Hur sätts priset på ett värdepapper? Den förklaringsmodell som idag används kallas den effektiva marknadshypotesen. Den förutsätter att alla individer fattar rationella beslut. Det antagandet, att vi fattar rationella beslut, har börjat ifrågasättas. Ifrågasättandet har lett till ett nytt ämne som kallas för Behavioural Finance eller Finansiell Psykologi på svenska. Där försöker forskarna få fram hur vår irrationalitet påverkar priset på de olika värdepappren.
Ett exempel är Anchoring. Det bygger på att människor gärna utgår från en referenspunkt för att göra uppskattningar på saker som vi inte har ett exakt svar på.
När vi försöker bilda oss en uppfattning om priset på aktien A är billig eller dyr söker vi ofta svaret i kurshistoriken. Det vill säga vad har aktien haft för högsta och lägsta nivå. Jag tror att det tydligaste exemplet på Anchoring finns på bostadsmarknaden. ”Grannen fick 1,5 miljoner kr för sitt hus när han sålde det för två år sedan, så det skall jag också ha när jag säljer mitt . Mitt hus är dessutom i bättre skick än hans.”Att förutsättningarna för två år sedan kan ha varit helt annorlunda när det gäller räntor, lånemöjligheter, amorteringskrav, arbetsmarknad och konjunktur, är det inte lika lätt att ta till sig.
Vad kan vi lära oss av Behavioural Finance?
Framförallt i oroliga tider är det viktigt att tro på sin investeringsstrategi och hålla fast vid den trots att den kanske utvecklas sämre än annat sparande. Det vill säga håll fast vid din långsiktiga strategi av fördelning mellan ränta och aktier. Fortsätt att rebalansera så drar du nytta av börsens svängningar. Överge inte din investeringsstrategi vid sämsta tänkbara tillfälle.
Läs bankens senaste prognos här.
Få ett placeringsförslag här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar