Bolånekund, tänkte vi skulle prata allvar! Kavla upp ärmarna!

Mot bakgrund av att ca 90 % av de bolån vi betalar ut är till rörlig ränta, och att den rörliga räntan är på historiskt låga nivåer finns det anledning att tala allvar.
För att du skulle få lånet räknade vi med att du skulle klara av att betala en så kallad kalkylränta på f.n. 6,15 % på samtliga dina lån. Nu är räntan du faktiskt betalar under 2 % för ett bottenlån. Det vill säga en skillnad på över 4 procentenheter. I kronor räknat betyder det att vi har räknat med att du skall klara en räntekostnad på ca 3 600 kr netto per månad, om du har ett lån på en miljon kronor. Men du betalar bara ca 1 170 kr. Alltså en skillnad på 2 430 kronor. Titta i plånboken, ligger slantarna där?
Till allvaret! Detta kommer från djupet av mina sparbanksrötter när jag nu säger: har du och din familj inte byggt upp en buffert för oförutsedda händelser förut, är det NU du skall gör det. Du ska ha en buffert på två månadslöner.
Jag har genom jobbet sett vad som händer, när några av våra kunder har hamnat i mycket besvärliga situationer när handläggningstiderna från våra trygghetssystem gjort att det dröjt upp till två månader innan ersättningen betalats ut. Det jag inte sett, men som sannolikt har hänt i större omfattning, är alla missade möjligheter. Att ha en sparad slant innebär en handlingsfrihet att kunna agera, när ett gynnsamt erbjudande dyker upp, men också en frihet att veta att man inte är beroende av någon annan än sig själv, när tvättmaskinen går sönder eller när tänderna behöver lagas.
Nu lägger jag undan pekpinnen för den här gången.

Konton är bästa sparformen för buffertsparande. Läs mer här.

Jag deklarerar inte......

Nu har det gått en tid sedan det var dags att lämna in deklarationen. Lugnet har lagt sig. Perioden innan det är dags att lämna sina uppgifter till Skatteverket är för oss på banken förknippad med mycket arbete och frågor från kunder. De allra flesta frågorna handlar om till vilken kurs man köpte sina aktier och hur man skall fylla i uppgifterna på K4 blanketten. Det verkar även vara så att många av oss lever enligt devisen ”skjut inte upp till i morgon det du kan skjuta upp till i övermorgon”, när det gäller att deklarera. Detta visar sig på så sätt att samma dag, som deklarationen skall vara inlämnad, går våra telefoner varma. Att skjuta upp att deklarera till sista minuten gäller även mig. För att slippa leta efter gamla avräkningsnotor i elfte timmen har jag valt att sluta att deklarera mina värdepappersaffärer, allt med Skatteverkets goda minne.

Sedan en tid gör jag nämligen alla mina värdepappersaffärer via min kapitalförsäkring. Då slipper jag att fundera över allt vad som rör skatter kring mina värdepapper. Det sköter sig självt. Visst kostar det några kronor extra att spara via en kapitalförsäkring men det tror jag att jag kommer att tjäna in med råge, beroende på hur beskattningen är konstruerad. I kapitalförsäkringen betalar man inte skatt utifrån vilken faktisk avkastning man har haft på sina värdepapper utan från en schablon. Det innebär för närvarande att man betalar lite drygt en procent av värdet i försäkringen varje år. Bra när börsen går upp som nu. Dåligt när börsen går ner. Det vill säga bra för mig, som tror att börsplaceringar över tid går upp mer än de går ner.

Jag också slipper är att inför årsskiftet sitta och räkna ut hur jag skall kvitta vinster och förluster på de värdepapper jag sålt under året. Eftersom jag minst fyra gånger om året rebalanserar min portfölj enligt bankens rekommendationer, blir det ett antal transaktioner att räkna på. Även här har jag tyvärr arbetat med devisen ”skjut inte upp till i morgon det du kan skjuta upp till i övermorgon”. Jag vet inte hur det är för dig, men jag tenderar att ha ganska mycket omkring mig runt jul och nyår så det är väl inte alla år som kvittningarna blir optimala. Nu när jag slipper fundera på vilka skattekonsekvenser en omplacering har, är det lättare att fatta beslut på rätt grunder, det vill säga vilken framtidsutsikt respektive placeringar har.

Läs mer om hur våra kapitalförsäkringar fungerar här. Eller så skjuter du upp det till i övermorgon!!!!

Hur botar man sin pensionsångest?

Få människor som jag träffat har varit intresserade av pensionsfrågor. För en del känns frågan som ett dåligt samvete som man blir påmind om varje år via det orange kuvertet. För andra är frågan så ångestladdad, att de inte ens öppnar kuvertet. Och visst finns det saker i livet man hellre gör än att planera för något som ska hända i framtiden, när man är fullt upptagen med nuet. Lägg där till att pensionssystemen är komplexa och innehåller begrepp och beräkningar som inte är helt lätta att förstå. MEN du behöver inte vara utrustad med en examen i ekonomi och en veckas semester för att ta till dig de frågor du faktiskt kan påverka.
Förutom hur många år du jobbat och vilken lön du har är det tre frågor du behöver besvara.

1. Hur skall jag placera de pengar som är valbara inom den allmänna pensionen (orange kuvertet) och avtalspensionen (från jobbet)?
2. Ska jag ha ett efterlevandeskydd i min avtalspension och i så fall vilket?
3. Behöver jag spara själv?

Mitt förslag till lösning för att bli av med sin pensionsångest, är inte ett litet vitt lyckopiller utan att sätta av den timme det tar att svara på de tre ovanstående frågorna och vem vet, du kanske till och med blir intresserad av pensionsfrågor. Du kommer statistiskt sett att tillbringa nästan en tredjedel av ditt liv som pensionär så en timme av din tid nu är välinvesterad tid.

För att göra en prognos över vilken pension du kommer att få, anmäler du dig till http://www.minpension.se/. Vill du veta mer kan du besöka http://www.ppm.nu/, http://www.fk.se/, vår pensionsskola, eller så bokar du en tid hos någon av mina kollegor.

Hej !

Jag heter Stefan Öhman och arbetar med att utveckla bankens erbjudande till våra privatkunder. När jag började i banken, 1986, hade vi ett annat skattesystem, uttagsautomater var något nytt och datorer inte införda som arbetsredskap, det fanns ett femtiotal fonder mot dagens tusen. Pensionsval handlade mer om skatteeffekter än om trygghet. Jag har fått vara med om en enorm utveckling, en utveckling som innebär större valmöjligheter men också ett mycket större ansvar för varje individ att fatta rätt privatekonomiska beslut. Det jag kommer att blogga om är de små och stora händelser som berör och påverkar din privata ekonomi. Områden som för de flesta människor har större betydelse kommer jag att diskutera oftare och djupare. Då tänker jag framför allt på boende, pension, sparande och placering.

Men jag börjar från början. Planera din ekonomi. Grunden för en bra privatekonomi handlar om att planera och följa upp. Hur kul som helst! Nåja, men resultatet är det viktiga. Första steget är att göra en budget. Tanken med budgeten är att se till att det kommer in lika mycket pengar, helst mer, än vad som går ut varje månad. Budgeten hjälper dig att tydliggöra vart pengarna tar vägen men inte nog så viktigt, att prioritera vad du vill att pengarna ska gå till. Se upp med små utgifterna, det blir mer pengar än vad man tror. En latte i veckan blir 1500 kr per år. 20 kr smågodis per vecka blir över 1000 kr per år. Hindrar dig småutgifterna att gör det du verkligen vill? Räkna här enligt devisen ha kul men koll.
För att underlätta ditt arbete med budgeten finns det en mängd olika hjälpmedel. Allt från Lyxfällans budgettavla till avancerade dataprogram. Du hittar bankens hjälpmedel här.
När du väl gjort budgeten börjar den riktiga utmaningen; följa upp. Hand upp ni som skriver kassabok. Eller är pappersvarianten utkonkurrerad av datavarianterna som går att ladda ner eller de egenkonstruerade Excelfilerna? Det går bra att ta ned handen nu.
För egen del kan jag erkänna att det är uppföljningen som jag missar. De lite större utgifterna som går via servicekontot funkar, men resten….
Dela gärna med er av era erfarenheter av hur ni får uppföljningen att fungera.