sjunker när räntan stiger. Men det är inte det enda som händer. För att i samband med en räntehöjning stiger även den så kallade förräntningstakten.
Du får också reda på hur utdelningen i räntefonder fungerar. Det är något vi får mycket frågor om. Bra att känna till är att om du har en räntefond som har sitt säte i Luxemburg får du ingen utdelning under spartiden, utan all vinst beskattas när du tar ut pengarna.
Inte nog med det så får du en genomgång av de vanligaste räntefondstyperna. Allt från de säkraste alternativen till de räntefonder som över tid kan svänga i värde.

”Den som vet är mer värd”.

Läs artikeln här.

torsdag 18 november 2010

Lever du mobilt?

Som du säkert känner till kan du ansluta dig till Mobilbanken. Med Mobilbanken får du en bra överblick över din ekonomi. Du kan även föra över pengar mellan dina egna konton. Om det nu skulle vara så att du behöver fylla på servicekontot. Det är väl inte bara jag som behöver göra det emellan åt. Nu tas det ett steg till, du kan nämligen få BankID via din mobil. Det innebär bland annat att du kan du legitimera dig och godkänna handlingar på internet med din mobiltelefon. Men för mig är den stora fördelen att jag kan ersätta dosan för inloggningen till internetbanken med mobiltelefonen. Det är himla smidigt, för mobilen har man ju alltid med sig. Det är inte lika vanligt att alltid ha med sig inloggningsdosan.

För dig som har en Iphone har vi på Sparbanken Rekarne tagit fram en app som du kan ladda ned. Länken hittar du nedan.

Behöver du ladda ditt kontantkort? Japp, du gissade rätt. Det går också att göra i mobilbanken.

Jag har förut skrivit att antalet tjänster du kommer att utföra i mobilbanken kommer att öka snabbt och att det sannolikt över tid blir vanligare med mobilbanken än internetbanken. Vi får väl se om jag får rätt.

Fågel, fisk eller mittemellan? Läs mer på vår facebook sida om hur du kan vinna en Iphone 4 .

Läs mer om mobilbanken här.

Läs mer om vår app här.

torsdag 11 november 2010

Indexfonder, kan det va nåt?

Fler och fler har upptäckt våra indexfonder. De dyker även allt oftare upp i våra rekommendationer. Den här månaden har vi Indexfond Asien som förslag för den del av dina pengar som skall vara placerade i den regionen. Förutom Indexfond Asien har vi för närvarande 10 st indexfonder på vårt fondtorg.
Lite frågor och svar:
Vad skall du tänka på om du funderar på att investera i en indexfond?
För det första gäller det att ha koll på vilket index fonden jämför sig med. Öhman Etisk Index Sverige utgår ifrån OMX Stockholm Benchmark Index Capped, vilket innehåller de 80-100 största och mest likvida bolagen på Stockholmsbörsen. Fonden har en etisk urvalsmetod vilket gör att de undviker att investera i vissa företag. Det finns andra index en fond kan följa. Till exempel indexet SIX30RX som innehåller de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen.

Köper en fond alla aktier som ingår i ett index?
Inte alltid. För att minska transaktionskostnader kan en fond välja ett begränsat urval av aktier som ändå följer avkastningen för indexet. Det kallas för att sampla. Har fonden samma innehav som i indexet kallas det för att replikera index.

När är fondens bryttid?För Swedbank Robur Indexfond Sverige stäms värdet av kl 16.30, men det underliggande indexet värderas en timme senare när börsen stängs. Det gör att fondkursen och indexets utveckling inte alltid går hand i hand.

Tanken med indexfonder är att skapa samma avkastning som den aktiemarknad fonden följer. Har du inte en klar uppfattning om vilken typ av bolag du tror kommer att gå bäst är indexfonden ett bra alternativ för att var exponerad mot aktiemarknaden.

Läs vår månadsrapport här

Läs mer om våra indexfonder på fondtorget. Sök på index i sökrutan.

torsdag 4 november 2010

Att binda eller inte binda…

I samband med förra veckans räntehöjning, där Riksbanken höjde reporänta till 1%, har det skrivits mycket om det är rätt tid att binda sina bolåneräntor nu. I en artikel på E24 resonerar Annika Creutzer om för- och nackdelar med att binda sina lån. Får Riksbanken rätt i sin prognos kan det löna sig att binda nu och då på lite längre tid. Hon får stöd av Ylva Yngveson, chef för Institutet för Privatekonomi, som menar att de kunder som funderar på att binda, mycket väl kan göra det nu. ”Samtidigt är risken inte så stor att det blir ett dåligt alternativ”: säger Ylva. Även Cecilia Skingsley säger till Aftonbladet att ”har man små marginaler kan det vara idé att binda räntan nu”. Går du i funderingar på att binda räntan, tänk på att inte binda på längre tid än du har planerat att bo kvar. Annars kan det bli dyrt om lånet måste lösas i förtid, som också Annika Creutzer påpekar.En annan viktig faktor som styr valet av bolåneränta är behovet av trygghet och förutsägbarhet. Här är vi alla olika. Personligen tror jag att det är bra att ha en mix av bundna och rörliga lån. För framtiden är oviss och det är få förunnat att kunna välja den mest optimala bindningstiden under hela amorteringstiden. På banken kan vi hjälpa dig att ta fram ett förslag som passar dig. Min kollega Kent tyckte att jag skulle skriva att de som väljer att ligga rörligt bör se över sitt buffertsparande. Ni är nu underrättade.
Nedan hittar du länkarna till artiklarna

Läs artikel på Aftonbladet med Cecila och Annica här
Läs Annicas artikel på E24 här
Läs vad Swedbanks Experter skriver om räntehöjningen här
Läs Riksbankens pressmeddelande här

Vill du veta mer, läs Cecilia Hermanssons Analys om Centralbankers svåra överväganden här.

torsdag 28 oktober 2010

Så hittar du bästa fonden

Läste Jonas Lindmarks krönika ”Så hittar du bästa fonden” (länken till artikeln hittar du nedan.) Jag tror att han har rätt när han beskriver att många väljer fonder efter hur fonden presterat de senaste tre månaderna. Jag tror också att han har rätt när han beskriver avigsidorna med den fondvalsstrategin. För att minska risken att hamna fel ger Jonas en antal konkreta råd som är bra att hålla koll på innan du gör ditt val. Dessutom tycker jag du skall besvara följande frågor innan du väljer fonder:
Hur väl passar fonden in med mina befintliga placeringar?
Jag tycker att du skall tänka i banor av totalavkastning på hela ditt sparande. Därför blir det viktigt att se över hur risken i ditt totala sparande ändras när du investerar i en ny fond eller annan placering för den delen.
Hur ser du på framtiden?
Ett hjälpmedel som Jonas skriver om är Styleboxen. För att dra nytta av den behöver du ha en uppfattning om marknadsförutsättningarna är rätt för t ex en fond som investerar i så kallade värdebolag etc.
Innan du kommit så långt som att börja titta på vilken fond du skall investera i, behöver du ha koll på hur mycket aktier i förhållande till räntor du ska ha i ditt sparande. Hur du skall sprida riskerna samt bestämma dig för när du skall rebalansera ditt sparande.

Läs vår senaste månadsrapport om du vill veta vad vi tror om marknadsförutsättningarna och bästa kombinationerna av placeringar.

Läs Jonas krönika här.

torsdag 21 oktober 2010

Jag bryr mig, men…..

Hur kombinera ett intresse för samhällets hållbara utveckling med ett ointresse för att aktivt engagera dig i ditt sparande och dina placeringar? Vi får fler och fler kunder som har funderingar kring hur deras sparande påverkar samhälle och miljö. Går mina sparpengar till företag som använder barnarbete eller företag som sabbar miljön, är exempel på frågor som blivit vanligare.På vårt fondtorg har vi idag ca 80 fonder med olika inriktningar och som har miljö- och/eller etikkrav på de företag de investerar i. För att sätta ihop en portfölj av dess fonder som passar dig krävs ett engagemang av dig. Av erfarenhet vet jag att många vill ha hjälp med att hitta rätt risknivå och rätt produkter. Om du tillhör den kategorin som behöver den hjälpen tycker jag att du kan titta närmare på två fonder som ingår i Ethica-familjen. Som vanligt gäller det att du väljer rätt risknivå i förhållande till dina sparmål. Passar någon av Ethica Försiktig eller Ethica Balanserad din risknivå behöver du inte göra mer än att fundera på hur mycket du ska spara. De två fonderna hjälper dig med att rebalansera , så att du håller rätt risknivå över tid samt med analys av både ekonomiska, miljö och etiska faktorer. Det du behöver göra är ta ställning till om ditt sätt att se på hållbar utveckling stämmer överens med fonderna i Ethica-familjen.

Läs mer om Ethica här

torsdag 14 oktober 2010

Tänkte jag skulle bli modern…

Jag har börjat fundera på att skaffa en ny mobiltelefon. En sån där man pekar på skärmen tycker jag verkar vara nåt att byta ut min gamla smartphone mot. Det verkar modernt. Den här bloggen kommer inte att handla om mobiltelefoni utan om ett tillbehör till mobiltelefonen, försäkringen. Har ni försökt att köpa en telefon eller annan hemelektronik utan att bli erbjuden en försäkring? Försäkringen har blivit en lika självklar del som fjärrkontrollen till TV:n. Vad jag har sett så kostar den typen av försäkringar mellan 500 kr till 1000 kr per år. Kanske inte så mycket pengar, men de telefoner jag tittat på kostar mellan 3.000 kr till 8.000 kr. När jag då jämför med vad jag betalar för villahemförsäkringen blir jag lite fundersam. Jag menar, för villahemförsäkringen betalar jag ca 4000 kr per år och villan är värd betydligt mycket mer än de telefoner jag tittat på, hoppas jag i alla fall.
Och för några dagar sedan fick jag ytterligare skäl att vara tveksam till att teckna den här typen av extra försäkringar. Vi hade en genomgång på banken av en av våra produktspecialister. Han gjorde det klart för mig att jag redan idag har motsvarande skydd i min villahemförsäkring. Låt vara med en högre självrisk. Men eftersom jag hittills i livet varit relativt förskonad mot ”drulle skador” blir det betydligt billigare att ta den högre självrisken. Om du har det som på försäkringsspråk kallas för ”allrisk” i din hemförsäkring kan du nog fundera både en och två gånger innan du tecknar extra försäkringen.

Läs mer om våra försäkringar här.

torsdag 7 oktober 2010

Än finns det tid, eller?

Att vara människa innebär att var utsatt för risker av alla de slag. Att försöka skydda sig mot allt otäckt som kan inträffa är inte möjligt. Då skulle du inte få göra något annat än att gå omkring och oroa dig. Men det är ändå klokt att göra klart för sig vilka de väsentliga riskerna är och försöka ordna så att du och din familj inte blir ekonomiskt lamslagen om de skulle inträffa.
För de allra flesta av oss är arbetsinkomsten den viktigaste inkomstkällan. I en familj är det vanligt att bådas inkomst måste finnas för att ekonomin skall gå runt. Man bör alltså ordna det så att man får ett drägligt liv om arbetsinkomsten/inkomsterna minskar på grund av sjukdom, arbetslöshet eller pension.
Vad bör du ha koll på? Om du har möjlighet, se till att du är ansluten till en A-kassa. Arbeta på en arbetsplats där de har kollektivavtal. Då får du ett grundskydd som hjälper dig om du skull råka ut för en sjukdom eller en olycka. Eventuellt kompletterar du ditt skydd genom att teckna egna sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Om du är med i ett fackförbund brukar de erbjuda dig dessa försäkringar, ofta till en billig penning. Du får även pengar avsatta till pension via de så kallade avtalspensionerna. Arbetar du på en arbetsplats där det inte finns något extra försäkringsskydd är mitt råd att du byter arbetsgivare.
Teckna rejält med livförsäkringar om du har en familj att försörja. Eller som Burton Malkie uttrycker det, något annat är oansvarigt.
En förutsättning för att kunna gardera dig för riskerna ovan är att du har en god hälsa. Använd nu den kommande helgen till att se över ditt försäkringsskydd. För än finns det tid, eller?

Läs mer om våra riskförsäkringar här.
Läs mer om våra pensionslösningar här.

onsdag 29 september 2010

Fattar du alltid rationella beslut?

Hur sätts priset på ett värdepapper? Den förklaringsmodell som idag används kallas den effektiva marknadshypotesen. Den förutsätter att alla individer fattar rationella beslut. Det antagandet, att vi fattar rationella beslut, har börjat ifrågasättas. Ifrågasättandet har lett till ett nytt ämne som kallas för Behavioural Finance eller Finansiell Psykologi på svenska. Där försöker forskarna få fram hur vår irrationalitet påverkar priset på de olika värdepappren.
Ett exempel är Anchoring. Det bygger på att människor gärna utgår från en referenspunkt för att göra uppskattningar på saker som vi inte har ett exakt svar på.
När vi försöker bilda oss en uppfattning om priset på aktien A är billig eller dyr söker vi ofta svaret i kurshistoriken. Det vill säga vad har aktien haft för högsta och lägsta nivå. Jag tror att det tydligaste exemplet på Anchoring finns på bostadsmarknaden. ”Grannen fick 1,5 miljoner kr för sitt hus när han sålde det för två år sedan, så det skall jag också ha när jag säljer mitt . Mitt hus är dessutom i bättre skick än hans.”Att förutsättningarna för två år sedan kan ha varit helt annorlunda när det gäller räntor, lånemöjligheter, amorteringskrav, arbetsmarknad och konjunktur, är det inte lika lätt att ta till sig.

Vad kan vi lära oss av Behavioural Finance?
Framförallt i oroliga tider är det viktigt att tro på sin investeringsstrategi och hålla fast vid den trots att den kanske utvecklas sämre än annat sparande. Det vill säga håll fast vid din långsiktiga strategi av fördelning mellan ränta och aktier. Fortsätt att rebalansera så drar du nytta av börsens svängningar. Överge inte din investeringsstrategi vid sämsta tänkbara tillfälle.

Läs bankens senaste prognos här.
Få ett placeringsförslag här.

torsdag 23 september 2010

Mycket månad kvar i slutet av lönen?

Slut på semestern och slut på pengarna? Jag läste en artikel i DN 20100815 som gav konkreta tips för att klara sig fram till nästa lön.
· Ställ bilen. Ta cykeln istället. Inte bara nyttigt för ekonomin utan även för dig och miljön.
· Laga maten själv på de råvaror som är billiga för säsongen.
· Om du måste ha något, köp begagnat.
· Sälj saker du inte behöver.
· Jobba extra.

För mig är det viktigt att inte binda upp för stora delar av privatekonomin på fasta utgifter. Det är både en frihetskänsla och trygghetskänsla. Friheten att kunna vara spontan och tryggt att veta att jag klarar en ekonomisk ”förkylning”.
Det gör också att det finns utrymme för felmarginaler i budgeten. För jag tillhör dem som tycker att det är välinvesterad tid att göra en budget. På våra kontor har vi en gratismall du kan använda för att lägga upp din budget. Annars finns det en mängd varianter på nätet du kan använda om du inte bygger en egen variant i excel.

Länk till budgetmall
Länk till Fickekonomens schablonkostnader för hushåll.

torsdag 16 september 2010

To the point

I nyhetsbrevet, To the Point no 5 2010, resonerar Swedbanks Chefekonom, Cecilia Hermansson, om ekonomisk tillväxt och vikten av hållbar utveckling. Hon menar att utan ekonomisk tillväxt kan vi inte upprätthålla arbetstillfällen och välfärd. Medför högre ekonomisk tillväxt att vi inte får en hållbar samhällsutveckling? Cecilia skriver att genom att investera i miljövänlig teknik ökar den ekonomiska tillväxten. Hon menar också att marknaden för ”responsible investment” ökar.Hur arbetar vi som bank för att ta vårt ansvar för en hållbar utveckling? Bland annat är vi miljöcertifierade enligt ISO 14001. Men den stora påverkan kan vi göra genom våra kunder. På sparaområdet kommer fler och fler alternativ för den som vill ställa olika krav, sociala eller miljömässiga, på sina investeringar. Innan du investerar i någon av dessa placeringar kan det vara bra att hålla koll på begreppen. De finner du på länken nedan. Själv har jag fastnat för Humanfonden. Då får mina sparade pengar dubbelt värde. Dels får jag en bra avkastning samtidigt som jag är med och stöder en organisation som jag tycker gör ett viktigt arbete. Inom betalaområdet handlar det om att minska pappersanvändandet. Tänk om alla räkningar du får per år inte kom i pappersform utan elektroniskt, vad många träd vi skulle spara då. Du kan även ta del av vårt nyckelkundserbjudande, där ingår många elektroniska tjänster till ett rabatterat pris.

Läs To the point här
Läs mer om Ansvarsfulla investeringar här.
Läs mer om E-faktura här.
Läs om nyckelkund här.

torsdag 9 september 2010

Vad händer med räntan?

En av de vanligaste frågorna jag får är just; vad händer med räntan? Frågan är formulerad som om det bara finns en ränta. Så är det inte. Som du säkert redan vet är räntan inte densamma för ett lån med tre månaders räntebindning som för ett lån med 5 års räntebindning. Det som också gör det svårt att svara på frågan är att de olika räntorna styrs av olika faktorer. Gör man det enkelt för sig så kan man säga att den korta räntan, kortare än ett år, styrs till stor del av Riksbankens viktigaste ränta, Reporäntan. Räntor med längre löptider styrs av framtida inflationsförväntningar.
Till din hjälp att svara på frågan, vad som händer med räntan, kan du titta på Riksbankens hemsida där de presenterar den så kallade räntebanan. Den visar Riksbankens prognos för Reporäntan. Du kan även använda Avkastningskurvan. Vad är då avkastningskurvan eller Yield curve som den heter på Engelska? Tänk dig ett diagram där du lägger in den korta räntan och 5 årsräntan. Mellan de två punkterna drar du ett streck. Det är avkastningskurvan, fast i praktiken består kurvan av alla de olika löptiderna. Vissa hävdar att du utifrån lutningen på kurvan kan utläsa vad förväntningarna är på ränteutvecklingen. I normalfallet är de korta räntorna lägre än de långa.

-Jaja, men kom till saken vad händer med räntan, jag menar räntorna?

Läs vår senaste ränteanalys här.

torsdag 2 september 2010

Ohhps, jag glömde....

Jag har tidigare vid flera tillfällen skrivit om vikten av att hitta den rätta fördelningen mellan aktier och räntor i ditt sparande samt att du regelbundet skall rebalansera ditt sparande för att återgå till den ursprungliga fördelningen. Till det är det bra att hålla koll på aktuella analyser . Men jag har glömt den viktigaste faktorn för att du skall få ditt sparande att öka. Nämligen hur mycket du sparar!
Om du sparar 500 kr i månaden under 13 år, vilket är den genomsnittliga tiden för ett månadssparande i fonder, och får 4% avkastning har du byggt upp ett sparkapital på ca 104.000 kr. Om du i stället sparar 1500 kr i månaden har du ett sparkapital på ca 311.000 kr.
Jaja, det är ju självklart, tänker du men om jag tar en högre risk för att få en högre avkastning kan jag kompensera för ett lägre sparande. Det stämmer till viss del. Skulle du lägga hela ditt sparande i aktier stiger den förväntade avkastningen till ca 8 %. Det skulle innebära att du med ett månadssparande på 500 kr skulle bygga upp ett sparkapital på ca 140.000kr efter 13 år. Dags att se över ditt sparande?

Här får du förslag på sparformer.

torsdag 26 augusti 2010

En lönsam affär?

Hoppas ni haft en skön sommar, det har jag. Enda klagomålet är att det är så få sommarmånader. Skulle kunna tänka mig ett par till. Så här till skolstarten tänkte jag börja med att ge er argument inför årets hårdaste förhandling, veckopengsdiskussionen. Läste en rapport från Institutet för Privat Ekonomi i Swedbank att barnbidraget är nästan en kvarts miljon kronor. Men samtidigt visar i rapporten att barn inte är en lönsam affär. Institutet har räknat fram att ett barn kan kosta runt 1,3 miljoner kr fram till dess att det fyller 18 år. Ska man sen hjälpa dem ekonomiskt med universitetsstudier, giftermål och skilsmässor så kan man nog dra slutsatsen att skaffa barn inte är en lönsam affär. Nu skaffar man ju inte barn av ekonomiska skäl utan som det står i rapporten ” barn är en gåva”. Och jag tror att man gör gåvan en tjänst om man redan tidigt börjar prata om pengar och sparande, för jag tror det är då värderingarna grundläggs. Personligen tror jag också att det är viktigt att barn lär sig att spara. Det vill säga att avstå något litet idag för att kunna få något större imorgon. Framför allt för alla som har ett eget boende som mål, är det en viktig kunskap.Kunskap om privatekonomi blir också viktigare. Ungdomar förväntas ta kvalificerade beslut om privatekonomi som kommer att påverka deras framtida liv. För att sprida kunskap om privatekonomi har sparbankerna tagit fram http://www.ungafakta.se/ som är anpassat för barn. För ungdomarna finns http://www.ekonomikompassen.se/.För dig som undrar så finns faktiskt lyckoslanten kvar. Läs mer om hur du kan beställa tidningen här.

Läs vad barn har för genomsnittlig månadspeng här
Läs rapporten här
Läs vad banken erbjuder för tjänster till ungdomar här
Läs vad banken erbjuder för tjänster till studenter här

torsdag 24 juni 2010

Regelbundet sparande

Tänk dig en aktie som jämna år kostar 100 kr och ojämna år kostar 50 kr. Investerar du 1000 kr per år i 10 år kommer du att ha investerat 10.000 kr och fått 150 aktier. Aktiens genomsnittspris under dessa år är 75 kr men vad har du betalat i genomsnitt per aktie? Svaret är 66,67. Det här är något du skall dra nytta av när du spar i aktier eller fonder där värdet svänger mycket. Jaja, kanske du tänker, men varför ska jag sprida ut mina investeringar över tid när jag kan köpa aktien vid ett tillfälle för 50 kr. Sanningen är väl den att man sällan VET på förhand hur en aktieinvestering kommer att utveckla sig. Jag har tidigare hävdat att du skall rebalansera ditt sparande med jämna mellanrum. Med rebalansera menar jag att du återgår till din ursprungligt valda risk i ditt sparande. Gör du det drar du nytta av den ovanstående mekanismen.
Nu tar jag ledigt från skrivandet till slutet av augusti och önskar dig en skön sommar.
Ha det bra!

torsdag 17 juni 2010

Förväntad avkastning

Vad förväntar du dig för avkastning på ditt sparande? –Jag vill bli rik snabbt och utan risk. Har du de förväntningarna är chansen stor att du blir besviken. Det går att bli rik på ditt sparande men inte med alla ovanstående kriterier uppfyllda. De privatpersoner som jag har träffat genom åren som blivit rika, har blivit det genom att sätta av lite pengar varje månad i aktiefonder under lång tid. De har dragit nytta av den kraft som ränta på ränta innebär samt tagit del av den reala värdeökningen som aktiemarknaden över tid gett. De som sparat regelbundet i våra Allemansfonder sedan starten 1984 har i snitt haft en årlig avkastning på drygt 10 % per år fram till 20091231.De finns de som blivit rika på att använda räntefonder men de har fått spara mer och/eller under längre tid. De som sparat regelbundet i vår Penningmarknads fond, som är en kort räntefond, har sedan den startade 1987 gett en årlig avkastning på 4,7%. Framöver räknar vi med att den förväntade avkastningen för aktier är 6-8% och för räntor 3-4 %. Det skulle innebära att om du sparar 600 kr i månaden i en aktiefond under ett år och får en avkastning på 7% skulle värdet på dina sparade 7200 ha ökat med ca 250 kr. Efter som kravet att snabbt bli rik är viktigast för många, är det vanligt att sluta spara när värdeökningen inte blivit större. Men efter 20 år har de som sparat 7200 kr och haft en avkastning på 7 % ca 315.000 kr. Skulle du ha fått en avkastning på 3,5% under samma tid har ditt sparande vuxit till ca 210.000 kr. Bra att känna till när du väljer risknivå för dina pensioner.
Men om du nu vill bli rik snabbt, får du välja bort kriteriet utan risk. Möjligheten att dra nytta av börsens svängningar är i teorin stora. Den bästa hävstången får du om du använder dig av derivat. Enklast är att använda något som vi kallar för Warranter. Där kan du för en liten insats få enorma avkastningar om du har rätt, men bli av med hela kapitalet om du har fel.

Läs mer om månadssparande här
Få ett förslag på månadssparande här
Läs mer om warranter här

torsdag 10 juni 2010

Miljöinspektion

Eftersom banken är miljöcertifierad enligt ISO 14001 får vi med jämna mellanrum besök av en person som kontrollerar att vi lever upp till vårt åtagande. Ett åtagande som vi tar allvarligt på. I förra veckan var det dags igen. Då var jag en av de utvalda som blev intervjuad om hur jag arbetar med miljöfrågor inom ramen för mina arbetsuppgifter. Det var ett intressant möte ur flera aspekter. Dels fick jag möjlighet att stanna upp och reflektera kring vad jag har gjort inom området det senaste året, men framför allt fundera på vad som skall hända i framtiden. Att det är bra för miljön att vi använder elektroniska banktjänster framför pappersvarianter och att vi lånar ut pengar till ombyggnad till olika energibesparande åtgärder är självklart. Men kan vi mäta vilken miljöpåverkan varje åtgärd har? Jag tror att vi kan det. Skulle det motivera dig att använda E-faktura istället för pappersfakturan om du visste hur mycket det skulle minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning?När det gäller E-fakturan har det kommit en nyhet som du kanske kan ha nytta av. Den kallas för Autobetalning. Anmäl dig på interbanken så betalas din E-faktura utan att du behöver godkänna den. Det vill säga, har du möjlighet att använda både autogiro och autobetalning kan du minska tiden framför datorn när du betalar dina räkningar. Själv kommer jag att använda tjänsten till att betala min kreditkortsfaktura.

Läs mer om bankens miljöarbete här
Läs mer om autobetalning här
Läs mer om autogiro här

fredag 4 juni 2010

Intresserad av aktier?

Ta tillfället i akt och titta på den direktsända webbsändningen på tisdagen den 8 juni kl 8. Sändningen tar ca 40 min och kommer att behandla frågor om den aktuella makroekonomin och vilka förändringar Markets gör i sin modellportfölj. Tittar du under direktsändningen har du möjlighet att ställa frågor direkt till panelen. Har du inte möjlighet att titta på direktsändningen kan även du använda länken nedan för att se sändningen i repris.

Länken hittar du här

torsdag 3 juni 2010

Strategin sätts på prov

Nu har vi haft en period av nyheter som påverkat börsen negativt. Det har varit rykten om krig på Koreahalvön, nya regleringar för banker och framförallt skuldproblematiken för några länder i Europa, med Grekland i spetsen som gjort att aktiekurserna svängt nedåt. Utvecklingen har gjort att kunder börjat fundera på om de skall ha kvar sina placeringar. Jag hävdar att om du skall lyckas med dina investeringar behöver du en strategi som innehåller en riskspridning, där valet mellan räntor och aktier är det viktigaste, att man regelbundet rebalanserar, det vill säga att återgår till den ursprungliga valda risknivån och tar del av gällande analys. Något som fungerar bra i teorin, men hur är det i praktiken?Det som lätt händer är att när solen skiner och börserna stiger månad efter månad så tenderar många att ”glömma bort” att rebalansera. När det sedan börjar storma, vilket det förr eller senare alltid gör, har de som inte rebalanserat en för stor andel aktier i sitt sparande. Då är det lätt att sälja hela sitt innehav när kurserna är som lägst. Väljer man istället att rebalansera regelbundet kommer man med automatik att köpa aktier när det är billigt och sälja när det är dyrt. Det blir extra viktigt att se över risknivån i dina placeringar i tider av stora kurssvängningar.
Trots de ekonomiska utmaningar vi står inför rekommenderar vi att du inte skall agera förhastat utan hålla fast vid den långsiktiga strategin du valt. Det rådet stöds av att det finns många positiva makrosignaler, bland annat så överträffar företagen i norra Europa analytikernas vinstförväntningar.

torsdag 27 maj 2010

Är 10% lika bra som 10%?

När vi utvärderar vilka fonder som gått bäst är det vanligt att bara jämföra den nominella avkastningen. Det vill säga att om fond A har stigit 10% så är den lika bra som fond B som också stigit 10%. Vi tar alltså inte hänsyn till vilken risk de olika fonderna har. Ofta definierar man risk som svängningar i värde. Ju högre svängningar desto högre risk. Det finns ett antal olika sätt att mäta risk i en fond.
Det riskmått som är vanligast är något som kallas standardavvikelse. Standard avvikelse brukar definieras som en avvikelse från medelvärdet under en viss tid. Det vill säga ju större svängningar på fondkursen ju högre risk. Om du går in på fondtorget och klickar på rating och risk ser du att vi går 3 år tillbaka för att mäta hur mycket en fond svänger kring sitt medelvärde. En standardavvikelse över 20% brukar man säga är en relativt hög risk för en aktiefond.
Ska du jämföra olika förvaltare i en viss kategorifonder, tex Sverigefonder, kan det vara bra att hålla koll på Sharpkvoten. Det är ett mått på fondens avkastning med hänsyn till den risk fonden haft. Beräkningen av Sharpkvoten sker genom att ta fondens avkastning minus den riskfria räntan delat med standardavvikelsen. Ju högre tal desto bättre. Ett negativt tal visar att fonden inte slagit den riskfria räntan.Så för att svara på frågan i rubriken, behöver du veta vilken risk de olika fonderna du jämför har haft. Du hittar sharpkvoten i fondtorget när du klickar på rating och risk. Så i fortsättningen när du väljer fonder, titta inte bara på vilken nominell avkastning fonden haft utan titta även på vilken risk den har tagit för att nå avkastningen.

Läs mer om fond och risk här.

Läs mer om fonder på fondtorget här.

torsdag 20 maj 2010

85%

Tänk på procenten, inte bara när det gäller grön Curacao. Från den första oktober i år kommer du att behöva tänka på procenten när du vill ta lån med bostaden som säkerhet. Jag har precis läst Finansinspektionens (FI) remisspromemoria där de föreslår att du max skall få belåna 85 % av ditt boendes marknadsvärde. Förslaget gäller endast nyutlåning. Bakgrunden till förslaget är att FI har sett att både hushållens skuldkvot och belåningsgrad har stigit. De hävdar även att boendet är en riskfylld tillgång. Under fastighetskrisen i början av 1990-talet sjönk priset på snittvillan med 80%. Därför vill de skydda oss konsumenter från ”oacceptabla risker” som en alltför hög belåning medför.
Vad får förslaget för konsekvenser? FI räknar med en ”negativ engångseffekt på prisnivån”. För dig som kommer att bo kvar under en längre tid borde det inte vara något problem. Har du dessutom ett lågt belånat boende i förhållande till marknadsvärdet kommer du inte att märka av den föreslagna förändringen. Det jag tror vi kommer att se är att fler och fler med hög belåning, kommer att välja att amortera mer på sina lån. Men den stora förändringen tror jag kommer att märkas för förstagångsköparna. De kommer att behöva spara mer och fundera på vilka lån de väljer att ta innan det är dags att köpa sitt boende. Det vill säga sparandet kommer sannolikt öka, något som värmer ett gammalt sparbankshjärta. Banken har sedan den startade 1827 ( jag var inte med då, även om det känns så ibland) haft som syfte att främja sparande.
För att undvika att ditt boende skall ge dig en kraftig baksmälla, är mitt råd att du ser över dina amorteringar och ditt behov av bolåneförsäkringar. Bolåneförsäkringen hjälper dig att bo kvar om du skulle drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. Extra viktigt om vi nu drabbas av en ”negativ engångseffekt på prisnivån”.

Läs mer om förslaget här.
Läs om våra bolåneförsäkringar här.

onsdag 12 maj 2010

Bolåneportföljer

Jag läste din blogg, sa en vän till mig i förra veckan, men inte blev det tydligare för mig hur jag skall hantera mina bolån. Det stämmer, jag svarade inte på den retoriska frågan om rörlig ränta kommer att vara billigast framöver. Det av den enkla anledningen att jag inte vet. Det är mycket svårt att förutspå ränteutvecklingen, även för de mest insatta. Gå in på riksbanken.se och kolla på vad de tror att reporäntan ligger på 2013. Det gör att jag tror att de allra flesta av oss skall resonera kring våra bolån på samma sätt som vi resonerar om vårt sparande. Det vill säga, skaffa dig en strategi där du sprider riskerna efter dina förutsättningar. Innan man tar ställning till vilken strategi som passar dig tycker jag du skall ställa dig ett antal frågor. Bland annat:Hur känner du inför dina bolån? Är det viktigt för dig att veta vad månadskostnaden för lånen? Vilka marginaler har du i din ekonomi? Hur länge skall du bo kvar i huset?Hur aktivt följer du ränteutvecklingen?På banken har vi en modell som när du svarat på frågorna tar fram ett förslag på lån med olika bindningstider att utgå ifrån. Vi kallar förslagen bolåneportföljer. Jag tycker frågorna och förslaget hjälpt mig att fatta ett beslut om mina bolån. Hör med din rådgivare vad vi föreslår i ditt fall.
Läs den senaste Bolåneprognosen här.

torsdag 6 maj 2010

Rörligt är alltid billigast?

Många av de kunder och kollegor som jag möter hävdar med bestämdhet att det alltid är billigare att ha rörliga bolån jämfört med bundna. Hittills har de för det mesta haft rätt, men kommer de att ha det i framtiden?
Något förenklat kan man säga att det är bra att ha bunden ränta i ett stigande ränteläge och rörlig ränta i ett sjunkande ränteläge.
Hur var då ränteläget när vi fick möjlighet att skaffa oss rörliga lån i slutet av 80-talet? 11,25% var den första räntenoteringen för rörliga bottenlån 1989. I samband med att Riksbanken 1992 höjde räntan till 500 % steg den rörliga boräntan till en all-time high notering, med 22 %. Sedan dess har räntan i princip sjunkit med några undantag. Mot den bakgrunden är naturligt att det varit billigast med rörliga lån. Nu är utgångspunkten en annan. Vi har historiskt låga räntor och trenden pekar uppåt. Tyvärr är det inte så enkelt att man kan dra slutsatsen att bunden ränta kommer att vara billigast framöver. Det beror nämligen på hur mycket och hur snabbt den rörliga räntan stiger. Om du väljer att binda din ränta på 5 år får du fn betala 4,23% i ränta. Väljer du rörligt är räntan fn 1,65%. Kommer den rörliga räntan att stiga så mycket att det lönar sig att binda? Privatekonomiska institutets prognos säger att det går på ett ut. Men vi vet inte. Det är svårt att se in i framtiden även för de som gör ränteprognoser. Därför tycker jag att du skall sprida dina risker och ha en del bundet och en del rörligt. Fundera över vad som passar dig eller kom in på banken och diskutera.

Läs bolåneränteprognosen här.

fredag 30 april 2010

To the Point och en Fondkoll.

”Den som är satt i skuld är inte fri”. I det senaste numret av To the Point skriver Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson att ”den som är satt i skuld är inte fri”. Det är något vissa länder och skuldtyngda hushåll nu är smärtsamt medvetna om.
Hon beskriver också varför hon ser tillväxtländerna som draglok i det globala tillväxttåget och hur vi kommer att påverkas av den ökade konkurrens som kommer att komma både från tillväxtländer men även från andra industrialiserade länder.
Intressant läsning som kan ge bakgrundsinformation till spar- och placeringsbeslut.
Vill du ha mer konkreta råd, går du in på fondkollen.se. Sidan drivs av Fondbolagensförening i syfte att öka vår kunskap om premiepensionsvalet. De har som mål att vi skall sätta av 30 minuter om året för att se över dina fonder i premiepensionssystemet. Jag tycker i stort sett att det är en bra sida, trots att jag inte håller med om en del av de svar som ges. Gå in och kolla vad du tycker. Om du deltar i tävlingen så har du möjlighet att vinna en iPhone.
Lycka till!

Länk till To the point.
Länk till fondkollen.se

torsdag 22 april 2010

Va, SEB?

Tiderna förändras. I två dagar i förra veckan var jag och några kollegor på studiebesök i Stockholm. Vi besökte, Swedbank Robur, Swedbank Markets, fondbolaget Catella samt Swedbanks Investmentcenter. (Tack Ulf och Erik som ordnade allt det praktiska) På investmentcenter (IC) berättade Martin Bolander om ICs arbetssätt och hur de jobbar med att ta fram den månadsrapport som ligger till grund för vår rådgivning. Har du varit och lyssnat på Martin under någon av våra sparaveckor vet du att det brukar vara ganska underhållande dragningar. Så även denna gång.
IC bygger sina förslag runt fyra grundpelare, Marknadsklimat, Likviditet, Värdering och Makroallokering. Analysen indikerar om vi ska föreslå småbolag före stora om vi tror mer på värdebolag än tillväxtbolag, etc. När analysen är gjord, går IC igenom vilka av alla våra produkter som passar bäst i de kategorier som ingår i vår modellportfölj.
För USA kategorin under april 2010 indikerade vår analys att det var mer gynnsamt för småbolag än för stora bolag och att tillväxtbolag kom ut bättre än värdebolag. Vilken av de produkter vi har möjlighet att erbjuda dig, passar bäst in på den analysen?
SEB Choice Nordamerika. Hade någon för 10 år sedan sagt att vi på Sparbanken kommer att kunna erbjuda våra kunder över fyra hundra fonder och aktivt rekommendera fonder från SEB skulle jag inte ha trott dem, men tiderna förändras. Men det visar också att vi menar allvar när vi säger att vi alltid kommer att rekommendera våra kunder de av” våra” produkter som bäst motsvarar vår analys.

Heja Guif!!!

Läs månadsrapporten här.

fredag 16 april 2010

Äntligen deklaration!

Årets privatekonomiska julafton är här, eller? Nej, riktigt så känns det inte. Nu kan man svart på vitt se hur mycket pengar som kommit in under året och hur mycket som har blivit kvar. När jag tittar i plånboken ligger en del kvitton där men var har resten av pengarna tagit vägen?
När jag fick tillfälle att prata med Ylva Yngvesson, chef för privatekonomiska sekretariatet på Swedbank, menade hon att hålla koll på sina utgifter är den viktigaste privatekonomiska frågan. Jag håller med. Skulle vi vara bättre på det, skulle tv-program som Lyxfällan inte finnas till. Så min uppmaning till dig är att börja skriva kassabok.
Du kan hitta olika hjälpmedel på nätet. Det finns även varianter som du använder tillsammans med penna att köpa i handeln.
En annan ”klapp” som kommer i deklarationstider är att få leta fram gamla avräkningsnotor för värdepapper du sålt under året. En uppgift som för vissa skapar en inre stress och leder till att vi får en mängd telefonsamtal den 3 maj. Nu kan du dock ansluta dig till vår värdepapperstjänst i internetbanken. Där kan du få fram alla avräkningsnotor sedan april 2004. Där finns även en deklarationshjälp för dina värdepappersaffärer.
Har du inte provat Bank-id så passa på nu. Det underlättar inte bara när du deklarerar utan även i andra sammanhang.
(Jul)-Hälsningar från ett soligt Stockholm.

Läs mer om bank id här
Läs mer om våra värdepapperstjänster här

fredag 9 april 2010

Pensionerna och miljön

Nu är påsken över. Den var inte allt för uppäggande, men passerade med en rasande fart. Så nu sitter jag på jobbet igen eller rättare sagt på tågstationen i Göteborg.
I förra veckan skrev jag om bankens påverkan på miljön. Då hävdade jag att det är framförallt den indirekta miljöpåverkan som är viktig. Det vill säga ju fler elektroniska betalningar och kortbetalningar våra kunder genomför desto bättre för miljön. Men du kan även påverka via de val du gör med ditt sparande. De professionella placerarna är betydligt mycket bättre på att ställa krav på att de placeringar de gör skall uppfylla miljö och etiska krav än vad privata placerare är. Varför det är så kan man fundera kring. Kanske tror man att de placeringarna ger lägre avkastning eller så vet man helt enkelt inte vilka valmöjligheter som finns. Det är dock tröstande att se att fler och fler uppmärksammar dessa frågor. Vill du veta mer om olika begrepp inom miljö och etiskt sparande skrev jag en tråkig genomgång i oktober 2009 under namnet Ansvarstagande placeringar. Du hittar texten i arkivet här till höger.
Ett område där dina spar- och placeringsbeslut skulle kunna ha ännu större genomslag, är de val du gör inom ditt pensionssparande. Inom ramen för premiepensionssystemet finns för närvarande ca 75 st fonder från 25 fondbolag som uppger att de har en miljö och/eller etisk inriktning. För dig som inte har tid/lust/kunskap att förvalta dina pensionspengar enligt aspekterna ovan har vi nu tagit ett första steg att hjälpa till. Vi har tagit fram tre nya förvaltningstjänster som arbetar med de 75 fonderna ovan. Skillnaden mellan de tre olika alternativen är hur stor andel aktier som ingår. Jag hoppas att vi snart skall kunna erbjuda liknade tjänster för ditt privata sparande. Tills dess hittar du vårt erbjudande om fonder med miljö och etiskinriktning på fondtorget. Välj visa alla Miljö/etik.


Läs om de nya premiepensionsförvaltningstjänsterna här.
Läs om fonderna på fondtorget här.

torsdag 1 april 2010

E-fakturan och miljön

Satt på ett möte häromveckan där vi pratade om bankens miljöpåverkan och vad vi kan göra för att ta vårt ansvar för miljön. Nu är det väl så att få människor ser banker som företag som smutsar ned vår miljö och det är i och för sig riktigt att vår direkta påverkan på våra omgivningar är liten. Det hindrar oss inte från att göra det vi kan. T ex så har vi i vår miljöpolicy satt upp mål om att minska pappers- och elförbrukning . Vi har även miljöcertifierat oss via ISO14001. Den stora påverkan ligger i hur väl vi lyckas få våra kunder att välja banktjänster med så liten miljöpåverkan som möjligt. En sådan tjänst skrev bankföreningen om i ett pressmeddelande om i förra veckan. Meddelandet handlade om E-faktura. Du får fakturan direkt hem i din internetbank istället för att någon först skall fälla ett träd. Innan trädet har blivit papper har det fraktas ett antal mil och kostat en mängd energi, för att sedan köras runt av posten tills mottagaren fått betalt. Bankförening har räknat ut att om vi i Sverige gick över helt till E-faktura, skulle vi minska koldioxidutsläppen med 41.000 ton per år. Jag har inget att jämföra med, så jag vet inte om det är lite eller mycket. Men visst låter det mycket. Har du någon siffra att relatera till?
En Glad Påsk till alla!
Läs mer om E-faktura här
Läs mer om bankens miljöarbete här.
Läs bankföreningens pressmeddelande här.

torsdag 25 mars 2010

Stora penseldrag om privatekonomi

Var och lyssnade på Ylva Yngvesons föredrag på högskolan i förra veckan. Hon berörde många stora och små frågor kring privatekonomin på ett pedagogiskt och tydligt sätt. Flera av ämnena hon tog upp finns det anledning att återkomma till. Nu tänkte jag resonera kring frågan om det är billigt att låna idag?- Det beror på. Utan tvekan kan vi säga att den nominella räntan är låg idag. Under mina nästan 25 år i banken har räntan aldrig varit lägre. Men i reala termer, det vill säga att efter inflation, var det betydligt mycket billigare att låna 1980, trots att den nominella räntan var närmare 15%. Lägg där till att avdragseffekten på en ränteutgift för en vanlig löntagare, var ca 50%. Det var alltså klart lönsamt att låna då.
Ur en låntagares perspektiv kan man argumentera att hög inflation är något bra. Inflationen hjälper oss att ”amortera” på våra lån. Om inflationen är 10% och vi lånar 1,9 miljoner kr har vi en skuld på ca 400.000 kr efter 20 år omräknat i dagens penningvärde. Trots att vi inte gjort några egna amorteringar.
Även en låg inflation hjälper oss att amortera, men inte alls i samma utsträckning. Om inflationen är 2% har vi en skuld kvar efter 20 år på 1,4 miljoner kronor, omräknat i dagens penningvärde.
Vi som lånar idag, i en låginflationsekonomi, kommer alltså att ”känna av” våra bostadslån under längre tid än de som lånade under perioden när vi hade högre inflation. Värt att fundera kring när du tar beslutet hur mycket du väljer att amortera på dina lån.

torsdag 18 mars 2010

Valutaeffekter

Påverkar dollarns utveckling värdet på min USA-fond? Japp, i de allra flesta fall så påverkar valutarörelserna placeringar som innehåller utländska värdepapper. Det finns några få undantag där man väljer att valutasäkra placeringen, men som sagt, det hör till undantagen. Du kan välja att ha med valutaprognoser när du gör dina placeringsval. Men att förutspå valutakurser är komplext och det finns viktigare parametrar att hålla koll på. Framförallt så tenderar aktiekurser att svänga mer än valutakurser och i längden det företagens vinster och konjunkturen som styr valutans utveckling än tvärtom.
Det finns dock ett tillfälle då du bör ha en klar uppfattning om valutornas utveckling och det är när du väljer att placera dina pengar i utländska räntefonder. Med låga räntenivåer står valutans förändring för en stor del av värdeutvecklingen.
Min slutsats är att det är viktigare att välja rätt fördelning mellan de olika tillgångsslagen (aktier, räntor och alternativ) än att pricka in rätt valutaprognos för att få bra avkastning.
Läs mer om valutaeffekter i Privata Affärer nr 2 2010. På sidan 50 har de en artikel som heter ”Därför kan du strunta i valutaeffekter”. Jag håller med.

torsdag 11 mars 2010

Placeringsval i pensionssparande

Läste en artikel i pensionssystemets årsrapport som heter ”När hushållen placerar pensionspengar”. Länken till hela rapporten hittar du nedan. I den finns mycket läsvärt. Just den här artikeln bygger på en intervju med John Campell, professor i nationalekonomi vid Harvard-uiversitetet. Han har granskat svenskars fondportföljer och funnit att vi som kollektiv har spridit våra risker väl. Dock finns det stora skillnader inom gruppen. Han hävdar att hur vi väljer att placera våra pengar styrs av utbildning, inkomst och förmögenhet. För John Campbell är risk ett centralt begrepp. Han tycker att vi skall se på begreppet i ett vidare perspektiv än bara i fond- och aktieportfölj. Men ett av det vanligaste misstagen är att inte fatta några sparbeslut alls. Att riskera att gå miste om framtida avkastning är också en risk.
Den strategi som John Campell förordar för privatpersoner bygger på bred riskspridning i sparformer med låga avgifter. Han menar att när börsen stiger säljer man av delar av sitt aktieinnehav och under tider då börsen sjunker köper man aktiefonder löpande. Det kallar vi på banken för att rebalansera. Till det tycker vi på banken att man bör lägga en analys av de olika marknaderna.
Artikeln tar även upp valutarisken som finns i fonder som placeras utomlands. Hur valutorna påverkar placeringarna tänkte jag ta upp nästa vecka. Då skall jag även träffa Swedbanks familjeekonom, Ylva Ygveson, som jag hoppas kunna intervjua. Du kommer att kunna se inverjun på hemsidan.

Läs mer om vad banken kan hjälpa dig med när det gäller dina pensionsval här.
Läs mer om bankens senaste analys här.
Ladda ner rapporten från Pensionsmyndigheten här.

torsdag 4 mars 2010

Det är lättare än du tror

60 % av de som svarade tyckte att innehållet var på det hela taget lätt att förstå. Mindre än 16% tyckte att innehållet var svårt att förstå. Lägger man samman det faktum att många tycker innehållet är lätt att förstå med att nästan 70 % läser innehållet i kuvertet så finns det goda förutsättningar att vi kan ta välgrundande pensionsbeslut. MEN det fram kom även i samma undersökning att andelen som tror att tjänstepensionen, dvs den pensions som din arbetsgivare betalar in för din räkning, ingår i prognosen som anger hur mycket du ska få i pension. I det orange kuvertet ingår inte din tjänstepension. Den och eventuellt eget sparande skall du lägga till när du funderar på hur mycket pension du kommer att få. Hör med din arbetsgivare om du är osäker på om du har en tjänstepension. Jag tycker att du ska gå in på min pension (länk nedan) för att göra en prognos där nästan alla pensioner ingår för att få en korrekt bild av hur stor pension du kommer att få.
www.pensionsmyndigheten.se finns all information om det orange kuvertet samlat om du vill veta mer.
Som sagt, det är lättare än du tror men enligt undersökningen visste du det redan.

Länk till undersökningen hittar du här.
Länk till Min pension hittar du här.

fredag 26 februari 2010

Skaffa en exit plan

Vilken dag som helst kommer det orange kuvertet att dimpa ner i brevlådan. Jippi, är det inte så många som tänker inför den nyheten. Men det är en viktig påminnelse om att det är dags att planera inför en ny fas i livet.
- Jaja, man vet inte ens om man lever, tänker en del så varför ska man fundera på det. Jag lever i nuet.
Det är i och för sig sant att man inte vet när man dör men det är ändå ganska sannolikt att man lever till sissådär 80-85 års ålder. Och hur vill du leva då? Mitt absoluta råd är att kombinera konsten att leva i nuet med konsten att planera. Vi på banken börjar träffa kunder som varit duktiga på det förra men sämre på det senare och som nu står i begrepp i att gå i pension. Konsekvensen för några av dem är att de måste sälja huset och i några fall är det inte säkert att det blir några slantar kvar när lånen är betalada. Så åter igen, hur vill DU leva när du blir pensionär och vad krävs för att nå dit? Ägna några minuter åt vad DU vill. När du bestämt dig skaffar du dig en exitplan. Kanske består planen av en blandning mellan amortering och sparande eller så väljer du att bara leva i nuet . Men se till att det är du som väljer och att din nya ”lön” inte kommer som en överraskning den dag du pensionerar dig.

Länk till min pension där du gör din pensionsprognos hittar du här.

torsdag 18 februari 2010

Nej, jag MENA PIGS

I finansvärlden gillar man att lägga ihop ett antal länder eller regioner, ta första bokstaven och göra nya ord av dem. BRIC som Jim O’Neil skapade av den första bokstaven från Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Han menade att Brasilien och Ryssland har det som Indien och Kina behöver och att handeln mellan dessa kommer att öka kraftigt.
I det senaste numret av Privat affärers bilaga benämns området Mellanöstern och Nordafrika som MENA (Middle East, Northern Africa). Det är ett område som artikelförfattaren menar kommer att fånga fler investerares intresse.
Senast i raden av ”nya” bokstavskombinationer är PIGS. Där är det oron för ekonomierna i länderna Portugal, Italien, Grekland och Spanien som skapat kombinationen.
Men som investerare skall man välja breda ”tråkfonder. När det gäller smala nischfonder som i sig har haft en fantastisk utveckling är det sällan spararna får del av den avkastningen. I en artikel i Dagens Industri 2010-02-06 skriver John Rekenthaler, forskningschef på Morningstar, följande: ” All erfarenhet visar att fondspararna går fel här. De köper och säljer vid fel tillfälle och får dålig avkastning”
På den punkten tror jag att John har rätt. Jag hävdar som vanligt att du skall sprida dina risker, ha en långsiktig strategi och rebalansera mera. Vad kan man bilda för ord av de råden?

Läs mer om våra fonder, både tråkiga och spännande, här.
Läs mer om bankens placeringsförslag här.

torsdag 11 februari 2010

Den samlade bilden

Sedan en tid har det funnits möjlighet att flytta fonder från en bank/fondkommissionär till en annan utan att det utlöser någon kapitalvinstskatt. Det gör att du kan se alla dina fonder i en internetbank. Överblicken blir naturligtvis lättare. Det blir lättare att ta ställning till en av de svåraste frågorna: Vilken risknivå är rätt för mig? Har du väl bestämt dig för vad som är rätt för dig blir det lättare att jämföra dina placeringar mot våra rekommendationer.
Våra rekommendationer till en bra placeringsstrategi bygger på att det är bra att sprida riskerna över flera marknader och tillgångsslag, det vi kallar för portföljtänk. Rekommendationerna bygger även på att du regelbundet ska återställa risken i portföljen och en löpande analys. Analysen kan du prenumerera på via länken nedan.
Genom den nya tekniken har vi på banken alltid tillgång till den senaste analysen samt hjälpmedel som gör det lätt att återställa risken till vald nivå i din portfölj. Det gör det lätt för oss att hjälpa dig med den samlade bilden av ditt sparande.

Har du fler funderingar kring privatekonomi tycker jag du skall ta chansen och komma och lyssna på Swebanks privatekonom Ylva Yngvesson som föreläser i Eskilstuna den 18 mars och i Strängnäs den 24 mars.

Prenumerera på månadsrapporten här.
Läs mer om träffarna med Ylva Yngvesson här.

måndag 8 februari 2010

Handlar du över nätet?

Jag handlar mer och mer över nätet. I första hand blir det banktjänster, böcker och musik men även resor. Jag tycker det är ett smidigt och billigt sätt att handla på. Måste dock erkänna att jag funderat på hur säkert det är att betala genom att ange mitt kortnummer när jag ”står i” kassan för att betala. Därför har det har blivit slentrian att jag alltid har valt att betala inköpen mot faktura, fram tills nu. Fick en genomgång av Pär Åkerblom av två tjänster som gör det säkrare att betala via nätet. Den ena tjänsten heter E-kort. Där skapas ett unikt kortnummer varje gång man handlar på nätet. Det vill säga du behöver aldrig ange ditt riktiga kortnummer. Den tjänsten fungerar hos alla som tar emot betalning över nätet. Den andra tjänsten heter Verified by Visa eller MasterCard SecureCode beroende på vilket kort du ansluter. Här identifierar du dig med en hälsningsfras och en kod. För att du skall kunna betala med denna tjänst måste mottagaren vara ansluten.
Tjänsterna är gratis och du beställer dem i internetbanken.

När vi ändå är inne på säkerhet och kort så kan vi inte säga det tillräckligt många gånger: Vi på banken kommer aldrig att kontakta dig och fråga efter ditt kortnummer och kortkod.

Läs mer om tjänsterna här

torsdag 28 januari 2010

Liv och rörelse

Kan du tänka dig att lämna hemmet utan att ta med dig mobiltelefonen? Om du svarar ja så till hör du en minskande skara. För många skulle det kännas naket att gå på stan och inte ha mobilen med sig. Nu förtiden använder vi mobilen till en massa mer saker än att bara ringa med. Själv skulle jag få svårt att klara mig utan att ha ständig tillgång till min almanacka och mina mail.
Utvecklingen mot att fler och fler mobiler har möjlighet att koppla upp sig mot internet har gjort det möjligt att utveckla banktjänster för mobiltelefoner. Det är något som jag tror kommer att bli stort. Det skulle inte förvåna mig om antalet anslutna till Mobilbanken kommer att vara större än antalet anslutna till Bank via internet om några år. För jag tror att utvecklingen av tjänster kommer att medföra att det kommer att vara ett smidigt sätt att sköta sina bankaffärer på var man än befinner sig.
Jag har anslutit mig till Mobilbanken. Där får jag en överblick över min ekonomi kan flytta pengar och för mig inte minst viktigt att kolla kontoutdrag på mina konton.
Andra smarta tjänster är lånekalkylen där du enkelt kan räkna ut vad ett nytt lån skulle kosta. Smidigt att ha med sig på visningar och i budgivningar.
Du hittar även aktuella valuta kurser med ett par klick.

Det finns nu en applikation iPhone-användare via App Store. Applikationen är fullmatad med några av de mest användbara tjänsterna från oss. Under 2010 kommer applikationen att uppdateras kontinuerligt med nya tjänster. Information om när uppdateringarna görs, sker per automatik direkt via App Store.

Läs mer om mobilbanken och hur du gör för att ansluta dig här.

torsdag 21 januari 2010

Kontantfritt.nu

Var inne på en hemsida som drivs av fackförbundet Finansförbundet tillsammans med flera andra fackförbund vars medlemmar hanterar kontanter. Jag utgår ifrån att fackförbunden har sett det ökande antal rån som skäl till att starta sidan. Kan man få ned användandet av kontanter minskar risken för rån och arbetsmiljön blir bättre för fackförbundens medlemmar. Men det finns fler skäl. Länspolismästaren Carin Götblad menar att kontanter fungerar som smörjmedel för kriminallitet, svart arbetskraft och penningtvätt.
Miljön är ett annat skäl till varför man skall minska hanteringen av kontanter. Transporterna släpper ut en hel del koldioxid.
Ett tredje skäl är att kontanthanteringen kostar mycket pengar. Enligt den här hemsidan kostar kontanthanteringen ca 10 miljarder per år.
Gå in på hemsidan och anta utmaningen att leva kontantfritt

www.kontantfritt.nu

torsdag 14 januari 2010

Boindex och Bopriser

Läste en analys från Swedbanks Ekonomiska sekretariat som fick mig att fundera om framtiden. Analysen behandlade småhusprisernas utveckling, hushållens skuldsättning och en uppmaning om att ta hänsyn till de reala räntorna, inte bara de nominella.

Den största enskilda faktorn som har lett till att bopriserna har stigit är den låga nominella räntan. Det är också en viktig förklaring till att hushållen har en god köpkraft enligt vårt boindex. Boindex har historiskt varit en bra indikator på hur bopriserna kommer att utveckla sig på ett års sikt och signalerar nu en uppgång på 8 % inom ett år.

Vi (hushållen) har passat på att öka vår skuldsättning. I snitt har vi nu lånat 160% av vår disponibelinkomst. Det är en hög skuldsättningsgrad. Enligt statistiken som sträcker sig från 1983 har skuldsättningsgraden aldrig varit högre.

Den reala räntan är ränta minus inflation. En hög inflation hjälper oss att ”amortera” på våra lån medan deflationen ökar vår skuld. För november är inflationen -0,7 %. Så när du ser över dina lånekostnader är det värt att ta med inflationens påverkan i kalkylen.

Det som fick mig att fundera på framtiden är vad som händer med köpkraften och bopriserna när räntan stiger nu när vår skuldsättningsgrad är på historiskt höga nivåer. Vad tror du? Läs sista sidan i analysen nedan, om du vågar.
Jag upprepar vad jag sagt tidigare:
Se över ditt buffertsparande och hur du amorterar på dina lån och gör noggranna överväganden innan du lånar mer pengar.

Läs Swedbanks analys nr 12 här.
Läs mer om boindex här.

fredag 8 januari 2010

God fortsättning på det nya året.

Nu när helgerna är över och nyårslöftena avlagda är det nästan skönt att komma in i de vanliga rutinerna igen. Fråga mig om någon vecka hur kul det är att vara inne i rutinerna igen. Hur som helst, det skall bli intressant att följa vad som kommer påverka vår privatekonomi under 2010.
Jag tror att vi under året kommer att se att Riksbanken börjar höja räntan. På några års sikt kommer de förestående räntehöjningarna och konsekvenser därav att få betydande konsekvenser för oss som bor i egnahem dvs, villor och bostadsrätter. De konsekvenserna kommer Swedbanks familjeekonom Ylva Yngvesson att belysa under ett par föredrag i Eskilstuna och Strängnäs i mars. Hoppas du har möjlighet att delta.

Förhoppningsvis kommer informationen om våra framtida pensioner att bli något enklare att ta till sig under 2010 när den nya Pensionsmyndigheten bildas. Myndigheten tar över ansvaret för den allmänna pensionen. Tanken är att det skall bli lättare för oss att få information om den allmänna pensionen från ett ställe i stället för som tidigare, från två dvs från Premiepensionsmyndigheten och Försäkringskassan.
From med den 4 januari följer du dina PPM fonders utveckling på www.pensionsmyndigheten.se.

Intressant kommer det även att bli att följa valet i september. Vilka förändringar för privatekonomin kommer löftena inför valet och valresultatet att medföra?

Du har väl gjort klart din budget för 2010? Om inte så hittar du mer info här

Läs om nya regler och förutsättningar för 2010 här