Är 10% lika bra som 10%?

När vi utvärderar vilka fonder som gått bäst är det vanligt att bara jämföra den nominella avkastningen. Det vill säga att om fond A har stigit 10% så är den lika bra som fond B som också stigit 10%. Vi tar alltså inte hänsyn till vilken risk de olika fonderna har. Ofta definierar man risk som svängningar i värde. Ju högre svängningar desto högre risk. Det finns ett antal olika sätt att mäta risk i en fond.
Det riskmått som är vanligast är något som kallas standardavvikelse. Standard avvikelse brukar definieras som en avvikelse från medelvärdet under en viss tid. Det vill säga ju större svängningar på fondkursen ju högre risk. Om du går in på fondtorget och klickar på rating och risk ser du att vi går 3 år tillbaka för att mäta hur mycket en fond svänger kring sitt medelvärde. En standardavvikelse över 20% brukar man säga är en relativt hög risk för en aktiefond.
Ska du jämföra olika förvaltare i en viss kategorifonder, tex Sverigefonder, kan det vara bra att hålla koll på Sharpkvoten. Det är ett mått på fondens avkastning med hänsyn till den risk fonden haft. Beräkningen av Sharpkvoten sker genom att ta fondens avkastning minus den riskfria räntan delat med standardavvikelsen. Ju högre tal desto bättre. Ett negativt tal visar att fonden inte slagit den riskfria räntan.Så för att svara på frågan i rubriken, behöver du veta vilken risk de olika fonderna du jämför har haft. Du hittar sharpkvoten i fondtorget när du klickar på rating och risk. Så i fortsättningen när du väljer fonder, titta inte bara på vilken nominell avkastning fonden haft utan titta även på vilken risk den har tagit för att nå avkastningen.

Läs mer om fond och risk här.

Läs mer om fonder på fondtorget här.

85%

Tänk på procenten, inte bara när det gäller grön Curacao. Från den första oktober i år kommer du att behöva tänka på procenten när du vill ta lån med bostaden som säkerhet. Jag har precis läst Finansinspektionens (FI) remisspromemoria där de föreslår att du max skall få belåna 85 % av ditt boendes marknadsvärde. Förslaget gäller endast nyutlåning. Bakgrunden till förslaget är att FI har sett att både hushållens skuldkvot och belåningsgrad har stigit. De hävdar även att boendet är en riskfylld tillgång. Under fastighetskrisen i början av 1990-talet sjönk priset på snittvillan med 80%. Därför vill de skydda oss konsumenter från ”oacceptabla risker” som en alltför hög belåning medför.
Vad får förslaget för konsekvenser? FI räknar med en ”negativ engångseffekt på prisnivån”. För dig som kommer att bo kvar under en längre tid borde det inte vara något problem. Har du dessutom ett lågt belånat boende i förhållande till marknadsvärdet kommer du inte att märka av den föreslagna förändringen. Det jag tror vi kommer att se är att fler och fler med hög belåning, kommer att välja att amortera mer på sina lån. Men den stora förändringen tror jag kommer att märkas för förstagångsköparna. De kommer att behöva spara mer och fundera på vilka lån de väljer att ta innan det är dags att köpa sitt boende. Det vill säga sparandet kommer sannolikt öka, något som värmer ett gammalt sparbankshjärta. Banken har sedan den startade 1827 ( jag var inte med då, även om det känns så ibland) haft som syfte att främja sparande.
För att undvika att ditt boende skall ge dig en kraftig baksmälla, är mitt råd att du ser över dina amorteringar och ditt behov av bolåneförsäkringar. Bolåneförsäkringen hjälper dig att bo kvar om du skulle drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. Extra viktigt om vi nu drabbas av en ”negativ engångseffekt på prisnivån”.

Läs mer om förslaget här.
Läs om våra bolåneförsäkringar här.

Bolåneportföljer

Jag läste din blogg, sa en vän till mig i förra veckan, men inte blev det tydligare för mig hur jag skall hantera mina bolån. Det stämmer, jag svarade inte på den retoriska frågan om rörlig ränta kommer att vara billigast framöver. Det av den enkla anledningen att jag inte vet. Det är mycket svårt att förutspå ränteutvecklingen, även för de mest insatta. Gå in på riksbanken.se och kolla på vad de tror att reporäntan ligger på 2013. Det gör att jag tror att de allra flesta av oss skall resonera kring våra bolån på samma sätt som vi resonerar om vårt sparande. Det vill säga, skaffa dig en strategi där du sprider riskerna efter dina förutsättningar. Innan man tar ställning till vilken strategi som passar dig tycker jag du skall ställa dig ett antal frågor. Bland annat:Hur känner du inför dina bolån? Är det viktigt för dig att veta vad månadskostnaden för lånen? Vilka marginaler har du i din ekonomi? Hur länge skall du bo kvar i huset?Hur aktivt följer du ränteutvecklingen?På banken har vi en modell som när du svarat på frågorna tar fram ett förslag på lån med olika bindningstider att utgå ifrån. Vi kallar förslagen bolåneportföljer. Jag tycker frågorna och förslaget hjälpt mig att fatta ett beslut om mina bolån. Hör med din rådgivare vad vi föreslår i ditt fall.
Läs den senaste Bolåneprognosen här.

Rörligt är alltid billigast?

Många av de kunder och kollegor som jag möter hävdar med bestämdhet att det alltid är billigare att ha rörliga bolån jämfört med bundna. Hittills har de för det mesta haft rätt, men kommer de att ha det i framtiden?
Något förenklat kan man säga att det är bra att ha bunden ränta i ett stigande ränteläge och rörlig ränta i ett sjunkande ränteläge.
Hur var då ränteläget när vi fick möjlighet att skaffa oss rörliga lån i slutet av 80-talet? 11,25% var den första räntenoteringen för rörliga bottenlån 1989. I samband med att Riksbanken 1992 höjde räntan till 500 % steg den rörliga boräntan till en all-time high notering, med 22 %. Sedan dess har räntan i princip sjunkit med några undantag. Mot den bakgrunden är naturligt att det varit billigast med rörliga lån. Nu är utgångspunkten en annan. Vi har historiskt låga räntor och trenden pekar uppåt. Tyvärr är det inte så enkelt att man kan dra slutsatsen att bunden ränta kommer att vara billigast framöver. Det beror nämligen på hur mycket och hur snabbt den rörliga räntan stiger. Om du väljer att binda din ränta på 5 år får du fn betala 4,23% i ränta. Väljer du rörligt är räntan fn 1,65%. Kommer den rörliga räntan att stiga så mycket att det lönar sig att binda? Privatekonomiska institutets prognos säger att det går på ett ut. Men vi vet inte. Det är svårt att se in i framtiden även för de som gör ränteprognoser. Därför tycker jag att du skall sprida dina risker och ha en del bundet och en del rörligt. Fundera över vad som passar dig eller kom in på banken och diskutera.

Läs bolåneränteprognosen här.