Stora penseldrag om privatekonomi

Var och lyssnade på Ylva Yngvesons föredrag på högskolan i förra veckan. Hon berörde många stora och små frågor kring privatekonomin på ett pedagogiskt och tydligt sätt. Flera av ämnena hon tog upp finns det anledning att återkomma till. Nu tänkte jag resonera kring frågan om det är billigt att låna idag?- Det beror på. Utan tvekan kan vi säga att den nominella räntan är låg idag. Under mina nästan 25 år i banken har räntan aldrig varit lägre. Men i reala termer, det vill säga att efter inflation, var det betydligt mycket billigare att låna 1980, trots att den nominella räntan var närmare 15%. Lägg där till att avdragseffekten på en ränteutgift för en vanlig löntagare, var ca 50%. Det var alltså klart lönsamt att låna då.
Ur en låntagares perspektiv kan man argumentera att hög inflation är något bra. Inflationen hjälper oss att ”amortera” på våra lån. Om inflationen är 10% och vi lånar 1,9 miljoner kr har vi en skuld på ca 400.000 kr efter 20 år omräknat i dagens penningvärde. Trots att vi inte gjort några egna amorteringar.
Även en låg inflation hjälper oss att amortera, men inte alls i samma utsträckning. Om inflationen är 2% har vi en skuld kvar efter 20 år på 1,4 miljoner kronor, omräknat i dagens penningvärde.
Vi som lånar idag, i en låginflationsekonomi, kommer alltså att ”känna av” våra bostadslån under längre tid än de som lånade under perioden när vi hade högre inflation. Värt att fundera kring när du tar beslutet hur mycket du väljer att amortera på dina lån.

Valutaeffekter

Påverkar dollarns utveckling värdet på min USA-fond? Japp, i de allra flesta fall så påverkar valutarörelserna placeringar som innehåller utländska värdepapper. Det finns några få undantag där man väljer att valutasäkra placeringen, men som sagt, det hör till undantagen. Du kan välja att ha med valutaprognoser när du gör dina placeringsval. Men att förutspå valutakurser är komplext och det finns viktigare parametrar att hålla koll på. Framförallt så tenderar aktiekurser att svänga mer än valutakurser och i längden det företagens vinster och konjunkturen som styr valutans utveckling än tvärtom.
Det finns dock ett tillfälle då du bör ha en klar uppfattning om valutornas utveckling och det är när du väljer att placera dina pengar i utländska räntefonder. Med låga räntenivåer står valutans förändring för en stor del av värdeutvecklingen.
Min slutsats är att det är viktigare att välja rätt fördelning mellan de olika tillgångsslagen (aktier, räntor och alternativ) än att pricka in rätt valutaprognos för att få bra avkastning.
Läs mer om valutaeffekter i Privata Affärer nr 2 2010. På sidan 50 har de en artikel som heter ”Därför kan du strunta i valutaeffekter”. Jag håller med.

Placeringsval i pensionssparande

Läste en artikel i pensionssystemets årsrapport som heter ”När hushållen placerar pensionspengar”. Länken till hela rapporten hittar du nedan. I den finns mycket läsvärt. Just den här artikeln bygger på en intervju med John Campell, professor i nationalekonomi vid Harvard-uiversitetet. Han har granskat svenskars fondportföljer och funnit att vi som kollektiv har spridit våra risker väl. Dock finns det stora skillnader inom gruppen. Han hävdar att hur vi väljer att placera våra pengar styrs av utbildning, inkomst och förmögenhet. För John Campbell är risk ett centralt begrepp. Han tycker att vi skall se på begreppet i ett vidare perspektiv än bara i fond- och aktieportfölj. Men ett av det vanligaste misstagen är att inte fatta några sparbeslut alls. Att riskera att gå miste om framtida avkastning är också en risk.
Den strategi som John Campell förordar för privatpersoner bygger på bred riskspridning i sparformer med låga avgifter. Han menar att när börsen stiger säljer man av delar av sitt aktieinnehav och under tider då börsen sjunker köper man aktiefonder löpande. Det kallar vi på banken för att rebalansera. Till det tycker vi på banken att man bör lägga en analys av de olika marknaderna.
Artikeln tar även upp valutarisken som finns i fonder som placeras utomlands. Hur valutorna påverkar placeringarna tänkte jag ta upp nästa vecka. Då skall jag även träffa Swedbanks familjeekonom, Ylva Ygveson, som jag hoppas kunna intervjua. Du kommer att kunna se inverjun på hemsidan.

Läs mer om vad banken kan hjälpa dig med när det gäller dina pensionsval här.
Läs mer om bankens senaste analys här.
Ladda ner rapporten från Pensionsmyndigheten här.

Det är lättare än du tror

60 % av de som svarade tyckte att innehållet var på det hela taget lätt att förstå. Mindre än 16% tyckte att innehållet var svårt att förstå. Lägger man samman det faktum att många tycker innehållet är lätt att förstå med att nästan 70 % läser innehållet i kuvertet så finns det goda förutsättningar att vi kan ta välgrundande pensionsbeslut. MEN det fram kom även i samma undersökning att andelen som tror att tjänstepensionen, dvs den pensions som din arbetsgivare betalar in för din räkning, ingår i prognosen som anger hur mycket du ska få i pension. I det orange kuvertet ingår inte din tjänstepension. Den och eventuellt eget sparande skall du lägga till när du funderar på hur mycket pension du kommer att få. Hör med din arbetsgivare om du är osäker på om du har en tjänstepension. Jag tycker att du ska gå in på min pension (länk nedan) för att göra en prognos där nästan alla pensioner ingår för att få en korrekt bild av hur stor pension du kommer att få.
På www.pensionsmyndigheten.se finns all information om det orange kuvertet samlat om du vill veta mer.
Som sagt, det är lättare än du tror men enligt undersökningen visste du det redan.

Länk till undersökningen hittar du här.
Länk till Min pension hittar du här.