Var och lyssnade på ett intressant föredrag om räntemarknaden. Bland annat så gick vi igenom bankens syn på kommande räntehöjningar. Banken tillsammans med övriga aktörer på marknaden tror att reporäntan kommer att höjas mindre än Riksbankens prognos. Får banken rätt skulle det innebära att vi får tre höjningar av reporäntan i år. Alla höjningar med 0,25%.
Vi pratade även om hur man kan investera i företagsobligationer. Ju mer riskabelt ett företag bedöms vara ju högre ränta får de betala på de obligationer de ger ut. Som vanlig småsparare kommer du åt de här placeringarna via fonder. Roburs Företagsobligationsfond investerar i obligationer som bedöms vara säkrare än de obligationer som finns i Fidelitys High Yield fond. Jämför du dessa två placeringar så ser du att du just nu har fått betalt för att ta den högre risken i High Yield fonden. Som vanligt så ska du ställa dig frågan ”får jag tillräckligt betalt för att ta på mig den ökade risken?”.
I höst kommer vi sannolikt att se ett nytt placeringsinstrument, CoCos. En förkortning av contingent convertible bonds. Ett placerings instrument som är en direkt konsekvens av det nya regelverk för banker som går under namnet Basel III. En Coco fungerar ungefär som en konvertibel. Så länge allt går bra för banken du lånat ut dina pengar till får du en bra ränta på dina pengar. Skulle banken få ekonomiska problem kommer ditt räntebärande papper att konverteras till aktier.
Till sist ett förtydligande om bolånetaket. Jag har fått till mig att många tror att det nya bolånetaket innebär att man måste ha en kontantinsats på minst 15% av köpeskillingen när man köper sitt boende. Så är det inte. Banken har fortfarande möjlighet att låna ut pengar utan säkerhet efter sedvanlig kreditprövning. Däremot tror jag att det är sunt att du har en kontantinsats när du köper ditt boende och att du amorterar rejält, framför allt på den del av lånet som ligger över 75% av marknadsvärdet. Kontakta oss om du har funderingar kring hur det nya bolånetaket påverkar din situation.
Läs bankens bolåneprognos här
torsdag 26 maj 2011
torsdag 19 maj 2011
Ja må den leva!
Fickekonomen är en liten ekonomisk faktasamling som rör hela familjens ekonomi. Här finns aktuella budgetberäkningar för olika hushållstyper och uppgifter som gäller vår sociala trygghet, våra levnadskostnader, bilkostnader, våra skatter osv.
Fickekonomen har i år hjälpt hushåll att planera sin ekonomi i 40 år. I samband med 40-årsdagen har Institutet för Privatekonomi på Swedbank gjort en tillbakablick över utvecklingen av hushållens inkomster och ersättningar.
Pressmeddelandet pekar på trenden att det allmänna försäkringsskyddet har tagit formen av ett grundskydd. ”De höga ersättningsnivåerna i arbetslöshets- och socialförsäkringarna från tiden före 90-talskrisen har inte kommit tillbaka”. Lägg till att vi går mot mer individuella ersättningar från socialförsäkringarna, är det lätt att inse att du själv behöver ha mer koll och en ha buffert om du skulle bli sjuk eller arbetslös. Jag blir än mer övertygad om att det är viktigt att ha en buffert på två månadslöner på ett bankkonto.
Hur mycket ska man då spara? När vi på banken svarar på den frågan är utgångspunkten 10 procent av nettolönen. Hur de 10 procenten fördelas mellan buffertsparande, sparande på medellång sikt och det riktigt långa pensionssparandet beror på dina förutsättningar. Har du redan en buffert lägger du mer på det lite långsiktigare sparandet.
Ta hjälp av Fickekonomen för att lägga upp en budget för att nå dina (spar)mål. Fickekonomen hittar du på våra kontor.
Fickekonomen har i år hjälpt hushåll att planera sin ekonomi i 40 år. I samband med 40-årsdagen har Institutet för Privatekonomi på Swedbank gjort en tillbakablick över utvecklingen av hushållens inkomster och ersättningar.
Pressmeddelandet pekar på trenden att det allmänna försäkringsskyddet har tagit formen av ett grundskydd. ”De höga ersättningsnivåerna i arbetslöshets- och socialförsäkringarna från tiden före 90-talskrisen har inte kommit tillbaka”. Lägg till att vi går mot mer individuella ersättningar från socialförsäkringarna, är det lätt att inse att du själv behöver ha mer koll och en ha buffert om du skulle bli sjuk eller arbetslös. Jag blir än mer övertygad om att det är viktigt att ha en buffert på två månadslöner på ett bankkonto.
Hur mycket ska man då spara? När vi på banken svarar på den frågan är utgångspunkten 10 procent av nettolönen. Hur de 10 procenten fördelas mellan buffertsparande, sparande på medellång sikt och det riktigt långa pensionssparandet beror på dina förutsättningar. Har du redan en buffert lägger du mer på det lite långsiktigare sparandet.
Ta hjälp av Fickekonomen för att lägga upp en budget för att nå dina (spar)mål. Fickekonomen hittar du på våra kontor.
torsdag 12 maj 2011
Egen härd är guld värd!
Det är något visst med att för första gången vrida om nyckeln och kliva in i det boende som man äger själv. Eftersom förutsättningarna ändrats något genom det nya bolånetaket pratade jag med Sofia Johansson på Strängnäskontoret om vad man som förstagångsköpare bör tänka på.
-Se till att ha en sparad slant så du har till kontantinsatsen samt till lagfart och pantbrev, säger Sofia. Lagfart och pantbrev brukar kosta mellan 40 000 till 50 000 kronor. Till det bör du ha en kontantinsats på 15 % av bostadens värde. Köper du en villa för 2 miljoner kr är det bra om du har sparat ihop 350 000 kronor. Nu är det ju få som har sparat en sådan summa vilket gör att man antingen köper ett billigare hus, lånar av släkten eller tar ett lån utan säkerhet på banken . De lånen har en något högre ränta och en relativt snabb återbetalningstakt, fortsätter Sofia.
-” Oj, blir det så mycket” är en vanlig kommentar när jag presenterar vad månadskostnaden blir, säger Sofia. Många blir också förvånande över hur mycket lånekostnaden ändras när räntan ändras. Jag brukar ta fram och visa hur stor skillnad det blir om räntan ändras med 1 procentenhet.
-För oss på banken är det även viktigt att ställa frågan ”vad händer om något händer?”. Du vet de där sakerna du definitivt inte vill tänka på när du redan mentalt flyttat in i drömhuset, säger Sofia. Det vill säga har du koll på det juridiska, vem ärver om jag dör? Kan vi bo kvar om någon av oss blir långvarigt sjuk eller blir arbetslös?
-Har du drömmen att flytta in i ett eget hus är mitt råd att börja månadsspara så fort du får ditt första jobb, fortsätter Sofia. Och med att månadsspara menar jag inte hundralappar utan tusenlappar. En sparad slant är den bästa medicinen mot en ekonomisk förkylning.
-Har du koll de olika delarna ovan ökar chansen till att den egna härden blir guld värd, avslutar Sofia.
Läs mer om inslaget i P4 om ungas möjligheter att komma in på bostadsmarkanden här.
-Se till att ha en sparad slant så du har till kontantinsatsen samt till lagfart och pantbrev, säger Sofia. Lagfart och pantbrev brukar kosta mellan 40 000 till 50 000 kronor. Till det bör du ha en kontantinsats på 15 % av bostadens värde. Köper du en villa för 2 miljoner kr är det bra om du har sparat ihop 350 000 kronor. Nu är det ju få som har sparat en sådan summa vilket gör att man antingen köper ett billigare hus, lånar av släkten eller tar ett lån utan säkerhet på banken . De lånen har en något högre ränta och en relativt snabb återbetalningstakt, fortsätter Sofia.
-” Oj, blir det så mycket” är en vanlig kommentar när jag presenterar vad månadskostnaden blir, säger Sofia. Många blir också förvånande över hur mycket lånekostnaden ändras när räntan ändras. Jag brukar ta fram och visa hur stor skillnad det blir om räntan ändras med 1 procentenhet.
-För oss på banken är det även viktigt att ställa frågan ”vad händer om något händer?”. Du vet de där sakerna du definitivt inte vill tänka på när du redan mentalt flyttat in i drömhuset, säger Sofia. Det vill säga har du koll på det juridiska, vem ärver om jag dör? Kan vi bo kvar om någon av oss blir långvarigt sjuk eller blir arbetslös?
-Har du drömmen att flytta in i ett eget hus är mitt råd att börja månadsspara så fort du får ditt första jobb, fortsätter Sofia. Och med att månadsspara menar jag inte hundralappar utan tusenlappar. En sparad slant är den bästa medicinen mot en ekonomisk förkylning.
-Har du koll de olika delarna ovan ökar chansen till att den egna härden blir guld värd, avslutar Sofia.
Läs mer om inslaget i P4 om ungas möjligheter att komma in på bostadsmarkanden här.
torsdag 5 maj 2011
Har du finanskunskap?
Under 2010 genomförde Finansinspektionen en undersökning bland 1300 svenskar för att se hur det står till med våra räkne- och finanskunskaper. För det är kunskap som har stor betydelse för hur vi fattar våra privatekonomiska beslut och därmed hur vi kan leva våra liv. Nedan har du möjlighet att testa dina kunskaper. Lycka till!
De frågor de använde var :
1 Anta att räntan på ditt sparkonto är 1% och inflationen är 2%. Om du låter dina pengar stå på kontot i ett år, kommer du kunna köpa mer, lika mycket, eller mindre för pengarna vid årets slut?
2 ”Att köpa aktier i ett enstaka företag är vanligtvis säkrare än att köpa andelar i en aktiefond.” Sant eller falskt?
3 ”På lite längre sikt brukar rörliga bolåneräntor vara lägre än bundna bolåneräntor.” Sant eller falskt?
4 Obligationer är värdepapper som löper med fast ränta under viss tid. Om räntan går ner, vad händer med obligationspriserna?
5 Vilket har historiskt sett gett högst avkastning på lång sikt, aktier eller obligationer?
6 ”Aktier brukar gå upp och ner i värde mer än vad obligationer gör.” Sant eller falskt?
7 ”En investering som ger högre avkastning än genomsnittet har sannolikt högre risk än genomsnittet.” Sant eller falskt?
Hur många svarade rätt på varje fråga?
1. 59%
2. 68%
3. 66%
4. 23%
5. 66%
6. 88%
7 83%
Att det här är viktig kunskap är självklart för mig så jag tycker det är bra att privatekonomi kommer att få ökad betydelse i gymnasieskolan. Den 15 juni är vi med och arrangerar ett seminarium för gymnasielärare. Seminariet debatterar behov och ansvar samt vilka verktyg som finns för undervisningen av privatekonomi i gymnasieskolan. Moderator är Lennart Ekdal.
Läs mer om lärarträffen här http://www.allready.net/larartraff/
Du kan läsa mer om undersökningen på Riksbanken och på Finansinspektionen.
Rätt svar 1. Mindre 2. Falskt 3. Sant 4. De stiger 5. Aktier 6. Sant 7. sant
De frågor de använde var :
1 Anta att räntan på ditt sparkonto är 1% och inflationen är 2%. Om du låter dina pengar stå på kontot i ett år, kommer du kunna köpa mer, lika mycket, eller mindre för pengarna vid årets slut?
2 ”Att köpa aktier i ett enstaka företag är vanligtvis säkrare än att köpa andelar i en aktiefond.” Sant eller falskt?
3 ”På lite längre sikt brukar rörliga bolåneräntor vara lägre än bundna bolåneräntor.” Sant eller falskt?
4 Obligationer är värdepapper som löper med fast ränta under viss tid. Om räntan går ner, vad händer med obligationspriserna?
5 Vilket har historiskt sett gett högst avkastning på lång sikt, aktier eller obligationer?
6 ”Aktier brukar gå upp och ner i värde mer än vad obligationer gör.” Sant eller falskt?
7 ”En investering som ger högre avkastning än genomsnittet har sannolikt högre risk än genomsnittet.” Sant eller falskt?
Hur många svarade rätt på varje fråga?
1. 59%
2. 68%
3. 66%
4. 23%
5. 66%
6. 88%
7 83%
Att det här är viktig kunskap är självklart för mig så jag tycker det är bra att privatekonomi kommer att få ökad betydelse i gymnasieskolan. Den 15 juni är vi med och arrangerar ett seminarium för gymnasielärare. Seminariet debatterar behov och ansvar samt vilka verktyg som finns för undervisningen av privatekonomi i gymnasieskolan. Moderator är Lennart Ekdal.
Läs mer om lärarträffen här http://www.allready.net/larartraff/
Du kan läsa mer om undersökningen på Riksbanken och på Finansinspektionen.
Rätt svar 1. Mindre 2. Falskt 3. Sant 4. De stiger 5. Aktier 6. Sant 7. sant
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
