torsdag 26 april 2012

Investeringssparkonto

Nu är det snart dags att lämna in deklarationen. Ju närmare dagen D vi kommer desto fler blir frågorna om vilka ingångsvärden man haft på enskilda värdepapper man sålde under förra året. Jag upplever dock att frågorna är färre i år än tidigare år. Det kan bero på att fler och fler hittar till aktiehistoriken i Internetbanken.


Ett sätt att slippa deklarera omplaceringar av dina värdepapper och fonder är att använda det nya Investeringssparkontot, ISK, som lanserades vid årsskiftet. Se ISK som ett skal eller en portfölj. De placeringar du väljer att lägga in inom ISK beskattas årligen enligt en schablon. Det betyder att du inte behöver deklarera när du gör omplaceringar mellan tillgångarna du har inom ISK. Omplaceringar och uttag inom ISK är skattefria. För er som köpt mitt resonemang om rebalansering kan med fördel använda ISK.

Just nu är schablonskatten nere på historiskt låga nivåer vilket gör att ISK passar för många olika placeringar.

Läs mer om ISK här.

torsdag 19 april 2012

Fondguiden

Jag är en stark anhängare till vårt Fondtorg. Fondtorget består av ca 600 fonder och fortsätter att växa. Det jag tycker är bra är den stora valmöjligheten för kunder som själva vill vara aktiva och sätta ihop sin egen fondportfölj. Därför ställde jag mig lite frågande när den nya Fondguiden för försäkringssparande lanserades. Varför bara lyfta fram ett 70-tal fonder från ett tjugotal förvaltare när man kan välja mellan alla 600 fonderna? När jag har pratat med både kunder och kollegor har jag förstått att många runt om kring mig tycker att 600 fonder för mycket att välja mellan. När jag nu varit inne och kollat hur fondguiden är upplag, tror jag det kan vara en bra hjälp för dig som själv vill engagera dig i ditt sparande, utan att behöva sätta dig in i hela fondtorgets fondutbud.
Det blir mer överskådligt om du använder dig av Fondguiden när du väljer fonder för ditt försäkringssparande. Ja, det går ju att använda den även för sparande utanför försäkring. Med Fondguiden får du en första gallring, tack vare den i mitt tycke grundliga urvalsprocess som genomförs innan fonderna tas med i guiden.
Läs mer om Fondguiden här

fredag 13 april 2012

Europakrisen

Jag har börjat läsa en analys om den pågående ekonomiska krisen i Europa. Analysen besvarar 99 frågor om bland annat krisen ursprung, och vilka effekter kommer den att ha på vårt samhälle utifrån politiska, ekonomiska och sociala aspekter. Här resonerar analysen om vad som krävs för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten. Flera av länderna i Sydeuropa har en ungdomsarbetslöshet på mer än 40 %.

Analysen tar även upp frågan om hur troligt det är att EMU löses upp samt vad skulle konsekvenserna bli.

Är du intresserad och vill veta mer är det väl investerad tid att läsa analysen.

torsdag 5 april 2012

Företagsobligationer

Marknaden för företagsobligationen växer. Som sparare/investerare kan du dra nytta av de högre räntorna som företagsobligationer ger. Innan du ger dig i kast med att investera dina pengar i detta tillgångsslag kan det vara bra att känna till några grundbegrepp.

Om du köper en företagsobligation av företaget X och företaget X lovar att betala tillbaka till dina satsade pengar 2015. Då är det bra om företaget X inte gått i konkurs innan dess. För en vanlig sparare är det svårt att utvärdera ett bolags kreditvärdighet. Till vår hjälp har vi ratinginstituten Standard and Poors, Moodys och Fitch. De har som uppdrag att bedöma ett bolags finansiella ställning. Betygskalorna ser lite olika ut men generellt kan man säga att de börjar med AAA och slutar på D. Ju närmare AAA, desto lägre ränta får företaget betala för sin upplåning.Man brukar dela upp betygen i två delar. Investment grade kallar man de obligationer med bättre betyg och speculative grade kallar man de obligationer som har ett lägre betyg.
Du kan köpa obligationen direkt på marknaden men eftersom den lägsta summan att investera fn är ca 500 000 kronor gör att de flesta av oss kommer åt de här placeringarna via fonder. Står det Corporate bond i namnet investerar fonden i obligationer med bättre betyg. Står det däremot High Yield i namnet, investerar fonden i obligationer med lägre rating.

Som vanligt när det gäller obligationer så finns även en ränterisk. Det vill säga om marknadsräntan stiger, sjunker värdet på obligationen och tvärtom.

Det är inte ovanligt att en företagsobligation är utgiven i en annan valuta. Det gör att du behöver ta ställning till om din placering skall vara valutasäkrad eller ej.
Exempel på fonder som båda är valutasäkrade är Roburs Företagsobligationsfond och Fidelitys European High Yield.

Passar den här typen av tillgång in i ditt nuvarande sparande?

Önskar dig en Glad Påsk!