Det våras för tradliv

Läste en artikel i Nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner om utvecklingen av kundernas intresse för sparande i traditionella livförsäkringsprodukter (tradliv). Det vill säga kapital- och pensionsförsäkringar med en garanterad avkastning.


Artikeln visar att Folksam och Skandia har ökat sina premier kraftigt. En lång period av börsoro och efterdyningar av finanskrisen har säkert medfört att många kunder vill ha hjälp med förvaltningen av sitt långsiktiga sparande utan att behöva oroa sig för nedgångar.

Vi är glada för vårt samarbete med Folksam, som nu gör att vi förmedlar pensions- och kapitalförsäkringar med den här typen av garanti. Återbäringsräntan är fn 4,5% och konsolideringen är god. Att konsolideringen är god, borgar för att Folksam ska kunna ge en stabil avkastning över tid.

Läs mer om traditionell försäkring på folksam.se eller morningstar.se. På Morningstars hemsida kan du läsa en jämförelse av olika traditionella försäkringar.

Normanbeloppet

Sedan en tid tillbaka har du ytterligare ett jämförelsetal till din hjälp när du väljer fonder, det så kallade Normanbeloppet. Det är uppkallat efter finansmarknadsminister Peter Norman. Syftet är att underlätta för sparare att se vad det kostar att spara i en speciellfond.


Beräkningen som ligger till grund för beloppet bygger på ett sparade på 1 000 kr i månaden. Man tar även hänsyn till en tänkt avkastning som är olika för vilken kategori som fonden tillhör:

Aktiefonder 6 % per år

Blandfonder 4% per år

Räntefonder 2% per år

Fond-i-fonder ingår för närvarande inte.

Som med alla jämförelsetal är det viktigt att man använder dem på rätt sätt. Priset är viktigt men inte det enda du bör kolla innan du väljer fond. Risk, rating (fondbetyg) och avkastning behöver du också ha koll på. Detta för att du inte skall välja en kort räntefond med lågt normanbelopp istället för en bland- eller aktiefond för ditt långsiktiga pensionssparande.

Tänk även på hur mycket du sparar. Jag var inne på fondkollen.se och kollade deras räknesnurra. Skillnaden mellan att spara 400 kr eller 600 kr i månaden kan kännas liten. Men med en spartid på 20 år har den som sparat 600 i månaden 82.000 kr mer än den som spar 400 kr*.

Är det dags att höja ditt månadssparande?

Läs mer om Normanbeloppet här   Läs mer om Fondkollen här  

*Beräkningen bygger på en fond som ger en årlig avkastning på 5% och en avgift på 1%

Från låna till spara….

Jag har i en tidigare blogg skrivit om trenden som handlar om att hushållen minskar sin skuldbörda. Dels genom att inte ta lika mycket lån som tidigare men också genom att amorteringar blir en vanligare sparform.


Jag har bland annat pekat på bolånetaket som leder till att i första hand förstagångsköpare behöver en stor sparad slant för att kunna förverkliga sina boendedrömmar.

Idag läste jag Ylvas blogg på Swedbanks hemsida. Hennes blogg handlar om ytterligare ett perspektiv som handlar om nyttan av amorteringar. Hon menar att bostadstilläggets utformning leder till att pensionärer med bostadstillägg inte flyttar från sina hus. Att sälja huset innebär i de flesta fall ett överskott av kapital dvs pengar på banken. Då minskar eller försvinner bostadstillägget. Det betyder alltså att amortering är en bra sparform för den här målgruppen eftersom det är den enda sparform som inte påverkar bostadstilläggets storlek.

Läs Ylvas blogg här

Låna dina pengar till företag?

Jag har tidigare skrivit en del om företagsobligationer. Tycker det är dags igen, eftersom marknaden och intresset växer för den sparformen. Placerare är på jakt efter placeringar med högre avkastning än vad räntan är på statsobligationer och som har mindre svängningar än aktier. Därför har intresset ökat för sparformen företagsobligationer. Likaså har intresset från företagen att låna på detta sätt ökat.


Som småsparare är vi hänvisade till fonder som placerar i företagsobligationer. Vilket hittills i år har varit en bra affär i många fall. Roburs Företagsobligationsfond har stigit med 8,61 % i år och Fidelitys European High Yield sek hdg har ökat med 16,84 %

Skillnaden mellan de två fonderna är att Robur företagsobligationsfond investerar i företagsobligationer med bättre kreditbetyg.

Det är inte bara avkastningen som skiljer fonderna åt utan även riskklassen. Företagsobligationsfonden har riskklass tre, där sju är högst och High Yield-fonden har riskklass fem av sju. Som vanligt gäller det att man får ta en högre risk om man vill ha en högre avkastning.

För dig som är intresserad av den här typen av placeringar kan fram till i början av november köpa SPAX Företagsobligationer. En placering med kapitalgaranti.

Läs mer om spaxen här Läs mer om fonder här