Fattar du alltid rationella beslut?

Hur sätts priset på ett värdepapper? Den förklaringsmodell som idag används kallas den effektiva marknadshypotesen. Den förutsätter att alla individer fattar rationella beslut. Det antagandet, att vi fattar rationella beslut, har börjat ifrågasättas. Ifrågasättandet har lett till ett nytt ämne som kallas för Behavioural Finance eller Finansiell Psykologi på svenska. Där försöker forskarna få fram hur vår irrationalitet påverkar priset på de olika värdepappren.
Ett exempel är Anchoring. Det bygger på att människor gärna utgår från en referenspunkt för att göra uppskattningar på saker som vi inte har ett exakt svar på.
När vi försöker bilda oss en uppfattning om priset på aktien A är billig eller dyr söker vi ofta svaret i kurshistoriken. Det vill säga vad har aktien haft för högsta och lägsta nivå. Jag tror att det tydligaste exemplet på Anchoring finns på bostadsmarknaden. ”Grannen fick 1,5 miljoner kr för sitt hus när han sålde det för två år sedan, så det skall jag också ha när jag säljer mitt . Mitt hus är dessutom i bättre skick än hans.”Att förutsättningarna för två år sedan kan ha varit helt annorlunda när det gäller räntor, lånemöjligheter, amorteringskrav, arbetsmarknad och konjunktur, är det inte lika lätt att ta till sig.

Vad kan vi lära oss av Behavioural Finance?
Framförallt i oroliga tider är det viktigt att tro på sin investeringsstrategi och hålla fast vid den trots att den kanske utvecklas sämre än annat sparande. Det vill säga håll fast vid din långsiktiga strategi av fördelning mellan ränta och aktier. Fortsätt att rebalansera så drar du nytta av börsens svängningar. Överge inte din investeringsstrategi vid sämsta tänkbara tillfälle.

Läs bankens senaste prognos här.
Få ett placeringsförslag här.

Mycket månad kvar i slutet av lönen?

Slut på semestern och slut på pengarna? Jag läste en artikel i DN 20100815 som gav konkreta tips för att klara sig fram till nästa lön.
· Ställ bilen. Ta cykeln istället. Inte bara nyttigt för ekonomin utan även för dig och miljön.
· Laga maten själv på de råvaror som är billiga för säsongen.
· Om du måste ha något, köp begagnat.
· Sälj saker du inte behöver.
· Jobba extra.

För mig är det viktigt att inte binda upp för stora delar av privatekonomin på fasta utgifter. Det är både en frihetskänsla och trygghetskänsla. Friheten att kunna vara spontan och tryggt att veta att jag klarar en ekonomisk ”förkylning”.
Det gör också att det finns utrymme för felmarginaler i budgeten. För jag tillhör dem som tycker att det är välinvesterad tid att göra en budget. På våra kontor har vi en gratismall du kan använda för att lägga upp din budget. Annars finns det en mängd varianter på nätet du kan använda om du inte bygger en egen variant i excel.

Länk till budgetmall
Länk till Fickekonomens schablonkostnader för hushåll.

To the point

I nyhetsbrevet, To the Point no 5 2010, resonerar Swedbanks Chefekonom, Cecilia Hermansson, om ekonomisk tillväxt och vikten av hållbar utveckling. Hon menar att utan ekonomisk tillväxt kan vi inte upprätthålla arbetstillfällen och välfärd. Medför högre ekonomisk tillväxt att vi inte får en hållbar samhällsutveckling? Cecilia skriver att genom att investera i miljövänlig teknik ökar den ekonomiska tillväxten. Hon menar också att marknaden för ”responsible investment” ökar.Hur arbetar vi som bank för att ta vårt ansvar för en hållbar utveckling? Bland annat är vi miljöcertifierade enligt ISO 14001. Men den stora påverkan kan vi göra genom våra kunder. På sparaområdet kommer fler och fler alternativ för den som vill ställa olika krav, sociala eller miljömässiga, på sina investeringar. Innan du investerar i någon av dessa placeringar kan det vara bra att hålla koll på begreppen. De finner du på länken nedan. Själv har jag fastnat för Humanfonden. Då får mina sparade pengar dubbelt värde. Dels får jag en bra avkastning samtidigt som jag är med och stöder en organisation som jag tycker gör ett viktigt arbete. Inom betalaområdet handlar det om att minska pappersanvändandet. Tänk om alla räkningar du får per år inte kom i pappersform utan elektroniskt, vad många träd vi skulle spara då. Du kan även ta del av vårt nyckelkundserbjudande, där ingår många elektroniska tjänster till ett rabatterat pris.

Läs To the point här
Läs mer om Ansvarsfulla investeringar här.
Läs mer om E-faktura här.
Läs om nyckelkund här.

Vad händer med räntan?

En av de vanligaste frågorna jag får är just; vad händer med räntan? Frågan är formulerad som om det bara finns en ränta. Så är det inte. Som du säkert redan vet är räntan inte densamma för ett lån med tre månaders räntebindning som för ett lån med 5 års räntebindning. Det som också gör det svårt att svara på frågan är att de olika räntorna styrs av olika faktorer. Gör man det enkelt för sig så kan man säga att den korta räntan, kortare än ett år, styrs till stor del av Riksbankens viktigaste ränta, Reporäntan. Räntor med längre löptider styrs av framtida inflationsförväntningar.
Till din hjälp att svara på frågan, vad som händer med räntan, kan du titta på Riksbankens hemsida där de presenterar den så kallade räntebanan. Den visar Riksbankens prognos för Reporäntan. Du kan även använda Avkastningskurvan. Vad är då avkastningskurvan eller Yield curve som den heter på Engelska? Tänk dig ett diagram där du lägger in den korta räntan och 5 årsräntan. Mellan de två punkterna drar du ett streck. Det är avkastningskurvan, fast i praktiken består kurvan av alla de olika löptiderna. Vissa hävdar att du utifrån lutningen på kurvan kan utläsa vad förväntningarna är på ränteutvecklingen. I normalfallet är de korta räntorna lägre än de långa.

-Jaja, men kom till saken vad händer med räntan, jag menar räntorna?

Läs vår senaste ränteanalys här.

Ohhps, jag glömde....

Jag har tidigare vid flera tillfällen skrivit om vikten av att hitta den rätta fördelningen mellan aktier och räntor i ditt sparande samt att du regelbundet skall rebalansera ditt sparande för att återgå till den ursprungliga fördelningen. Till det är det bra att hålla koll på aktuella analyser . Men jag har glömt den viktigaste faktorn för att du skall få ditt sparande att öka. Nämligen hur mycket du sparar!
Om du sparar 500 kr i månaden under 13 år, vilket är den genomsnittliga tiden för ett månadssparande i fonder, och får 4% avkastning har du byggt upp ett sparkapital på ca 104.000 kr. Om du i stället sparar 1500 kr i månaden har du ett sparkapital på ca 311.000 kr.
Jaja, det är ju självklart, tänker du men om jag tar en högre risk för att få en högre avkastning kan jag kompensera för ett lägre sparande. Det stämmer till viss del. Skulle du lägga hela ditt sparande i aktier stiger den förväntade avkastningen till ca 8 %. Det skulle innebära att du med ett månadssparande på 500 kr skulle bygga upp ett sparkapital på ca 140.000kr efter 13 år. Dags att se över ditt sparande?

Här får du förslag på sparformer.