Deklarera?

Skjut inte upp till morgondagen det du kan skjuta upp till i övermorgon. Nu är övermorgon snart här, närmare bestämt den 2:e maj. Då ska deklarationen vara inlämnad. På måndag kommer vi på banken att få många samtal kring hur man ska deklarera sina värdepappers affärer. Den vanligaste frågan handlar om hur man får fram sitt anskaffningsvärde för att man inte har kvar sin avräkningsnota från köpet av värdepappret. Måste erkänna att även jag historiskt vart ute i sista minuten. Men sedan några år så deklarerar jag inte mina värdepappersaffärer. Jag gör mina placeringar via en kapitalförsäkring. Då slipper jag att fundera över allt vad som rör skatter kring mina värdepapper. Det sköter sig självt. Visst kostar det några kronor extra att spara via en kapitalförsäkring men det tror jag att jag kommer att tjäna in. Det beror på att beskattningen borde gynna ett sparande som innehåller en stor del aktier vilket mitt sparande för det mesta gör. I kapitalförsäkringen betalar man inte skatt utifrån vilken faktisk avkastning man har haft på sina värdepapper utan från en schablon. Det innebär för närvarande att man betalar knappt en procent av värdet i försäkringen varje år. Bra när börsen går upp. Dåligt när börsen går ner. Det vill säga bra för mig, som tror att börsplaceringar över tid går upp mer än de går ner.

Det jag också slipper är att inför årsskiftet sitta och räkna ut hur jag skall kvitta vinster och förluster på de värdepapper jag sålt under året. Eftersom jag minst fyra gånger om året rebalanserar min portfölj enligt bankens rekommendationer, blir det ett antal transaktioner att räkna på. Även här har jag tyvärr arbetat med devisen ”skjut inte upp till i morgon det du kan skjuta upp till i övermorgon”. Jag vet inte hur det är för dig, men jag tenderar att ha ganska mycket omkring mig runt jul och nyår så det är väl inte alla år som kvittningarna blir optimala. Nu när jag slipper fundera på vilka skattekonsekvenser en omplacering har, är det lättare att fatta beslut på rätt grunder, det vill säga vilken framtidsutsikt respektive placeringar har.

Läs mer om hur våra kapitalförsäkringar fungerar här. Eller så skjuter du upp det till i övermorgon!!!!

Din privata balansräkning

Har länge funderat på hur man kan prata om hushållets ekonomi utan att det blir för präktigt och tråkigt. Kom fram till att det är en uppgift som övergår min förmåga. Jag tror att det kommer att bli viktigare att ha koll på sin privatekonomi så här i vändningens år 2011. Med vändningens år 2011 menar jag att vi under några år fått mer och mer kvar att leva för när måstena är betalda. I takt med stigande räntor, energi- och oljepriser kommer fler av oss att få mindre kvar i plånboken under 2011 enligt ett pressmeddelande från Institutet för privatekonomi på Swedbank. Det gör att jag tror att det blir viktigare att ha koll på sin ekonomi.
Jag tog upp frågan med en kollega från Sparbanken i Alingsås, Morgan Svensson. Han hade en intressant infallsvinkel. Se på din privatekonomi som ett företag gör och upprätta en personlig balansräkning, menade han.
Gör två kolumner på ett papper eller i datorn. I den ena kolumnen fyller du i alla dina tillgångar. Värdera dina tillgångar efter vad du tror du skulle få om du sålde dem idag. I den andra kolumnen skriver du ned dina skulder. Summera de båda kolumnerna.
Vilken sida är störst?
Om du har en stor skuldsida i förhållande till tillgångar, se då till att ändra på balansen. Det gör du antingen genom att amortera på lånen eller spara på konto eller fonder.
Du som har mer tillgångar än skulder kolla om överskottet är tillräckligt stort för att du skall kunna leva som du vill när du blir pensionär.
Uppmaningen är att du skaffar en plan för hur du vill att din balansräkning ska utveckla sig. Extra viktigt om du har ökat din skuldsida de senaste åren.
Jag länkar även till några deklarationstips så du inte ska behöva vara sysslolös i påsk.

Glad Påsk!

Läs pressmeddelandet från Institutet för privatekonomi här
Läs deklarationstipsen här

Personalmöte

I fredags höll vi det månatliga mötet för hela personalen i banken. Vi brukar bli ca 100 personer som samlas. Vi fick lyssna på den avgående ordföranden i Sparbanksstiftelsen Rekarne, Chister Laveson, som berättade om Stiftelsen och vad de har finansierat under 2010. Som du kanske vet ger Stiftelsen bidrag till bland annat kultur, utbildning, föreningslivet, idrotten och det lokala näringslivet i Eskilstuna och Strängnäs kommun. Det är stora summor. Under 2010 delade de ut över 9 miljoner kronor. Det få företag som ger tillbaka så mycket till det samhälle de verkar i, som vår sparbank. De pengar som delas ut är en del av de vinster som Sparbanken Rekarne byggt upp genom åren. Med på mötet var Anna Maron från Mälardalens Högskola, som berättade om ett projekt som bland annat Stiftelsen är med och finansierar. Projektet kallas för Tillväxtmotorn. Tanken är att hjälpa mindre företag som vill växa, att göra det. Det fungerar, för vi fick även lyssna till en deltagare i projektet som berättade vad Tillväxtmotorn betytt för henne och hennes företag. Hon var övertygad om att tack vare projektet kommer de medverkande företagen att kunna utvecklas mer och snabbare än de annars kunnat göra. Dels på grund av den kunskap Mälardalens Högskola bidrar med och dels för det erfarenhetsutbyte som sker mellan deltagarna. Tänk att jag via mitt arbete indirekt är med och skapar fler arbetstillfällen i ”våra” kommuner. Kändes bra.

En bra start i livet

För många år sedan hade vi en produkt som vi kallade Startkapital. Tanken med den var att spara en slant till barn eller barnbarn så att de skulle få en bra start i livet. Även om den produkten nu har bytt namn till Kapitalspar barn, är behovet av en sparad slant lika stort som då. Kapitalspar barn är en bland flera olika sparformer som passar för ett långsiktigt sparande som barnspar ofta är. Visst är det roligt att kunna ge en slant till körkort, det första hemmet, studier eller vad det nu må vara. Men ju mer jag tänker på det tror jag det är en bra utbildning som lägger grunden till en bra privatekonomi för våra barn och ungdomar. Jag tror mig veta att människor med högre utbildning ofta har en högre lön, lever längre och har ett friskare liv. Visst finns det ungdomar som kommer att kunna leva på sin hobby/idrott med de är inte många. Utifrån det kan man fundera på frågan Pär Eriksson ställde på ett föredrag jag besökte förra året. Jag kommer inte ihåg den ordagrant men den löd ungefär så här. Hur mycket tid lägger du ned på att skjutsa dina barn på olika träningar och aktiviteter jämfört med hur mycket tid du lägger ned på att hjälpa dina barn med läxorna. Jag tror att bland den viktigaste uppgiften vi har är att få våra barn att hitta lusten till att lära och lära nytt. Vilket jag tror kommer att vara den viktigaste egenskapen på den framtida arbetsmarknaden. Vad vet jag, men kanske kan en sparad slant hjälpa till att hitta studiemotivationen. Läs om Kapitalspar barn här. Hitta ett förslag på sparande här.