Barnen, ungdomarna och pengarna

Läste en analys från ekonomiska sekretariatet om vad barn beräknas kosta under sin uppväxt. Kom ofrivilligt att tänka på Hasse & Tages replik ”vi tar den där traktorn istället”. Man kan naturligtvis inte utifrån nytta välja om man skall skaffa barn eller köpa en traktor, lika lite som man kan se barn som en investering, (speciellt inte efter att ha läst rapporten). Men man kan inte bortse från en del av de frågeställningar som rör barnfamiljers ekonomi. Det handlar om den försörjningsbörda man har som förälder. Hur skall man få pengarna att räcka till? På länken nedan kan du läsa analysen som visar vad det kostar med ett barn från födseln till 18 årsdagen. Den ger även konkreta råd för hur man skall få pengarna att räcka längre.
En annan aspekt är att attityden till sparande och pengars värde antagligen grundläggs i unga år. Veckopengsdiskussionen är kanske viktigare än man tror. Genom Lyckoslanten har vi i Sparbanken, främst genom Spara och Slösa (skolklasser kan fortfarande beställa tidningen) försökt påverka barns attityd till förmån för sparande sedan 1926.
Personligen tror jag att det är viktigt att barn lär sig att spara. Det vill säga att avstå något litet idag för att kunna få något större imorgon. Framför allt för alla som har ett eget boende som mål, är det en viktig kunskap.
Kunskap om privatekonomi blir också viktigare. Ungdomar förväntas ta kvalificerade beslut om privatekonomi som kommer att påverka deras framtida liv. För att sprida kunskap om privatekonomi har sparbankerna tagit fram www.ungafakta.se som är anpassat för barn. För ungdomarna finns www.ekonomikompassen.se.
Vi på sparbanken Rekarne har sedan ett antal år arbetat med att besöka skolor, främst gymnasieklasser, för att informera om privatekonomi. Men räcker det? Rustar vi, som samhälle, våra barn för att de skall klara av de privatekonomiska beslut verkligheten kräver av dem?

Läs analysen här
Läs vad barn har för genomsnittlig månadspeng här
Läs mer om lyckoslanten här