Sommar, sommar, sommar

Hoppas att vi inte får en sommar där solen lyser med sin frånvaro, det blir sånt tjat om att shoppa. I vår familj har vi lite olika uppfattning om shoppingens förträfflighet. För att överhuvudtaget få mig med till affärerna är aktiviteten omdöpt till ”att göra ärenden”. Hur som helst, när vi står i den sista kassakön för dagen har tanken slagit mig, har jag noterat alla mina kortköp i noteringshäftet? Det har väl aldrig hänt dig? Så när jag står där i kön och funderar över vad alla bakom mig kommer att tänka när mitt kortköp blir nekat, är tjänsten Snabbsaldo en räddare i nöden. Förutom internetbanken, är Snabbsaldo min absoluta favorittjänst. Slå numret till telefonbanken från din mobil och du får saldot på kortkontot uppläst för dig direkt, utan att slå en enda kod. Då kan man snabbt bestämma sig om man snyggt ska glid ur kön eller lugnt stå kvar. Smidigt va? Läs mer nedan hur du anmäler dig till tjänsten.
Nu tar jag en sommarpaus i bloggandet för att ladda upp inför höstens nya inlägg. Nästa inlägg kommer i mitten av augusti. Lämna gärna en kommentar om det är något ämne du vill att jag skall ta upp.

Ha en skön sommar och låt solen skina på dig. Förhoppningsvis slipper du använda snabbsaldot.

Läs mer om bankens telefontjänster här

För att ansluta dig till snabbsaldot, gör så här: Ring upp telefonbanken självbetjäning från din mobil och välj 70#. Om du inte är ansluten till telefonbanken kan du göra det själv via internetbanken eller komma in på något av våra kontor.

Har aktietåget gått?

När nu börsen stigit med ca 20% hittills i år, börjar vi se fler och fler artiklar och inslag i media om att det är dags att börja spara i aktier igen. De artiklar jag har läst förespeglar att det går att köpa aktier på botten och sälja när aktierna är på topp. Går det? Och i så fall, varför fick vi inte läsa artiklarna för 20% sedan!

Hur skall du då dra fördel av börsens svängningar, om det är så att det är svårt (omöjligt enligt mig) att tajma aktiernas upp och nedgång? Jag tycker du skall göra så här:

Tänk portfölj. Du vet det där med äggen och korgen.
Välj den risknivå som passar dig. Det du ska ta hänsyn till när du väljer risknivå är, när du ska använda pengarna, vad du ska använda pengarna till och inte minst viktigt, hur du reagerar när börsen går ned. Smälter isen i din mage när kurserna står som lägst, ska du välja en låg risknivå, oavsett om börsen stigit med massor av procent flera år i rad.
Rebalansera regelbundet. Med rebalansera menar jag att återställa risknivån i din placering. Låt oss säga att du kom fram till att din risknivå är att placera 50% i aktier och 50% i räntor och att du skall rebalansera årsvis. Tänk dig då att när du träffar din rådgivare efter ett år, har börsen stigit kraftigt och aktierna är värda 60% av din portfölj. Sälj av aktier så att du återgår till fördelningen 50% aktier och 50% räntor. Året efter har det omvända hänt. Börsen har sjunkit och nu är räntorna värda 60%. Då säljer du av räntorna och köper aktier. Gör det regelbundet så kommer du att ha en jämnare utveckling på din placering, det vill säga en lägre risk, men framför allt kommer du att lyckas med det svåra; att köpa aktier när det är billigt och sälja när det är dyrt.

När det gäller frågan om aktietåget har gått, så är svaret att det går hela tiden. Frågan är bara vart. Köper du resonemanget ovan, behöver du inte stå på perrongen och tveka utan du kommer att dra nytta av börsens svängningar. Men är det så att du vill ta del av bankens syn, läser du min kollega Johans blogg och bankens rekommendationer på länkarna nedan.


Läs mer om bankens rekommendationer på länken här. Inte helt oväntat tycker banken som jag, eller var det tvärt om?

Läs Johans blogg här

Månadssparande for President

Så här i valtider tänker jag lansera min egen kandidat; Månadssparande i fonder. När du väl byggt upp din buffert på kontot och du har kommit igång med den goda vanan att spara en slant varje månad, är det dags att lyfta blicken och sätta målet några år framåt i tiden. För att kunna välja rätt typ av fond eller fonder behöver du ta ställning till när du skall använda pengarna. De flesta som börjar spara brukar tycka att 3-5 år är en lagom spartid. Vet du hur länge vår snittkund sparar i fonder? Svaret är 13 (tretton) år. Förvånad? På länken nedan hittar du bankens månadssparförslag som baserar sig på hur mycket du väljer att spara, vilken risk du väljer samt hur länge du har tänkt att spara. Ta en extra funderare på hur länge du faktiskt kommer att spara. Sen är det bara att logga in till Internetbanken och lägga upp ditt sparande. När du gjort det klickar du på kontakta oss och meddelar att du har röstat, så skickar vi ett tack från vår kandidat, Månadssparande for President.

Nu startar kampanjen under parollen.
Frihet
Trygghet
Handlingskraft

Och du, ”alla ska med”.


Länk till det enkla valet.
Läs mer om månadssparande här

Tempen?

Hur står det till, med privatekonomin? Finanskris och lågkonjunktur skapar en mängd frågor men från två olika perspektiv. I ena vågskålen ligger oron att jobbet försvinner. I den andra vågskålen ligger möjligheter, i form av tillexempel ROT-avdrag, lägre priser på vissa kapitalvaror och lägre låneräntor som leder till mer pengar i plånboken. Gemensamt är dock att frågorna som rör privatekonomin just nu är många.
För den första vågskålen är medicinen; budget, där du ser över om det finns utgifter du kan minska, kassaboken där du följer upp budgeten. Försäkringar som hjälper dig att betala lånen om du blir arbetslös. Hur försäkringarna fungerar läser du på länken längst ned på sidan.
För att kunna nyttja möjligheterna i den andra vågskålen är den beska medicinen att du behöver lära dig mer om hur ROT-avdraget fungerar. Lägga ned tid på att leta efter bra ”kap” bland kapitalvaror samt se över hur lägre låneräntor påverkar dig. Spara, amortera eller konsumera.

För att du lättare skall kunna ta tempen på just din ekonomi har vi tagit fram något som vi kallar ekonomikollen. Svara på några enkla frågor och du får ett recept som är anpassat efter just din ekonomi. Vilken temp hade du?

Länk till skatteverket
Länk till ekonomikollen
Länk till låneförsäkringarna