Diverse om sparande och skatteförslag

Jag betalade min TV kontant” sa en kund till en kollega häromdagen”. Han kunde göra det tackvare att en kollega fått kunden att börja buffertspara. För några år sedan tillhörde kunden de närmare 30% som har mindre än 10.000 sparat. Den gruppen är väldigt utsatt. Som Annika Creutzer skriver på E24 så är början till att fastna i skuldfällan ofta ett ”måste lån”.
Så förutom tryggheten i att ha en sparad slant var kunden stolt över att kunna betala TV:n själv, utan att vara beroende av någon annan.
En annan anledning till att kunden var nöjd med sparandet tror jag beror på att kunden valde att börja spara 1000 kr i månaden. Det vill säga det blir en sparslant som faktiskt gör skillnad efter ett års sparande.
Läste SEBs sparabarometer. Den visar att vi svenskar hade nysparat 2 miljarder det första kvartalet. Kan låta mycket men, jämfört med tidigare kvartal och med hur mycket vi lånat är det en låg siffra.

På länkarna nedan kan du läsa Ylva Yngvessons analys av de föreslagna förändringarna av beskattning på sparande som är tänkt att gälla från och med årsskiftet. Den förändring som flesta av oss kommer att märka av är den schablonskatt som föreslås på fondsparande. Skatten kommer enligt förslaget att bli 0,12% av fondens värde. Har du 100.000 kr i fonder får du alltså betala 120 kr i skatt. Den stora nyheten är att skatten inte kommer att dras från fonden, utan skall betalas in i samband med deklarationen. Skatten är konstruerad så att du tar upp en intäkt i din deklaration som du betalar 30% i skatt på. Även om gränsen för skatt på Kapitalinkomster höjs från 100 till 200 kronor per år kommer en del föräldrar att behöva sätta in en slant på barnens skattekonto.
Håller med Ylva när hon skriver ” Slutligen kan konstateras att förenklingar inte är trenden bland politiska förslag idag”

Läs analysen av de nya skatteförslagen på sparande här
Läs om Sparabarometern här
Läs artikeln på E24 här