<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502</id><updated>2012-02-14T15:13:44.939+01:00</updated><title type='text'>Stefans ekonomiblogg</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><link rel='next' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default?start-index=101&amp;max-results=100'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>119</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8383072156503065460</id><published>2012-02-14T15:08:00.000+01:00</published><updated>2012-02-14T15:13:44.944+01:00</updated><title type='text'>Hjärtedagen</title><content type='html'>Jag har tidigare skrivit om den dubbla glädjen att ha andelar i Humanfonden. Dels för att avkastningen har varit god men också att jag via fonden är med och delar ut pengar till välgörande ändamål. Det senaste året har dock glädjen bara bestått i att få vara med att bidra till ett hållbarare samhälle, eftersom börsens utveckling varit negativ. Och nu är det dags igen att dela ut pengar ur våra ideella fonder. Så här på alla hjärtansdag bidrar fondsparare i Swedbank Robur och Banco med 33 miljoner kronor till olika organisationer i samhället. Pengar som kommer väl till pass.&lt;br /&gt;För de fondsparare som via sitt fondsparande vill vara med och påverka utvecklingen har ett antal begrepp vuxit fram. Begreppen har inte alltid varit helt enkla att förstå. Där för tycker jag att det arbete som bland annat Anna Nilsson på Swedbank Robur , via Sveriges Forum för Hållbara Investeringar, har lagt ned för att göra det enklare för dig som fondsparare att välja rätt är mycket bra. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.swedbankrobur.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@robur/documents/article/cid_280987.pdf"&gt;På länken hittar du sammanställningen som är framtagen av Sveriges Forum för Hållbara Investeringar för Humanfonden. &lt;/a&gt;Överskådligt eller hur?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hoppas du får en bra Alla Hjärtans dag!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8383072156503065460?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8383072156503065460/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2012/02/hjartedagen.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8383072156503065460'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8383072156503065460'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2012/02/hjartedagen.html' title='Hjärtedagen'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-6353351670018559992</id><published>2012-02-09T08:21:00.000+01:00</published><updated>2012-02-09T08:23:59.034+01:00</updated><title type='text'>Löneväxling</title><content type='html'>Funderar du att växla en del av din lön mot pension? I samband med att avdraget för privat pensionssparande har sänkts till 12 000 kr per år har fler börjat fundera på hur man ska spara till sin pension.&lt;br /&gt;Löneväxling kan vara ett alternativ, men det finns några saker du ska tänka på innan du tackar ja.&lt;br /&gt;Löneväxlingen sänker den inkomst som ligger till grund för hur stor din allmänna pension blir. För att du inte ska få minskad allmän pension ska du ha en årsinkomst på minst 8,07 inkomstbasbelopp efter löneväxlingen. Det motsvarar en månadslön på ca 36 700 kr.&lt;br /&gt;Om din arbetsgivare har ett kollektivavtal omfattas du av en tjänstepension. Den kan i vissa fall påverkas negativt.&lt;br /&gt;Har du fått positiva svar på dina frågeställningar och din arbetsgivare låter dig genomföra löneväxlingen är det en bra sparform under förutsättning att arbetsgivaren sätter in de ca 6% på din försäkring som är skillnaden mellan arbetsgivaravgift och den löneskatt som betalas på pensionspremier.&lt;br /&gt;Läs mer om löneväxling &lt;a href="http://www.swedbank.se/foretag/pension-och-forsakring/pension/lonevaxling/index.htm?wt_query_text=l%F6nev%E4xling"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-6353351670018559992?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/6353351670018559992/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2012/02/lonevaxling.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6353351670018559992'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6353351670018559992'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2012/02/lonevaxling.html' title='Löneväxling'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-3643369994651925643</id><published>2012-02-02T07:16:00.002+01:00</published><updated>2012-02-02T07:31:15.202+01:00</updated><title type='text'>Från lång till kort…</title><content type='html'>De senaste åren har de långa räntorna fallit kraftigt och är nu på historiskt låga nivåer. Det är bakgrunden till att långa obligationsfonder har haft en mycket bra utveckling. Till exempel steg Swedbank Roburs obligationsfond ca 8,5% under 2011. Det är inte troligt att räntorna faller i samma takt framöver, vilket gör att du inte kan förvänta dig samma avkastning framöver. Det är till och med så att risken för negativ avkastning i den här typen av placeringar har ökat.&lt;br /&gt;Därför kan det vara bra att ta hem sina vinster på långa obligationsfonder och placera dem i ränteplaceringar med kortare löptid, t ex Fasträntekonto eller en kort räntefond. Detta för att få en bättre balans mellan risk och avkastning. Lägg där till att förräntningstakten är högre på en kort räntefond, så finns det många skäl att gå från lång till kort.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om vårt erbjudande för 3-månaders fasträntekonto &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/rantor-priser-fond--och-valutakurser/bankkonton/index.htm"&gt;här.&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Exempel på korta räntefonder är:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.swedbankrobur.se/fonder/svensk-likviditetsfond/index.htm"&gt;Svenska Likviditetsfonden&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.swedbankrobur.se/fonder/penningmarknadsfond/index.htm"&gt;Penningmarknadsfonden&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-3643369994651925643?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/3643369994651925643/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2012/02/fran-lang-till-kort.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3643369994651925643'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3643369994651925643'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2012/02/fran-lang-till-kort.html' title='Från lång till kort…'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-9069611853532306569</id><published>2012-01-26T08:47:00.000+01:00</published><updated>2012-01-26T08:51:50.410+01:00</updated><title type='text'>Lotteri?</title><content type='html'>Ofta träffar jag personer som likställer en investering i aktier med att köpa en lott. Det finns dock några betydande skillnader.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Totalavkastningen på ett lotteri är alltid negativ. Det vill säga köper du alla lotterna i lotteriet kommer det att kosta dig mer än vad du kommer att vinna. Det är ju själva vitsen med att driva ett lotteri. Det kanske inte är så ofta som du köper alla lotterna i ett lotteri utan vanligast är att man köper några stycken i hopp om att vinna storvinsten. När väl dragningen har ägt rum vet du hur det gick. Vann du inget är lotten värdelös.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jämför det med att du köper en aktieportfölj eller en aktiefond. Då köper du rättigheten till bolagens framtida vinster. Och hur vinsterna utvecklas är inte bara en slump. Det beror till hög grad på förmågan att kunna anpassa sig till omvärldens förändringar. I de flesta fall har du en tillgång vars värde kommer att bestå även förbi nästa ”dragning”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tror att anledningen till att så många jämför aktieplaceringar med lotteri är att priset på aktier går upp och ned utan någon synbar förklaring. I grunden är det lagen om utbud och efterfrågan som styr priset.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min slutsats är att köp bara lotter av de föreningar du vill stödja och att börsen över tid inte är något man spelar på utan investerar i.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-9069611853532306569?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/9069611853532306569/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2012/01/lotteri.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/9069611853532306569'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/9069611853532306569'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2012/01/lotteri.html' title='Lotteri?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-248777313305657269</id><published>2012-01-19T08:40:00.001+01:00</published><updated>2012-01-19T08:43:24.495+01:00</updated><title type='text'>Den enes bröd…..</title><content type='html'>Jag har tidigare skrivit om det nya Investeringssparkontot (ISK) som något bra. Enligt min syn passar det just nu för många sparare. Anledningen är att att schablonskatten som man betalar är låg just nu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En av anledningarna till att vi fick den nya sparformen var att det skulle öka konkurrensen och rörligheten på sparamarknaden. Det vill säga om jag är missnöjd med en leverantör av ISK skall jag enkelt kunna byta till en annan leverantör. Det fungerar utmärkt för ISK.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;MEN de nya reglerna som infördes vid årsskiftet för kapitalförsäkringar, för att likställa skatteuttaget med ISK har fått en oönskad konsekvens. De kunder som av någon anledning vill byta leverantör av sin kapitalförsäkring till en annan leverantör får betala dubbel avkastningsskatt. För ISK finns nämligen en regel som tar bort den här oönskade effekten men den gäller inte för kapitalförsäkring. Varför kan man undra? Är det bara feltänkt eller …?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om hur ISK fungerar &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/spara-och-placera/sa-kan-du-spara/sparformer/schablonbeskattat-sparande/investeringssparkonto/index.htm?wt_query_text=Investeringssparkonto"&gt;här&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Läs mer om hur Kapitalförsäkring fungerar &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/spara-och-placera/sa-kan-du-spara/sparformer/schablonbeskattat-sparande/kapitalforsakringar/index.htm?wt_query_text=kapitalf%F6rs%E4kring"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-248777313305657269?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/248777313305657269/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2012/01/den-enes-brod.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/248777313305657269'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/248777313305657269'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2012/01/den-enes-brod.html' title='Den enes bröd…..'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5076005911245730268</id><published>2012-01-12T10:41:00.002+01:00</published><updated>2012-01-12T10:48:21.126+01:00</updated><title type='text'>2012</title><content type='html'>Nu är helgerna över och fulla arbetsveckor är tillbaka. Jag tänkte titta framåt och fundera över vad som kommer att hända under året. Det kommer att bli ett händelserikt år. Men att försöka förutspå vad som kommer att hända är mycket svårt, men jag gör ett försök. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tror inte att krisen i Europa kommer att lösas under 2012. Problemen är antagligen för stora för att kunna lösas under ett enskilt år. Euron består och jag hoppas att politiker och riksbankschefer tar kloka beslut som leder till ett tillfrisknande för ekonomin. Naturligtvis finns andra scenarion som ser betydligt mindre tilltalande ut. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det kommer att pratas mycket om presidentvalen i olika länder världen över. Framförallt tror jag att det kommer att pratas om valen i Frankrike och USA. Där jag tror att Obama vinner och fortsätter att sanera ekonomin och minska anslagen till försvaret. Tecken på att USAs ekonomi är på rätt väg kommer att komma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tillväxtländerna kommer även de att få känna av USAs och Europas lägre tillväxt under 2012. Det kommer att mildras av en ökad inhemsk konsumtionsökning och ett ökat handelsutbyte mellan tillväxtländerna. Att de kommer att ta ökade marknadsandelar i vår del av världen är oundvikligt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den viktigaste händelsen för 2012 kommer antagligen att vara något vi idag inte känner till. Som till exempel förra årets katastrof i Japan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tror att placeringstrenderna under året kommer att handla om företagsobligationer, aktier i tillväxtmarknader, aktier som ger en hög utdelning samt multiasset fonder. Det vill säga fonder som innehåller många olika tillgångsslag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min chef, Thomas som bloggar på affarsliv.biz, skriver på sin blogg att han tror att den svenska börsen kommer att stiga 15 % under året. Jag är mer försiktig och tror på en uppgång på 10 % inklusive utdelningar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Men som vanligt är det svårt att sia, speciellt om framtiden. Det gör att jag som vanligt rekommenderar att hitta rätt risknivå i ditt sparande och att sprida dina risker effektivt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs Thomas blogg &lt;a href="http://affarsliv.biz/bloggar/rulander/1.1219946-mitt-i-livet?blogPostAction=view_post&amp;amp;postingId=19.377802"&gt;här. &lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5076005911245730268?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5076005911245730268/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2012/01/2012.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5076005911245730268'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5076005911245730268'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2012/01/2012.html' title='2012'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-2758878590694730141</id><published>2011-12-15T09:04:00.000+01:00</published><updated>2011-12-15T09:07:58.272+01:00</updated><title type='text'>Vad hände 2011?</title><content type='html'>Året börjar närma sig sitt slut och det är dags att summera 2011. Det tänkte jag göra med utgångspunkt från den text jag skrev i slutet av 2010 som hade rubriken ”Vad händer 2011”? I texten ställde jag ett antal frågor som jag försökte besvara. Nedan ser ni hur det gick.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Har vi en fastighetsbubbla?&lt;br /&gt;2011 small ingen fastighetsbubbla. Men vi börjar se tecken på en ”pyspunka”. Frågan är fortfarande aktuell och inför 2012 är det en fråga som kommer att följas med intresse.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vad kommer att hända med räntorna under 2011?&lt;br /&gt;I skrivande stund har reporäntan stigit från 1,25 till dagens 2 %. Tittar man på Swedbank Hypoteks officiella räntor har 3-månaders räntan stigit från 3,19% till 4,6%. Så i det här fallet kan man säga att våra analytiker fick rätt. Men att 5-års räntan bara stigit med en räntepunkt, från 4,83% till 4,84% var det nog få som räknade med i början av 2011.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur går börsen 2011?&lt;br /&gt;Analytikernas tro på att börsen skulle stiga med 10-12% under året kom rejält på skam. De hade rätt i att företagen har starka balansräkningar men underskattade problemen i det skuldtyngda Europa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vad händer med Pensionssystemet?&lt;br /&gt;Stopp för massbyten i Premiepensionssystemet infördes i slutet av året.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Investeringssparkontot&lt;br /&gt;Min förhoppning att Investeringssparkontot(ISK) skulle leda till ett ökat intresse för sparande har hittills inte infriats. Regeringens förhoppning att ISK skulle leda till en förenkling har inte heller infriats. Vi hade en kundträff i förra veckan där vi gick igenom hur sparandet i ISK kommer att beskattas. Reaktionen från deltagarna var att de tyckte att beräkningen var mycket krånglig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var 2011 och nu ser vi fram emot 2012 med tillförsikt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;God Jul och Gott Nytt År!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-2758878590694730141?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/2758878590694730141/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/12/vad-hande-2011.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2758878590694730141'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2758878590694730141'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/12/vad-hande-2011.html' title='Vad hände 2011?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-4473091196911803458</id><published>2011-12-08T10:17:00.000+01:00</published><updated>2011-12-08T10:18:15.209+01:00</updated><title type='text'>Energi</title><content type='html'>Nu när den mörka årstiden har slagit klorna i oss är det kul att få göra saker som ger en energi. Det behövs när man ska gå upp på morgonen och det är alldeles svart ute. Den här veckan har jag fått vara med mina kollegor som arbetar med det vi kallar för ungkund, det ger energi. Uppdraget var att prata med gymnasieungdomar om privatekonomi. Handelsprogrammet på Rekarneskolan genomför tillsammans med oss på banken, konsumentvägledare och skuldrådgivare en temadag om privatekonomi för sina elever. Ett mycket bra initiativ. Det eleverna får till sig under dagen kan förhoppningsvis ge dem kunskap om de privatekonomiska val de kommer att behöva göra senare i livet. För valen är många och det kan vara svårt att förstå vilka konsekvenser de olika valen får. Men det kanske viktigaste är nog att de får veta var de kan vända sig när frågorna dyker upp. Det som har gett mig energi är att dels få arbeta med ungdomarna i banken, tror inte de var födda när jag började i banken. Deras energi smittar av sig. Mötet med gymnasieungdomarna är den andra delen som är roligt men också utmanade. Hur får man ungdomar att sitta still och lyssna på ett föredrag om privatekonomi en hel timme? Det ska bli spännande att läsa utvärderingen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jul och julklappar. Är du färdig med dina inköp? Svårt att veta vad du ska köpa? Du vet väl att du kan köpa fondandelar och ge bort.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-4473091196911803458?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/4473091196911803458/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/12/energi.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4473091196911803458'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4473091196911803458'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/12/energi.html' title='Energi'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-4270691788019502779</id><published>2011-12-01T09:42:00.001+01:00</published><updated>2011-12-01T09:44:37.467+01:00</updated><title type='text'>Boindex</title><content type='html'>Tanken med Boindex, som Swedbank tar fram varje kvartal, är att visa hushållens köpkraft vid husköp, men index kan även ge indikationer om befintligt boende. Om index är 100 lägger hushållen 15% av lönen före skatt på sina bolånekostnader. Ju högre index desto bättre.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I landet totalt har boindex stigit. Detta på grund av att priserna på småhus och räntorna har sjunkit. Medianpriset på en villa i landet har sjunkit med 27 000 kronor till 1 683 000 kronor.&lt;br /&gt;För Eskilstuna har villapriserna sjunkit från föregående kvartal. Medianpriset på en villa ligger idag på 1 600 000 kronor jämfört med 1 650 000 kronor föregående kvartal. Det har gjort att boindex har stigit till 118,8 från 112,9.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För Strängnäs är läget det omvända. Medianpriset på villor har stigit från 1 775 000 kronor till 1 870 000 kronor och boindex har sjunkit till 111,1.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det vill säga att i båda våra kommuner betalar vi mindre än den rekommenderade normen på 15 % av lönen för våra bolån. Jämför det med Stockholm vars boindex är nere på 66,8. Det tror inte jag är hållbart i längden. För att det ska ändra sig behöver lönerna gå upp och/eller räntorna och villa priser sjunka. Vad tror du?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mer info hittar du &lt;a href="http://www.swedbank.se/om-swedbank/analyser/samhallsekonomi/boindex/index.htm"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-4270691788019502779?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/4270691788019502779/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/12/boindex.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4270691788019502779'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4270691788019502779'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/12/boindex.html' title='Boindex'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-6058424893261087592</id><published>2011-11-25T09:22:00.001+01:00</published><updated>2011-11-25T09:24:39.086+01:00</updated><title type='text'>Frontier Markets.</title><content type='html'>Vi har under många år pratat om begreppet Emerging Markets. Med Emerging Markets menar vi länder som har en stark ekonomisk tillväxt. Och visst är det tillväxt i dessa länder. För, Indien och Kina som är de största länderna i kategorin, beräknar våra ekonomer att tillväxten kommer att ligga på 7,5-8% 2013. Jämför det med Emu-ländernas 1,3 % och USAs 2,7%. Den ekonomiska förflyttningen från väst till öst fortsätter .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sedan en tid har vi börjat pratat om Frontier Markets. En entydig definition av begreppet verkar inte finnas. Fidelity skriver i sin bok Århundradets investeringstrender att länder som Nigeria, Indonesien, Mexiko och Turkiet ingår i kategorin. Men det är bara Nigeria som finns upptaget i de index som är framtagna av S&amp;amp;P och Morgan Stanley. Exempel på länder som ingår i indexen är Estland, Kenya, Vietnamn och Argentina.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För dig som vill investera i dessa marknader har vi på vårt fondtorg en fond som heter Frontier Markets Fund som förvaltas av fondbolaget Franklin Tempelton. Det finns även inslag av Frontier Markets i andra fonder som till exempel Roburs Afrika fond.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Som du säkert förstår så är det här investeringar med mycket hög risk. Det gör att jag tycker att om du ska investera i dessa marknader ska det vara en väldigt liten del av ditt kapital.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur banken tycker du ska placera dina pengar läser du på länken nedan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@kp/documents/publication/cid_401902.pdf"&gt;Länk till månadsrapporten.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-6058424893261087592?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/6058424893261087592/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/11/frontier-markets.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6058424893261087592'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6058424893261087592'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/11/frontier-markets.html' title='Frontier Markets.'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-2343333209998358257</id><published>2011-11-17T08:40:00.001+01:00</published><updated>2011-11-17T08:44:15.211+01:00</updated><title type='text'>Vad betyder fondnamnet?</title><content type='html'>I takt med ett ökat antal utländska fondförvaltare på vårt fondtorg ökar frågorna kring vad fondnamnen betyder och hur de ska tydas. Nedan följer några exempel:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fidelity Funds - Euro High Yield A Acc SEK Hdg&lt;br /&gt;Fidelity Funds är namnet på fondbolaget. Euro High Yield talar om att fonden investerar i företagsobligationer med hög risk som är utgivna av företag med säte eller verksamhet i Europa. A vilken fondklass fonden har. Det som skiljer olika fondklasser är bl a avgifter och möjligheten att sätt in pengar.Acc innebär att utdelningar återinvesteras i fonden.SEK Hdg innebär att fonden har valutasäkrat innehavet mot svenska kronor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;JPM Emerging Markets Equity A (dist) – USD&lt;br /&gt;JPM är namnet på fondbolaget. Emerging Markets betyder tillväxtmarknader. Equity talar om att det rör sig om en aktiefond. A står precis som i exemplet ovan för fondklass. (dist) betyder att fonden ger utdelning. USD betyder att fonden noteras i USA dollar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dessutom kan det vara bra att känna till att Bond betyder obligationer och att Inc betyder fixed income och innebär att fonden placerar i räntepapper.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Höll på att säga att det var bättre förr. Men jag hann hejda mig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Länk till vårt fondtorg hittar du &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/spara-och-placera/fondtorget/fondlista/index.htm"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-2343333209998358257?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/2343333209998358257/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/11/vad-betyder-fondnamnet.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2343333209998358257'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2343333209998358257'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/11/vad-betyder-fondnamnet.html' title='Vad betyder fondnamnet?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5382536936712823372</id><published>2011-11-10T11:11:00.001+01:00</published><updated>2011-11-10T11:17:24.717+01:00</updated><title type='text'>Ett urbota dumt förslag</title><content type='html'>Imorgon ska jag tillsammans med Eva Fränneby-Ågren besöka ett möte på ABF. Eva, som är en av bankens jurister, kommer att berätta om vad man ska tänka på när det gäller familjejuridiken. Det gör hon på ett enkelt och pedagogsikt sätt. – Det märks att du tycker om det du arbetar med, sa en deltagare senast vi var ute och föreläste.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Själv ska jag prata om två nya förslag som sannolikt kommer att genomföras under nästa år. Investeringssparkonto, ISK, är ett ”skal” inom vilket du kan göra dina placeringar. Värdet på placeringarna i ISK schablonbeskattas. Det vill säga att du får betala skatt varje år på en tänkt värdeökning. Den tänkta värdeökningen är statslåneräntan den 30/11 året innan. Statslåneräntan är per den 4 nov 2011 1,84%&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Själv kommer jag att starta ett Investeringssparkonto. För de pengar jag har placerat på lite längre sikt, har jag valt att ta en något högre risk. Det gör att jag tror att jag över tid kommer att få en avkastning som är högre än statslåneräntan. Att jag sedan kan byta placeringar utan att det medför några skattekonsekvenser gör det hela inte sämre.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den andra nyheten handlar om att fondsparande som inte ligger i ISK eller i kapitalförsäkring kommer att beskattas på ett nytt sätt. ”Ett urbota dumt förslag” skriver Fondbolagens Förening i ett pressmeddelande. Har du en fond kommer du att få en kapitalinkomst i din deklaration som motsvarar 0,4% av fondens värde. På den summan får du betala 30% i skatt. Den dagen du säljer fonden kommer du att kapitalvinstbeskattas. Jag lutar åt att hålla med Fondbolagens Förening.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Förändringar i beskattningen av kapitalförsäkringar kommer även att ske så att den blir likvärdig med skatten för ISK.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hör av dig till oss om du har några frågor kring din specifika situation.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs Fondbolagens pressmeddelande &lt;a href="http://www.fondbolagen.se/sv/Aktuellt/Pressmeddelanden/2011/Ett-urbota-dumt-forslag/"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs Institutet för Privatekonomis analys av de nya förslagen &lt;a href="http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/article/cid_298552.pdf"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5382536936712823372?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5382536936712823372/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/11/ett-urbota-dumt-forslag.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5382536936712823372'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5382536936712823372'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/11/ett-urbota-dumt-forslag.html' title='Ett urbota dumt förslag'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5493434448761633643</id><published>2011-11-04T13:16:00.001+01:00</published><updated>2011-11-04T13:18:55.665+01:00</updated><title type='text'>Privatekonomi</title><content type='html'>Hur ger man råd om privatekonomi? Ämnet i sig spänner över ett mycket stort område. Allt från att hantera betalningar och förståelsen för de små utgifternas betydelse till familjejuridik och planering inför pensionen. Förutom att ämnet är stort, så finns det stora skillnaderna mellan olika människors förutsättningar.&lt;br /&gt;När jag bläddrar igenom dokumentationen som jag fick vid min senaste rådgivning, så tycker jag att vi lyckas väl med att få med både de områden som ingår i privatekonomin och personliga förutsättningar.&lt;br /&gt;Och ja, jag har en rådgivare på banken som jag träffar regelbundet dels för att rebalansera mitt sparande men också för att ha en person att ”bolla” olika privatekonomiska frågor med.&lt;br /&gt;I dokumentationen får jag med mina inkomster och de utgifter som bankens ekonomer räknar med att en familj av vår storlek skall ha. Ett bra underlag för att göra en budget. Du kan också använda uppgifterna för att se över om det är något område där du kanske kan göra några besparingar.&lt;br /&gt;Juridik och försäkringar tas upp. Under början av nästa år kommer dokumentationen av liv-, olycksfall, sjukförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar att förbättras.&lt;br /&gt;När det gäller rådgivningen kring sparande tror jag att det är viktigt med öppenhet kring varför vi ger de råd vi ger. Som ni säkert vet bygger vi vår rådgivning på att ha en god riskspridning över bland annat tillgångsslag och olika marknader. Detta dels för att hantera den osäkerhet som framtiden innebär men det har även visat sig att det är lönsamt att sprida sina risker. I de konkreta förslag vi ger, tar även hänsyn till när i tiden du har tänkt använda dina pengar samt din inställning till risk/avkastning. Varför vi valt de olika ingående delarna kan du läsa om på vår hemsida. Håller du inte med kan du byta ut delar av det till någon eller några av våra andra ca 550 olika placeringsalternativ.&lt;br /&gt;Har du inte varit inne på en rådgivning på länge tycker jag du skall besöka oss. Rådgivningen och dokumentationen är ett bra underlag när du skall fatta dina privatekonomiska beslut. Brandtalet slut för den här gången.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs om bakgrunden till råden &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/spara-och-placera/marknadsprognos/index.htm"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5493434448761633643?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5493434448761633643/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/11/privatekonomi.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5493434448761633643'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5493434448761633643'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/11/privatekonomi.html' title='Privatekonomi'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-9112777014517472780</id><published>2011-10-27T08:51:00.002+02:00</published><updated>2011-10-27T08:57:26.996+02:00</updated><title type='text'>Hållbara placeringar</title><content type='html'>Menar du diamanter? var det någon som frågade när jag nämnde begreppet. Nej, jag tänker på samlingsnamnet på de spar- och placeringsprodukter som tar miljömässig och/eller etisk hänsyn. Begreppen är många. Nedan hittar du en förklaring på de vanligaste:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Miljöfonder: Ett samlingsnamn för fonder som placerar i företag som arbetar inom miljöområdet eller företag som är föredömen när det gäller miljöarbete. Se Screening nedan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Miljöteknikfonder: Fonder som placerar i företag som utvecklar eller producerar tekniker eller produkter som syftar till att förbättra miljön. Den här typen av fonder kan till exempel placera i företag som producerar vindkraftsverk eller producerar solceller.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Etikfonder: Eller etiska fonder som de även kallas. Fonder som tar någon form av etisk hänsyn i sin placering. Antingen utesluter fonden vissa typer av bolag, som till exempel har sin verksamhet inom alkohol, vapen, porr eller tobaksindustrin. Det finns även etiska fonder som placerar i företag som är väldigt duktiga på att ta etisk hänsyn. Den här typen av etiska fonder brukar kallas för bäst-i-klassen-fonder.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ideella fonder: Fonder där en del av fondförmögenheten eller förvaltningsavgiften skänks till något ideellt ändamål. Ett exempel kan vara fonder som skänker pengar till Världsnaturfonden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Screening: I det här sammanhanget betyder screening granskning eller genomgång. Till exempel kan en etisk Sverigefond gå igenom det totala utbudet av aktier som finns på den svenska börsen och välja bort bolag som fonden utifrån sina etiska kriterier inte kan placera i. När fonderna väljer bort bolag kallas det för negativ screening, sådana fonder kallas även för avstå-fonder. Fonder som istället väljer ut företag som är etiska och/eller miljömässiga föredömen i sin bransch eller region brukar det kallas för positiv screening. Exempel på sådana fonder är bäst-i-klassen-fonder.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;SRI eller Sustainable and Responsible Investments: På svenska blir det Hållbara investeringar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För att göra det lättare för oss konsumenter har organisationen SWESIF tagit fram en standard för hur hållbara fonder skall presenteras. Du ser exemplet för Banco Humanfonden på länken nedan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Länk till Humanfonden hittar du &lt;a href="http://www.swedbankrobur.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@robur/documents/article/cid_280987.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/om-oss/miljoarbetet/index.htm"&gt;Länk till Bankens miljösida&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-9112777014517472780?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/9112777014517472780/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/10/hallbara-placeringar.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/9112777014517472780'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/9112777014517472780'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/10/hallbara-placeringar.html' title='Hållbara placeringar'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-3376622821689320348</id><published>2011-10-20T08:21:00.002+02:00</published><updated>2011-10-20T08:29:27.529+02:00</updated><title type='text'>Asien</title><content type='html'>Var och lyssnade på ett av de stora internationella fondbolagen härom dagen. De argumenterade för att vi skulle öka våra investeringar i tillväxtländer och då i första hand i Asien. Skälen de lyfte fram var tre.&lt;br /&gt;*Demografi. Den största befolkningen och den största befolkningstillväxten finns där. I Indien idag är 59% av befolkningen under 30 år.&lt;br /&gt;* Skuldsättning och budgetunderskottTillväxtländerna har en betydligt lägre skuldsättning i absoluta tal och trenden går mot en sjunkande skuldsättning. I vår del av världen går trenden åt andra hållet.&lt;br /&gt;* NaturtillgångarDe flesta naturtillgångar finns i tillväxtländerna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fondbolaget prognostiserar att den ekonomiska tillväxten i Kina 2012 kommer att vara 8,6 % att jämföra med USAs 1,7% och Eurozonens 0,6%. Så visst finns det skäl att ge dem rätt. Finns det inga hot? Självklart finns det hot. Politiska och miljömässiga hot togs inte upp under konferensen men de finns där lika väl. Även dessa länder kommer att känna av konsekvenser av en åldrande befolkning. En av talarna spekulerade om att Kina eventuellt kommer att gå ifrån regeln att bara tillåta ett barn.&lt;br /&gt;En annan föredragshållare tyckte att de flesta av oss är underinvesterade i asiatiska tillväxtmarknader. I alla fall i förhållande till hur stor del av den globala tillväxten som kommer från dessa marknader.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I vårt portföljförslag till våra kunder använder vi Swedbank Robur Access Emerging Market för att få tillgång till tillväxtmarknaderna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om aktuella placeringsförslag &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@kp/documents/publication/cid_373817.pdf"&gt;här &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Prenumerera på månadsrapporten &lt;a href="http://swedbank-nyhetsbrev.allready.net/manadsrapport/prenumerera.csp"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om Swedbank Robur Access Emerging Market&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-3376622821689320348?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/3376622821689320348/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/10/asien.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3376622821689320348'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3376622821689320348'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/10/asien.html' title='Asien'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-4494990412999880987</id><published>2011-10-13T08:20:00.001+02:00</published><updated>2011-10-13T08:23:52.554+02:00</updated><title type='text'>Dalskidan älskling!</title><content type='html'>För många år sedan reste jag tillsammans med en kompis till de franska alperna. Där försökte jag lära mig att åka utför branta berg i lössnö. Framgången var inte total. Jag hade en benägenhet att luta mig mot berget. Det gjorde att jag fick vikten på innerskidan och därefter närkontakt med snön. Efter genomgång av skidläraren förstod jag att man måste våga luta sig ”ut” från berget för att få vikten på dalskidan. Och därmed få till det perfekta åket.&lt;br /&gt;Jag tror att många som får förslaget att köpa mer aktier nu när börsen har gått ned, känner samma tveksamhet som jag när jag stod på alptoppen och skidläraren säger att jag ska lägga vikten på dalskidan. Men har du valt ”rätt” risknivå i ditt sparande så är det läge att rebalansera nu. Aktier har en högre förväntad avkastning än räntor över tid. Det är något man bör dra nytta av i sitt långsiktiga sparande. Genom att rebalansera, det vill säga återgå till den fördelning mellan aktier och räntor som passar dig och dina sparmål, drar du även nytta av börsens svängningar.&lt;br /&gt;Så mitt råd är: våga lägg vikten på dalskidan!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om bankens analys och rekommendationer &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@kp/documents/publication/cid_373817.pdf"&gt;här &lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-4494990412999880987?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/4494990412999880987/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/10/dalskidan-alskling.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4494990412999880987'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4494990412999880987'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/10/dalskidan-alskling.html' title='Dalskidan älskling!'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-7591853718160499868</id><published>2011-10-06T08:46:00.000+02:00</published><updated>2011-10-06T08:53:44.313+02:00</updated><title type='text'>Besiktiga din livssituation - Familjejuridik</title><content type='html'>Har du hört uttrycket ”tänk efter före”? Själv tänker jag ofta på den devisen när jag har pratat med våra familjejurister. De har berättat exempel på vad som gått fel för att människor har haft för lite kunskap om familjejuridik. Med familjejuridik menar jag frågor som berör vad som händer om man skiljer sig, separerar, om man ger bort egendom och när man dör.  &lt;br /&gt;Många sambor vet att om man separerar ska man inte dela med sig av sina tillgångar. Men alla har inte koll på undantaget; gemensam bostad och bohag skall delas. Betalar du för ett nytt boende där du och din sambo skall bo tillsammans får du vackert dela med dig av fastighetens värde när ni separerar. Inte nog med det, skulle din sambo anses behöva boendet bättre än du kan han/hon få rätt att överta det.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Förskott på arv är ett annat begrepp som många slänger sig med utan att ha full koll på vad det betyder.  Begreppet reglerar hur man skall beräkna värdet av en gåva vid en bouppteckning. Om t ex en pappa gav en av sina tre barn en ny bil medan han levde,  hur ska den gåvan värderas när det är dags för bouppteckning efter pappan. Vet du?&lt;br /&gt;Exemplen på vad som gått fel vid arv blir fler och fler. En del av de uppenbara misstagen skulle kunna ha undvikits genom att föräldrarna hade skrivit ett testamente där de gjort arvet till enskild egendom. Andra fall handlar om att det blir vanligare med särkullbarn. Här kan det vara viktigt att tänka på att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv på en gång. Är då den största tillgången ett övervärde i ett hus kan konsekvensen bli att den efterlevande får sälja huset.&lt;br /&gt;Som sagt, tänk efter före och är du tveksam om vad som gäller i ditt fall, ta hjälp. Det är väl investerade pengar.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-7591853718160499868?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/7591853718160499868/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/10/besiktiga-din-livssituation.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7591853718160499868'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7591853718160499868'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/10/besiktiga-din-livssituation.html' title='Besiktiga din livssituation - Familjejuridik'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8736537818770900401</id><published>2011-09-29T12:36:00.003+02:00</published><updated>2011-09-29T12:56:50.914+02:00</updated><title type='text'>Miljö</title><content type='html'>Jag fick en ny arbetsuppgift i veckan, vilket innebär att jag skall delta i bankens miljömöten. Eftersom banken är miljöcertifierad, jag tror att vi är den enda miljöcertifierade banken i området, ingår det att banken skall ta del av medarbetarnas och kundernas förbättringsförslag till en bättre miljö. Vi arbetar utifrån tre perspektiv. Det vill säga samarbetspartners, kunderna och vår egen verksamhet. När det gäller samarbetspartners kan det vara allt från att få värdetransporterna att tänka på att köra energisnålt eller att vi vid ombyggnationer ser till att det görs på ett miljövänligt sätt och med rätt material.&lt;br /&gt;Kan vi få våra kunder att betala sina räkningar via autogiro eller via internet och då i första hand via e-faktura, skulle vi spara många träd. Autogiro är dessutom gratis. Jag har tidigare skrivit om bankens miljö- och etikfonder som aktivt påverkar företagen.&lt;br /&gt;När det gäller bankperspektivet handlar det i första hand om att minska energi - och pappersförbrukningen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Har du några förslag på åtgärder som vi skulle kunna genomföra för att hjälpa miljön?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/om-oss/miljoarbetet/index.htm"&gt;Länk till vår miljösida&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/kort-och-betalningar/betala-rakningar/e-faktura/index.htm"&gt;Länk till E-Faktura&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/kort-och-betalningar/betala-rakningar/autogiro/index.htm"&gt;Länk till Autogiro&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8736537818770900401?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8736537818770900401/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/09/miljo.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8736537818770900401'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8736537818770900401'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/09/miljo.html' title='Miljö'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-454510201637122203</id><published>2011-09-22T15:11:00.000+02:00</published><updated>2011-09-22T15:12:32.475+02:00</updated><title type='text'>Nu är det dags….</title><content type='html'>Nu är det dags att se över ditt sparande i traditionella pensionsförsäkringar. Begreppet traditionell försäkring har utvecklats genom åren. Nu för tiden har begreppet fått omfatta alla försäkringar med någon form av garanti. Annat var det förr då var alla försäkringar uppbyggda på samma sätt med en garanterad avkastning, vanligtvis på 3 %. Lyckades försäkringsbolaget med förvaltningen fick du som sparade en återbäring. Du ser på ditt årsbesked om du har den här typen av försäkring. De här försäkringarna har delat upp ditt kapital i två delar. En del som visar hur mycket av ditt sparande som är garanterat och en del som visar hur mycket som inte är garanterat.&lt;br /&gt;I rådande marknadsläge med stora börsfall och låga räntor har bolagen svårt att generera den utlovade avkastningen. Mot den bakgrunden bevakar Finansinspektionen försäkringsbolagen extra noga sedan augusti 2011 och begär in siffror från bolagen varje vecka.&lt;br /&gt;En konsekvens av marknadsutvecklingen är att Länsförsäkringar har slutat sälja den här typen av försäkringar och sänkt den så kallade återbäringsräntan till 1%.&lt;br /&gt;Kommer några försäkringsbolag att genomföra återtag av den icke garanterade delen? Det är en fråga som brukar dyka upp när börsen dyker ner. Det är det naturligtvis ingen som vet, men det är läge att se över ditt sparande i de här försäkringarna, speciellt om du har nära till pensionering.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-454510201637122203?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/454510201637122203/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/09/nu-ar-det-dags.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/454510201637122203'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/454510201637122203'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/09/nu-ar-det-dags.html' title='Nu är det dags….'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-7203961325286801466</id><published>2011-09-15T13:21:00.000+02:00</published><updated>2011-09-15T13:24:27.910+02:00</updated><title type='text'>Långsammare räntehöjningar att vänta</title><content type='html'>Långsammare räntehöjningar att vänta är titeln på en analys från Privatekonomiska institutet på Swedbank. Nedan kan du läsa en sammanfattning av de råden som finns i analysen:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Har man rörliga lån är det en lättnad att Riksbanken nu inte tror att man behöver höja lika mycket som i somras. Prognosen från Riksbanken är dock höjningar redan nästa år. Så om man fortsatt väljer rörlig ränta gäller det fortfarande att bygga upp en räntebuffert och skapa marginaler i sin ekonomi. Kalkylera med att klara en högre ränta med runt en procentenhet om två år och 1,75 om ytterligare ett år.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Planera dock inte med att några större regeringsreformer kommer att ge något större tillskott till hushållskassan. Det femte jobbskatteavdraget kommer troligen inte att införas nästa år och höstens löneförhandlingar kan påverkas av den ekonomiska oron och bli mer återhållsamma än väntat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vill man binda sina lån så är de bundna räntorna attraktiva jämfört med den rörliga just nu. Två och treårsräntan är t.o.m lägre än den korta tremånadersräntan, samtidigt som och både Swedbank och Riksbanken bedömer att reporäntan kommer höjas nästa år.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Med tanke på den osäkerhet som råder är ett klassiskt råd som att sprida sina risker än mer aktuellt. Genom att binda sitt bolån på olika bindningstider garderar man sig för en annan ränteutveckling än väntat. Lånen sätts dessutom om vid olika tidpunkter och man minskar risken att behöva binda om allt vid ett ofördelaktigt tillfälle.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om man har marginaler i sin ekonomi att klara en högre ränta kan man istället amortera ner sin skuld till en belåningsgrad på högst 75 procent av bostadens värde. På sikt minskar räntekostnaden och inte minst minskar man sin risk om bostadspriserna sjunker.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Analysen hittar du &lt;a href="http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/article/cid_358530.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-7203961325286801466?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/7203961325286801466/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/09/langsammare-rantehojningar-att-vanta.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7203961325286801466'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7203961325286801466'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/09/langsammare-rantehojningar-att-vanta.html' title='Långsammare räntehöjningar att vänta'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8807502143229777861</id><published>2011-09-08T08:37:00.001+02:00</published><updated>2011-09-08T08:44:21.413+02:00</updated><title type='text'>Den som vet är mera värd</title><content type='html'>”Den som vet är mera värd” är titeln på ett kapitel i en handbok för utlåning som gavs ut i mitten på fyrtiotalet. Titeln syftar till vikten av utbildning och hur man ska finansiera den. Titeln skulle likväl kunna vara passa en bok om privatekonomi. För här är kunskap viktigt och har blivit allt viktigare i takt med att vi behöver göra fler val samt att valmöjligheterna i sig har ökat. Men skolans utbildning om placeringskunskap har inte hängt med, vilket avspeglar sig i SPPs undersökning om vår kunskap och engagemang till vårt sparande.&lt;br /&gt;Undersökningen visar att varannan svensk är intresserad och engagerad i sitt sparande men endast 2 av 10 tycker sig ha tillräcklig kunskap om att fatta kloka sparbeslut. Jag håller med SPP om att det ställer krav på finansbranschen att förenkla informationen men jag tycker också att vi ska bidra till ökad kunskap.&lt;br /&gt;Vi på banken har genom åren genomfört olika utbildningar och föreläsningar för våra kunder. Nu till hösten genomför vi en utbildning med ABF för kvinnor. Kursen kommer att ta upp frågor om placeringar, pension och juridik. Banken ställer upp med föreläsare i ABFs lokaler både i Eskilstuna och Strängnäs.&lt;br /&gt;Varför får inte män vara med? Som undersökningen visar tycker män att de redan kan. Det är också min erfarenhet att om utbildningarna är öppna för både män och kvinnor, väljer kvinnorna att inte komma. Hör av er om ni tycker jag har fel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.spp.se/site/spp.nsf/Pages/110819_intresse-for-sparande-finns.html"&gt;Länk till undersökningen&lt;br /&gt;Länk till ABF om du vill veta mer om utbildningen &lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8807502143229777861?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8807502143229777861/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/09/den-som-vet-ar-mera-vard.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8807502143229777861'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8807502143229777861'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/09/den-som-vet-ar-mera-vard.html' title='Den som vet är mera värd'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-3706678752988157813</id><published>2011-09-01T15:08:00.000+02:00</published><updated>2011-09-01T15:10:33.970+02:00</updated><title type='text'>Slut på semestern = slut på pengarna?</title><content type='html'>Satt o bläddrade i Fickekonomen 2011 för att hitta tips på hur man kan göra för att få pengarna att räcka längre.&lt;br /&gt;Jag hittade några konkreta tips, varav några dessutom är bra för miljön.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sluta tumla din tvätt. Tumlar du tvätten fyra gånger i veckan kan du spara 800 kr genom att hänga tvätten istället.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ett genomsnittligt svenskt hushåll sparar el för 600 kr om året genom att byta ut 15 glödlampor till lågenergi lampor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Laga maten själv på de råvaror som är billiga för säsongen. Du kan spara upp till 1.100 kr per månad istället för att äta ute.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Låt bilen stå, ta cykeln istället.&lt;br /&gt;Om du måste köpa något, köp begagnat.&lt;br /&gt;Sälj saker du inte behöver.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ha koll på småutgifterna. I fickekonomen visas ett exempel på en person som röker 10 cigaretter om dagen, köper smågodis för 22 kr i veckan, dricker en latte två gånger i veckan och köper en veckotidning en gång i veckan. Summa: ca 14500 kr per år.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kom in på kontoret och hämta en Fickekonomen där du får, förutom ovanstående tips, konkreta råd för hur du skall planera din ekonomi.&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-3706678752988157813?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/3706678752988157813/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/09/slut-pa-semestern-slut-pa-pengarna.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3706678752988157813'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3706678752988157813'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/09/slut-pa-semestern-slut-pa-pengarna.html' title='Slut på semestern = slut på pengarna?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8364978169884116313</id><published>2011-08-25T08:44:00.001+02:00</published><updated>2011-08-25T08:46:33.004+02:00</updated><title type='text'>V som i Vinnare för månadssparande</title><content type='html'>Den viktigaste faktorn för hur mycket sparkapitalet kommer att öka för oss vanliga småsparare är hur mycket vi sparar varje månad. Det vill säga för oss som inte börjar livet med en stor förmögenhet som genererar avkastning, utan vi som genom eget sparande bygger upp ett kapital för pension, semester, buffert eller vilket skäl vi nu har för att spara.&lt;br /&gt;Många av oss har valt att spara i fonder som helt eller delvis placerar i aktier, vilket är det rätta att göra, om man sparar över en längre tid. Anledningen till att det är det rätta är att aktier över tid har gett högre avkastning än sparandet i räntor.&lt;br /&gt;Samtidigt så vet vi av erfarenhet att aktiekurser svänger mer i värde än vad räntor gör. Nu när vi är inne i en period där svängningarna har pekat nedåt och mycket av de ekonomiska nyheterna målar upp en problematisk bild av framtiden, funderar många över om man ska fortsätta att spara i aktier.&lt;br /&gt;Mitt råd är att om det är någon gång man ska ha ett månadssparande i fonder som innehåller en del aktier, så är det nu. Mitt råd bygger på att jag tror att världen inte kommer att gå under den här gången heller, även om vägen till tillfrisknandet kan vara både lång och ojämn. Om du håller med mig i mitt antagande kan det till och med vara så att det är nu du ska höja ditt sparande.&lt;br /&gt;För nu när kurserna har gått ned får du många fler fondandelar för ditt sparande. Det innebär att när kurserna väl vänder upp igen kommer du att dra nytta av de andelar du köpt under nedgången. Den här hävstångseffekten brukar vi visa i form av ett V. Där av titeln.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakta oss eller din rådgivare om du har några frågor eller för att se över ditt månadssparande via internetbanken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hitta förslag på månadssparande &lt;a href="https://internet.swedbank.se/radgivningpublik/radgivningpublik?_new_flow_=false"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8364978169884116313?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8364978169884116313/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/08/v-som-i-vinnare-for-manadssparande.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8364978169884116313'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8364978169884116313'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/08/v-som-i-vinnare-for-manadssparande.html' title='V som i Vinnare för månadssparande'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-563825449585046628</id><published>2011-08-18T07:55:00.000+02:00</published><updated>2011-08-18T07:57:09.146+02:00</updated><title type='text'>Tillbaks i vardagen</title><content type='html'>Sommaren har som vanligt gått alldels för fort. Och nu är jag tillbaks till vardagen igen. Det var ingen direkt mjukstart. Oro för den framtida konjunkturutvecklingen har tydligt satt sina spår i börsutvecklingen både i Sverige och utomlands. Vi som spar i aktier och aktiefonder har återigen fått erfara aktiesparandets risker.&lt;br /&gt;Det är också i dessa tider vi får klart för oss om vår sparstrategi håller. Som jag har hävdat tidigare så tror jag att man i sin långsiktiga sparstrategi ska börja med att välja rätt risknivå, sprida riskerna och rebalansera.&lt;br /&gt;Vad är då rätt risknivå? På den frågan finns det inget entydigt svar. Det är väldigt individuellt. Men om det är så att du känner en mycket stark oro när börskurserna går ner, vilket de gör med jämna mellanrum , så kanske man ska en mindre andel aktier i sitt sparande. För en bra strategi ska hjälpa dig med att köpa när kurserna är låga och sälja när de är höga. Är det så att du gör tvärtom, är det ett tydligt tecken på att du har en för hög risknivå i ditt sparande i förhållande till din ”risktolerans”.&lt;br /&gt;För dig som känner att din risknivå är rätt, är det läge att rebalansera. Det vill säga, sälj av lite av dina räntebärande placeringar och köp aktier så att fördelningen mellan aktier och räntor motsvarar din ursprungliga risknivå.&lt;br /&gt;Eller som Anthony Bolton uttryckte det:&lt;br /&gt;”History shows that extreme equity market volatility as we are now experiencing should be seen as a time of opportunity rather than a time to become more defensive”&lt;br /&gt;Om och när han får rätt återstår att se. Jag tror att vi kommer att få se en fortsatt jo-jo marknad med stora upp och nedgångar. Det kommer att vara svårt att tajma marknaden rätt. Men i slutändan tror jag att vi kommer tillrätta med våra problem. Det gör att jag tror att månadssparandet i aktiefonder fortsatt är ett bra sätt att spara på, förutsatt att du har en längre spar horisont.&lt;br /&gt;Följ marknadsutvecklingen via Sparbanken Rekarnes app.&lt;br /&gt;Du kan också följa utvecklingen via Swedbank direkt. Länken hittar du &lt;a href="http://wip.zoomvisionmamato.com/portals/1"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-563825449585046628?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/563825449585046628/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/08/tillbaks-i-vardagen.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/563825449585046628'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/563825449585046628'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/08/tillbaks-i-vardagen.html' title='Tillbaks i vardagen'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5141775987353613765</id><published>2011-06-23T08:16:00.000+02:00</published><updated>2011-06-23T08:24:42.328+02:00</updated><title type='text'>Glad sommar!</title><content type='html'>Tänkte ta upp några saker som kan vara värt att tänka på innan sommaren och semesterresan. Själv har jag haft nytta av tjänsterna som ingår i vårt MER koncept. Framför allt är det hotellbokningssajten jag använder. Där har jag bokat hotellrum i flera städer i Europa till riktigt bra priser. Tycker det är bra att totalpriset syns direkt.&lt;br /&gt;Några gånger har jag även använt Conciergeservice för att boka hotell i Sverige men mest nytta av dem hade jag när familjens ursprungliga reseplan gick i stå på grund av ett elfel. De undersökte snabbt möjligheten till att boka hyrbil och möjligheten att ta oss vidare med buss.&lt;br /&gt;Något som jag inte behövt använda men som känns skönt att vara ansluten till är den spärr service som ingår. Funkar både för kort och mobilabonnemang.&lt;br /&gt;Men mest pengar har jag sparat på avbeställningsskyddet som ingår när jag betalar resan med korten som ingår i Merkonceptet.&lt;br /&gt;Har du en smartphone laddar du ner vår app så sköter du bankärendena enkelt från hängmattan. I vilken jag hoppas få spendera mycket tid i sommar. Nästa blogg kommer att publiceras i slutet av augusti. Det kommer inte att vara någon brist på ämnen att ta upp, hur kommer situationen i Grekland att utvecklas samt räntor och bopriser som är ständigt aktuella ämnen. När det gäller placeringar har jag sett fler artiklar som ger rådet att placera säkert under sommaren, själv fortsätter jag min långsiktiga strategi med regelbundna rebalanseringar.&lt;br /&gt;Ha en riktig skön sommar!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om Mer konceptet&lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/kort-och-betalningar/mer/det-har-ingar-i-mer/index.htm?ssSourceSiteId=8270se"&gt; här&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Läs mer om våra kortförsäkringar &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/kort-och-betalningar/vara-kort/tillaggstjanster/kompletterande-kortforsakring/index.htm"&gt;här&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Läs mer om vår app &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/internet-och-telefontjanster/mobilbanken/index.htm"&gt;här&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Läs Morningstars krönika om rebalansering &lt;a href="http://www.morningstar.se/Articles/Chronicle.aspx?title=glom-inte-att-rebalansera"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5141775987353613765?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5141775987353613765/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/06/glad-sommar.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5141775987353613765'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5141775987353613765'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/06/glad-sommar.html' title='Glad sommar!'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8696569266293568278</id><published>2011-06-15T09:57:00.002+02:00</published><updated>2011-06-15T10:05:45.209+02:00</updated><title type='text'>Diverse om sparande och skatteförslag</title><content type='html'>Jag betalade min TV kontant” sa en kund till en kollega häromdagen”. Han kunde göra det tackvare att en kollega fått kunden att börja buffertspara. För några år sedan tillhörde kunden de närmare 30% som har mindre än 10.000 sparat. Den gruppen är väldigt utsatt. Som Annika Creutzer skriver på E24 så är början till att fastna i skuldfällan ofta ett ”måste lån”.&lt;br /&gt;Så förutom tryggheten i att ha en sparad slant var kunden stolt över att kunna betala TV:n själv, utan att vara beroende av någon annan.&lt;br /&gt;En annan anledning till att kunden var nöjd med sparandet tror jag beror på att kunden valde att börja spara 1000 kr i månaden. Det vill säga det blir en sparslant som faktiskt gör skillnad efter ett års sparande.&lt;br /&gt;Läste SEBs sparabarometer. Den visar att vi svenskar hade nysparat 2 miljarder det första kvartalet. Kan låta mycket men, jämfört med tidigare kvartal och med hur mycket vi lånat är det en låg siffra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På länkarna nedan kan du läsa Ylva Yngvessons analys av de föreslagna förändringarna av beskattning på sparande som är tänkt att gälla från och med årsskiftet. Den förändring som flesta av oss kommer att märka av är den schablonskatt som föreslås på fondsparande. Skatten kommer enligt förslaget att bli 0,12% av fondens värde. Har du 100.000 kr i fonder får du alltså betala 120 kr i skatt. Den stora nyheten är att skatten inte kommer att dras från fonden, utan skall betalas in i samband med deklarationen. Skatten är konstruerad så att du tar upp en intäkt i din deklaration som du betalar 30% i skatt på. Även om gränsen för skatt på Kapitalinkomster höjs från 100 till 200 kronor per år kommer en del föräldrar att behöva sätta in en slant på barnens skattekonto.&lt;br /&gt;Håller med Ylva när hon skriver ” Slutligen kan konstateras att förenklingar inte är trenden bland politiska förslag idag”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs analysen av de nya skatteförslagen på sparande &lt;a href="http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/article/cid_298552.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs om Sparabarometern &lt;a href="http://hugin.info/1208/R/1522936/459103.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs artikeln på E24 &lt;a href="http://www.e24.se/pengar/din-ekonomi/skatter-och-deklarationer/ratt-att-annie-skjuter-skarpt_2863672.e24"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8696569266293568278?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8696569266293568278/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/06/diverse-om-sparande-och-skatteforslag.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8696569266293568278'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8696569266293568278'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/06/diverse-om-sparande-och-skatteforslag.html' title='Diverse om sparande och skatteförslag'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-9001608545488574219</id><published>2011-06-09T16:43:00.001+02:00</published><updated>2011-06-10T15:02:17.143+02:00</updated><title type='text'>Spara varje månad!</title><content type='html'>Ju mer jag lär mig desto mer övertygad blir jag att det blir viktigt med ett eget sparkapital. Anledningarna är många.&lt;br /&gt;Själva grunden är att en sparad slant ger trygghet och möjligheter för framtiden. Samtidigt som det finns några väl definierade händelser där det är viktigt med egna medel.&lt;br /&gt;Bolånetaket gör det viktigare med en sparad slant då det är dags att köpa sitt första boende. Även om vi kan låna ut de sista 15% i form av ett blancolån så underlättar det med en sparad slant. Som alla som någon gång har flyttat vet, så är det inte gratis att flytta. Lite renoveringar och nya möbler har en förmåga att kunna kosta mer än vad man räknade med från början.&lt;br /&gt;Att spara till pension har vi pratat om länge men det är inte mindre viktigt för det.&lt;br /&gt;I tider av ökade krav på välfärdsstaten där välfärdsstaten har små möjligheter att höja skatter kommer vi sannolikt att behöva spara till fler saker själva, som till exempel barnens utbildning. Läs mer om vad Cecilia Hermansson skriver i nyhetsbrevet To the Point maj 2011 på länken nedan.&lt;br /&gt;Att spara en summa varje månad är både enkelt och smidigt. Med en automatisk överföring i samband med lönen sköter sig sparandet automatiskt. Ha som mål att spara 10 % av din nettolön. Det innebär att du med jämna mellanrum behöver öka ditt sparande, något vi har sett att få gör. Därför har vi bestämt att ringa många av våra befintliga kunder och erbjuda dem att höja sitt befintliga sparande.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hitta ett förslag till månadssparande här&lt;br /&gt;Läs To the Point &lt;a href="http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/publication/cid_297968.pdf"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Hitta förslag på månadsspar &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/sa-kan-du-spara/det-enkla-valet/index.htm?ssSourceSiteId=8270se"&gt;här. &lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-9001608545488574219?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/9001608545488574219/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/06/spara-varje-manad.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/9001608545488574219'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/9001608545488574219'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/06/spara-varje-manad.html' title='Spara varje månad!'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-2899945676682611444</id><published>2011-06-01T08:23:00.000+02:00</published><updated>2011-06-01T08:26:31.859+02:00</updated><title type='text'>Tänk efter före du gör förtida uttag av din allmänna pension.</title><content type='html'>Det kan låta lockande att ta ut din allmänna pension innan du slutat arbeta. Dels för att pengarna går att styra till efterlevande och att pensionen kan blir högre om du förvaltar den själv i en kapitalförsäkring. Men osäkerheten i kalkylen är stor. Väljer du att ta ut pensionen i förtid minskar din allmänna pension livsvarigt. Det betyder att du i din beräkning måste ha kännedom om hur gammal du kommer att bli för att kunna göra en korrekt kalkyl. Det är något som de flesta av oss inte har en aning om. För tänk dig att du blir 85 år och utbetalningen från kapitalförsäkringen slutar när du är 75 år. Hur kommer du att leva de sista 10 åren? Du måste även ha en tro på att du kan förvalta pengarna på ett bra sätt. Det är inte heller helt ovanligt att du drabbas av en högre marginalskatt om du fortsätter att arbeta samtidigt som du lyfter ut pensionen, eftersom pensionen du tar ut i förtid läggs ovan på din inkomst. Även om det inte sker behöver du ha en hög avkastning för att du skall gå plus.&lt;br /&gt;Det är svårt att säga något generellt om du ska göra ett förtida uttag eller ej. För vissa kan det vara ett bra beslut att ta ut sin pension i förtid. Det bygger helt på vilken livssituation man har. Men det kan kosta betydligt mer än det smakar. Det skall till en hög avkastning för att omplacering skall gå med vinst. Samtidigt är det din grundtrygghet som man spekulerar med.&lt;br /&gt;Funderar du på att göra ett förtida uttag tycker jag du ska lyssna på fler rådgivare. Frågan är viktig att belysa från fler håll innan du fattar ditt beslut.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-2899945676682611444?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/2899945676682611444/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/06/tank-efter-fore-du-gor-fortida-uttag-av.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2899945676682611444'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2899945676682611444'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/06/tank-efter-fore-du-gor-fortida-uttag-av.html' title='Tänk efter före du gör förtida uttag av din allmänna pension.'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-7851529977790474681</id><published>2011-05-26T07:16:00.001+02:00</published><updated>2011-05-26T07:23:21.151+02:00</updated><title type='text'>CoCo och Bolånetak</title><content type='html'>Var och lyssnade på ett intressant föredrag om räntemarknaden. Bland annat så gick vi igenom bankens syn på kommande räntehöjningar. Banken tillsammans med övriga aktörer på marknaden tror att reporäntan kommer att höjas mindre än Riksbankens prognos. Får banken rätt skulle det innebära att vi får tre höjningar av reporäntan i år. Alla höjningar med 0,25%.&lt;br /&gt;Vi pratade även om hur man kan investera i företagsobligationer. Ju mer riskabelt ett företag bedöms vara ju högre ränta får de betala på de obligationer de ger ut. Som vanlig småsparare kommer du åt de här placeringarna via fonder. Roburs Företagsobligationsfond investerar i obligationer som bedöms vara säkrare än de obligationer som finns i Fidelitys High Yield fond. Jämför du dessa två placeringar så ser du att du just nu har fått betalt för att ta den högre risken i High Yield fonden. Som vanligt så ska du ställa dig frågan ”får jag tillräckligt betalt för att ta på mig den ökade risken?”.&lt;br /&gt;I höst kommer vi sannolikt att se ett nytt placeringsinstrument, CoCos. En förkortning av contingent convertible bonds. Ett placerings instrument som är en direkt konsekvens av det nya regelverk för banker som går under namnet Basel III. En Coco fungerar ungefär som en konvertibel. Så länge allt går bra för banken du lånat ut dina pengar till får du en bra ränta på dina pengar. Skulle banken få ekonomiska problem kommer ditt räntebärande papper att konverteras till aktier.&lt;br /&gt;Till sist ett förtydligande om bolånetaket. Jag har fått till mig att många tror att det nya bolånetaket innebär att man måste ha en kontantinsats på minst 15% av köpeskillingen när man köper sitt boende. Så är det inte. Banken har fortfarande möjlighet att låna ut pengar utan säkerhet efter sedvanlig kreditprövning. Däremot tror jag att det är sunt att du har en kontantinsats när du köper ditt boende och att du amorterar rejält, framför allt på den del av lånet som ligger över 75% av marknadsvärdet. Kontakta oss om du har funderingar kring hur det nya bolånetaket påverkar din situation.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs bankens bolåneprognos &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@kp/documents/publication/cid_243048.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-7851529977790474681?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/7851529977790474681/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/05/coco-och-bolanetak.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7851529977790474681'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7851529977790474681'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/05/coco-och-bolanetak.html' title='CoCo och Bolånetak'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-2224687422445274543</id><published>2011-05-19T08:33:00.000+02:00</published><updated>2011-05-19T08:41:36.364+02:00</updated><title type='text'>Ja må den leva!</title><content type='html'>Fickekonomen är en liten ekonomisk faktasamling som rör hela familjens ekonomi. Här finns aktuella budgetberäkningar för olika hushållstyper och uppgifter som gäller vår sociala trygghet, våra levnadskostnader, bilkostnader, våra skatter osv. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fickekonomen har i år hjälpt hushåll att planera sin ekonomi i 40 år. I samband med 40-årsdagen har Institutet för Privatekonomi på Swedbank gjort en tillbakablick över utvecklingen av hushållens inkomster och ersättningar. &lt;br /&gt;Pressmeddelandet pekar på trenden att det allmänna försäkringsskyddet har tagit formen av ett grundskydd. ”De höga ersättningsnivåerna i arbetslöshets- och socialförsäkringarna från tiden före 90-talskrisen har inte kommit tillbaka”. Lägg till att vi går mot mer individuella ersättningar från socialförsäkringarna, är det lätt att inse att du själv behöver ha mer koll och en ha buffert om du skulle bli sjuk eller arbetslös.  Jag blir än mer övertygad om att det är viktigt att ha en buffert på två månadslöner på ett bankkonto.&lt;br /&gt;Hur mycket ska man då spara? När vi på banken svarar på den frågan är utgångspunkten 10 procent av nettolönen. Hur de 10 procenten fördelas mellan buffertsparande, sparande på medellång sikt och det riktigt långa pensionssparandet beror på dina förutsättningar. Har du redan en buffert lägger du mer på det lite långsiktigare sparandet.&lt;br /&gt;Ta hjälp av Fickekonomen för att lägga upp en budget för att nå dina (spar)mål. Fickekonomen hittar du på våra kontor.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-2224687422445274543?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/2224687422445274543/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/05/ja-ma-den-leva.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2224687422445274543'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2224687422445274543'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/05/ja-ma-den-leva.html' title='Ja må den leva!'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-6597806579838790668</id><published>2011-05-12T08:42:00.000+02:00</published><updated>2011-05-13T22:40:08.400+02:00</updated><title type='text'>Egen härd är guld värd!</title><content type='html'>Det är något visst med att för första gången vrida om nyckeln och kliva in i det boende som man äger själv. Eftersom förutsättningarna ändrats något genom det nya bolånetaket pratade jag med Sofia Johansson på Strängnäskontoret om vad man som förstagångsköpare bör tänka på.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-Se till att ha en sparad slant så du har till kontantinsatsen samt till lagfart och pantbrev, säger Sofia. Lagfart och pantbrev brukar kosta mellan 40 000 till 50 000 kronor. Till det bör du ha en kontantinsats på 15 % av bostadens värde. Köper du en villa för 2 miljoner kr är det bra om du har sparat ihop 350 000 kronor. Nu är det ju få som har sparat en sådan summa vilket gör att man antingen köper ett billigare hus, lånar av släkten eller tar ett lån utan säkerhet på banken . De lånen har en något högre ränta och en relativt snabb återbetalningstakt, fortsätter Sofia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-” Oj, blir det så mycket” är en vanlig kommentar när jag presenterar vad månadskostnaden blir, säger Sofia. Många blir också förvånande över hur mycket lånekostnaden ändras när räntan ändras. Jag brukar ta fram och visa hur stor skillnad det blir om räntan ändras med 1 procentenhet.&lt;br /&gt;-För oss på banken är det även viktigt att ställa frågan ”vad händer om något händer?”. Du vet de där sakerna du definitivt inte vill tänka på när du redan mentalt flyttat in i drömhuset, säger Sofia. Det vill säga har du koll på det juridiska, vem ärver om jag dör? Kan vi bo kvar om någon av oss blir långvarigt sjuk eller blir arbetslös?&lt;br /&gt;-Har du drömmen att flytta in i ett eget hus är mitt råd att börja månadsspara så fort du får ditt första jobb, fortsätter Sofia. Och med att månadsspara menar jag inte hundralappar utan tusenlappar. En sparad slant är den bästa medicinen mot en ekonomisk förkylning.&lt;br /&gt;-Har du koll de olika delarna ovan ökar chansen till att den egna härden blir guld värd, avslutar Sofia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om inslaget i P4 om ungas möjligheter att komma in på bostadsmarkanden &lt;a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&amp;amp;artikel=4491858"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-6597806579838790668?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/6597806579838790668/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/05/egen-hard-ar-guld-vard.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6597806579838790668'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6597806579838790668'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/05/egen-hard-ar-guld-vard.html' title='Egen härd är guld värd!'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-2578372465675991543</id><published>2011-05-05T13:45:00.002+02:00</published><updated>2011-05-05T13:53:56.260+02:00</updated><title type='text'>Har du finanskunskap?</title><content type='html'>Under 2010 genomförde Finansinspektionen en undersökning bland 1300 svenskar för att se hur det står till med våra räkne- och finanskunskaper. För det är kunskap som har stor betydelse för hur vi fattar våra privatekonomiska beslut och därmed hur vi kan leva våra liv. Nedan har du möjlighet att testa dina kunskaper. Lycka till!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De frågor de använde var :&lt;br /&gt;1 Anta att räntan på ditt sparkonto är 1% och inflationen är 2%. Om du låter dina pengar stå på kontot i ett år, kommer du kunna köpa mer, lika mycket, eller mindre för pengarna vid årets slut?&lt;br /&gt;2 ”Att köpa aktier i ett enstaka företag är vanligtvis säkrare än att köpa andelar i en aktiefond.” Sant eller falskt?&lt;br /&gt;3 ”På lite längre sikt brukar rörliga bolåneräntor vara lägre än bundna bolåneräntor.” Sant eller falskt?&lt;br /&gt;4 Obligationer är värdepapper som löper med fast ränta under viss tid. Om räntan går ner, vad händer med obligationspriserna?&lt;br /&gt;5 Vilket har historiskt sett gett högst avkastning på lång sikt, aktier eller obligationer?&lt;br /&gt;6 ”Aktier brukar gå upp och ner i värde mer än vad obligationer gör.” Sant eller falskt?&lt;br /&gt;7 ”En investering som ger högre avkastning än genomsnittet har sannolikt högre risk än genomsnittet.” Sant eller falskt?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur många svarade rätt på varje fråga?&lt;br /&gt;1. 59%&lt;br /&gt;2. 68%&lt;br /&gt;3. 66%&lt;br /&gt;4. 23%&lt;br /&gt;5. 66%&lt;br /&gt;6. 88%&lt;br /&gt;7 83%&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Att det här är viktig kunskap är självklart för mig så jag tycker det är bra att privatekonomi kommer att få ökad betydelse i gymnasieskolan. Den 15 juni är vi med och arrangerar ett seminarium för gymnasielärare. Seminariet debatterar behov och ansvar samt vilka verktyg som finns för undervisningen av privatekonomi i gymnasieskolan. Moderator är Lennart Ekdal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om lärarträffen här &lt;a href="http://www.allready.net/larartraff/"&gt;http://www.allready.net/larartraff/&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Du kan läsa mer om undersökningen på &lt;a href="http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Ekonomiska%20kommentarer/2011/ek_kom_nr3_11sv.pdf"&gt;Riksbanken&lt;/a&gt; och på &lt;a href="http://www.fi.se/upload/60_Konsument/raknefardighet_finansiell_formaga_110126.pdf"&gt;Finansinspektionen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Rätt svar 1. Mindre 2. Falskt 3. Sant 4. De stiger 5. Aktier 6. Sant 7. sant&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-2578372465675991543?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/2578372465675991543/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/05/har-du-finanskunskap.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2578372465675991543'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2578372465675991543'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/05/har-du-finanskunskap.html' title='Har du finanskunskap?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-3871397709374546863</id><published>2011-04-28T08:59:00.003+02:00</published><updated>2011-04-28T09:08:11.103+02:00</updated><title type='text'>Deklarera?</title><content type='html'>Skjut inte upp till morgondagen det du kan skjuta upp till i övermorgon. Nu är övermorgon snart här, närmare bestämt den 2:e maj. Då ska deklarationen vara inlämnad. På måndag kommer vi på banken att få många samtal kring hur man ska deklarera sina värdepappers affärer. Den vanligaste frågan handlar om hur man får fram sitt anskaffningsvärde för att man inte har kvar sin avräkningsnota från köpet av värdepappret. Måste erkänna att även jag historiskt vart ute i sista minuten. Men sedan några år så deklarerar jag inte mina värdepappersaffärer. Jag gör mina placeringar via en kapitalförsäkring. Då slipper jag att fundera över allt vad som rör skatter kring mina värdepapper. Det sköter sig självt. Visst kostar det några kronor extra att spara via en kapitalförsäkring men det tror jag att jag kommer att tjäna in. Det beror på att beskattningen borde gynna ett sparande som innehåller en stor del aktier vilket mitt sparande för det mesta gör. I kapitalförsäkringen betalar man inte skatt utifrån vilken faktisk avkastning man har haft på sina värdepapper utan från en schablon. Det innebär för närvarande att man betalar knappt en procent av värdet i försäkringen varje år. Bra när börsen går upp. Dåligt när börsen går ner. Det vill säga bra för mig, som tror att börsplaceringar över tid går upp mer än de går ner.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det jag också slipper är att inför årsskiftet sitta och räkna ut hur jag skall kvitta vinster och förluster på de värdepapper jag sålt under året. Eftersom jag minst fyra gånger om året rebalanserar min portfölj enligt bankens rekommendationer, blir det ett antal transaktioner att räkna på. Även här har jag tyvärr arbetat med devisen ”skjut inte upp till i morgon det du kan skjuta upp till i övermorgon”. Jag vet inte hur det är för dig, men jag tenderar att ha ganska mycket omkring mig runt jul och nyår så det är väl inte alla år som kvittningarna blir optimala. Nu när jag slipper fundera på vilka skattekonsekvenser en omplacering har, är det lättare att fatta beslut på rätt grunder, det vill säga vilken framtidsutsikt respektive placeringar har.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om hur våra kapitalförsäkringar fungerar &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/pension-och-forsakring/kapitalforsakring/index.htm"&gt;här.&lt;/a&gt; Eller så skjuter du upp det till i övermorgon!!!!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-3871397709374546863?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/3871397709374546863/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/04/deklarera.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3871397709374546863'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3871397709374546863'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/04/deklarera.html' title='Deklarera?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-7855189768205757318</id><published>2011-04-21T07:50:00.002+02:00</published><updated>2011-04-21T08:01:17.657+02:00</updated><title type='text'>Din privata balansräkning</title><content type='html'>Har länge funderat på hur man kan prata om hushållets ekonomi utan att det blir för präktigt och tråkigt. Kom fram till att det är en uppgift som övergår min förmåga. Jag tror att det kommer att bli viktigare att ha koll på sin privatekonomi så här i vändningens år 2011. Med vändningens år 2011 menar jag att vi under några år fått mer och mer kvar att leva för när måstena är betalda. I takt med stigande räntor, energi- och oljepriser kommer fler av oss att få mindre kvar i plånboken under 2011 enligt ett pressmeddelande från Institutet för privatekonomi på Swedbank. Det gör att jag tror att det blir viktigare att ha koll på sin ekonomi.&lt;br /&gt;Jag tog upp frågan med en kollega från Sparbanken i Alingsås, Morgan Svensson. Han hade en intressant infallsvinkel. Se på din privatekonomi som ett företag gör och upprätta en personlig balansräkning, menade han.&lt;br /&gt;Gör två kolumner på ett papper eller i datorn. I den ena kolumnen fyller du i alla dina tillgångar. Värdera dina tillgångar efter vad du tror du skulle få om du sålde dem idag. I den andra kolumnen skriver du ned dina skulder. Summera de båda kolumnerna.&lt;br /&gt;Vilken sida är störst?&lt;br /&gt;Om du har en stor skuldsida i förhållande till tillgångar, se då till att ändra på balansen. Det gör du antingen genom att amortera på lånen eller spara på konto eller fonder.&lt;br /&gt;Du som har mer tillgångar än skulder kolla om överskottet är tillräckligt stort för att du skall kunna leva som du vill när du blir pensionär.&lt;br /&gt;Uppmaningen är att du skaffar en plan för hur du vill att din balansräkning ska utveckla sig. Extra viktigt om du har ökat din skuldsida de senaste åren.&lt;br /&gt;Jag länkar även till några deklarationstips så du inte ska behöva vara sysslolös i påsk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Glad Påsk!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs pressmeddelandet från Institutet för privatekonomi &lt;a href="http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/article/cid_213761.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs deklarationstipsen &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/index.htm?contentid=CID_212250"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-7855189768205757318?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/7855189768205757318/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/04/din-privata-balansrakning.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7855189768205757318'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7855189768205757318'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/04/din-privata-balansrakning.html' title='Din privata balansräkning'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8986620851472101833</id><published>2011-04-14T08:27:00.000+02:00</published><updated>2011-04-14T08:30:39.985+02:00</updated><title type='text'>Personalmöte</title><content type='html'>I fredags höll vi det månatliga mötet för hela personalen i banken. Vi brukar bli ca 100 personer som samlas. Vi fick lyssna på den avgående ordföranden i Sparbanksstiftelsen Rekarne, Chister Laveson, som berättade om Stiftelsen och vad de har finansierat under 2010. Som du kanske vet ger Stiftelsen bidrag till bland annat kultur, utbildning, föreningslivet, idrotten och det lokala näringslivet i Eskilstuna och Strängnäs kommun. Det är stora summor. Under 2010 delade de ut över 9 miljoner kronor. Det få företag som ger tillbaka så mycket till det samhälle de verkar i, som vår sparbank. De pengar som delas ut är en del av de vinster som Sparbanken Rekarne byggt upp genom åren. Med på mötet var Anna Maron från Mälardalens Högskola, som berättade om ett projekt som bland annat Stiftelsen är med och finansierar. Projektet kallas för Tillväxtmotorn. Tanken är att hjälpa mindre företag som vill växa, att göra det. Det fungerar, för vi fick även lyssna till en deltagare i projektet som berättade vad Tillväxtmotorn betytt för henne och hennes företag. Hon var övertygad om att tack vare projektet kommer de medverkande företagen att kunna utvecklas mer och snabbare än de annars kunnat göra. Dels på grund av den kunskap Mälardalens Högskola bidrar med och dels för det erfarenhetsutbyte som sker mellan deltagarna. Tänk att jag via mitt arbete indirekt är med och skapar fler arbetstillfällen i ”våra” kommuner. Kändes bra.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8986620851472101833?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8986620851472101833/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/04/personalmote.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8986620851472101833'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8986620851472101833'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/04/personalmote.html' title='Personalmöte'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-3732610639542038558</id><published>2011-04-07T12:42:00.002+02:00</published><updated>2011-04-07T12:50:44.011+02:00</updated><title type='text'>En bra start i livet</title><content type='html'>För många år sedan hade vi en produkt som vi kallade Startkapital. Tanken med den var att spara en slant till barn eller barnbarn så att de skulle få en bra start i livet. Även om den produkten nu har bytt namn till Kapitalspar barn, är behovet av en sparad slant lika stort som då. Kapitalspar barn är en bland flera olika sparformer som passar för ett långsiktigt sparande som barnspar ofta är. Visst är det roligt att kunna ge en slant till körkort, det första hemmet, studier eller vad det nu må vara. Men ju mer jag tänker på det tror jag det är en bra utbildning som lägger grunden till en bra privatekonomi för våra barn och ungdomar. Jag tror mig veta att människor med högre utbildning ofta har en högre lön, lever längre och har ett friskare liv. Visst finns det ungdomar som kommer att kunna leva på sin hobby/idrott med de är inte många. Utifrån det kan man fundera på frågan Pär Eriksson ställde på ett föredrag jag besökte förra året. Jag kommer inte ihåg den ordagrant men den löd ungefär så här. Hur mycket tid lägger du ned på att skjutsa dina barn på olika träningar och aktiviteter jämfört med hur mycket tid du lägger ned på att hjälpa dina barn med läxorna. Jag tror att bland den viktigaste uppgiften vi har är att få våra barn att hitta lusten till att lära och lära nytt. Vilket jag tror kommer att vara den viktigaste egenskapen på den framtida arbetsmarknaden. Vad vet jag, men kanske kan en sparad slant hjälpa till att hitta studiemotivationen. Läs om Kapitalspar barn &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/pension-och-forsakring/kapitalforsakring/kapitalspar-barn/index.htm"&gt;här. &lt;/a&gt;Hitta ett förslag på sparande &lt;a href="https://internet.swedbank.se/radgivningpublik/radgivningpublik?identifieringErendeId=peLA8iiCA9DK3L%2BJK9k83vwttL46W0JANzJmZjVmNWM6Ajx1AQ%3D%3D&amp;amp;_new_flow_=false"&gt;här. &lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-3732610639542038558?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/3732610639542038558/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/04/en-bra-start-i-livet.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3732610639542038558'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3732610639542038558'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/04/en-bra-start-i-livet.html' title='En bra start i livet'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-2408030643604667457</id><published>2011-03-31T07:58:00.002+02:00</published><updated>2011-03-31T08:12:51.767+02:00</updated><title type='text'>Räntedelen - Tryggheten</title><content type='html'>Jag har under en längre tid hävdat att man ska sprida sina risker mellan räntor, aktier och alternativa placeringar. De olika delarna fyller lite olika funktioner. Tittar man närmare på räntedelen så har den till uppgift att stå för tryggheten i din placering och för att sprida riskerna. Ju tryggare du vill vara desto större del placerar du i räntedelen. Men även inom ränteplaceringar finns det ett antal risker att ta hänsyn till. Den första risken man brukar prata om är ränterisken. Ränterisken handlar om hur mycket värdet på din placering ändras av en förändring av marknadsräntan med 1 procentenhet. Värdet på en placering med hög ränterisk ändras mer än en placering med låg ränterisk vid samma förändring av marknadsräntan. Ränterisken styrs av löptiden i värdepappret. Ju längre löptid desto högre ränterisk. Förenklat kan man säga att om du tror på sjunkande räntor placerar du i långa löptider. Tror du däremot på stigande räntor placerar du med korta löptider. Klart som korvspad? En annan risk är kreditrisken. Den handlar om att den du lånar ut dina pengar till inte kan betala tillbaka. I samband med att räntorna har varit så låga har många, däribland jag, valt att ta en högre kreditrisk för att få en högre avkastning. Jag har använt två räntefonder som båda består av företagsobligationer. Nackdelen med de placeringarna är att de tenderar att följa utvecklingen på aktiemarknaden. Det gör att riskspridningen i min totala placering blir mindre. Slutligen tänkte jag nämna valutarisken. Företagsobligationsfonderna som jag har placerar helt eller delvis i utländska räntepapper. I vanliga fall innebär det att värdet i placeringen påverkas av hur de olika valutorna rör sig gentemot den svenska kronan. Mina fonder har valutasäkrat sitt innehav för att komma ifrån valutarisken. Som du märker finns det en del faktorer att ta hänsyn till när du väljer hur du ska placera räntedelen i ditt sparande. Utifrån de här faktorerna och fler där till, tar vårt Investment Center fram ett förslag varje månad. För mars rekommenderar de bland annat konto med fast ränta i räntedelen. Läs månadsrapporten &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/spara-och-placera/marknadsprognos/index.htm"&gt;här &lt;/a&gt;Läs våra räntor på fasträntekonto &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/index.htm"&gt;här &lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-2408030643604667457?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/2408030643604667457/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/03/rantedelen-tryggheten.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2408030643604667457'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2408030643604667457'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/03/rantedelen-tryggheten.html' title='Räntedelen - Tryggheten'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-604009179216341867</id><published>2011-03-24T07:11:00.002+01:00</published><updated>2011-03-24T07:22:32.684+01:00</updated><title type='text'>Vill du bli rik?</title><content type='html'>Har varje fredag sedan 1997 hört en kollega säga ”nu är travet inlämnat så jag kommer inte på måndag”. De enda måndagarna han inte kommer till jobbet, är när han är sjuk eller har semester. Den stora vinst som ska göra honom ekonomiskt oberoende lyser med sin frånvaro. Men visst är vi många som går om kring och drömmer om den stora vinsten, som skall förändra våra liv. Den drömmen blir inte verklighet för många av oss. Tyvärr är det även så många tänker, när de investerar sina pengar. Hitta en placering som gör mig rik till nästa måndag. Men den (tråkiga) sanningen är nog den att det är de små utgifterna man blir rik på.&lt;br /&gt;Se till att månadsspara med automatik. Varje månad när lönen går in sätter du av 10 % av din nettolön till ett långsiktigt sparande. Utrusta dig med tålamod, för du behöver spara i många år för att blir rik och för att du ska dra nytta av den kraft som finns med i ränta på ränta. Jag har ca 20 år kvar till pensionen. Om jag skulle spara 1 500 kronor i månaden med en avkastning på 6 % skulle jag få ihop i runda slängar 740 000 kronor. Om jag är rik eller ej med en sådan summa vet jag inte, men ett sådant sparkapital skulle i alla fall göra skillnad, även om jag får betala skatt på vinsten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tips på hur du planerar din ekonomi hittar du&lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/mer-om-privatekonomi/vardagsekonomi/planera-din-ekonomi/index.htm"&gt; här&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Hitta Förslag på hur du skall spara kan du läsa om &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/sa-har-sparar-du/det-enkla-valet/index.htm?ssSourceSiteId=8270se"&gt;här. &lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-604009179216341867?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/604009179216341867/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/03/vill-du-bli-rik.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/604009179216341867'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/604009179216341867'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/03/vill-du-bli-rik.html' title='Vill du bli rik?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8517360047694871019</id><published>2011-03-17T08:48:00.003+01:00</published><updated>2011-03-17T08:57:32.629+01:00</updated><title type='text'>Strategi vinner!</title><content type='html'>Åter igen påminns vi om våra osäkra livsbetingelser. I Afrika slåss man för en rättighet som vi tar för självklar, att få tänka fritt. I Japan visar naturkrafterna sin styrka. I spåren följer mänskligt lidande och materiell förstörelse. Händelserna skapar osäkerhet på de finansiella marknaderna och i takt med att börser sjunker börjar fler småsparare ifrågasätta sina tidigare placeringsval. Vi märker det genom att vi får fler frågor från kunder kring hur man skall hantera sina fonder och aktier. Hur ska man då agera? Innan du börjar fundera kring vad framtiden för med sig tycker jag att du ska gå tillbaka och fundera på hur du tänkte när du gjorde din placering. Vad har hänt med din personliga ekonomi och dina sparplaner sedan du investerade? Är de oförändrade, tycker jag att det är klokt att hålla kvar din ursprungliga strategi. Den strategin jag har bestämt mig för att följa bygger på att jag har valt en risknivå som gör att jag inte ligger sömnlös på nätterna när kurserna faller. Jag har spridit mina risker över många länder och branscher och jag rebalanserar mitt sparande regelbundet. Rebalanseringen innebär att om börsen fortsätter ned kommer jag att sälja av delar av mina ränteplaceringar och köpa lite mer aktier. Självklart kommer jag även att hålla koll på marknadsutvecklingen, men det ska mycket till för att jag ska ändra min strategi. Mer än att jag troligen kommer att öka mitt månadssprarande i aktiefonder. Vad blir då konsekvenserna för de finansiella marknaderna av händelserna i världen? Våra experter ger inga entydiga svar. Se länken nedan. Men det är i tider av oro som strategin prövas. Från tidigare erfarenheter är jag övertygad om att strategin ovan är den rätta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/index.htm"&gt;Länk till Swedbanks hemsida där du kan läsa mer om utvecklingen på de finansiella marknaderna.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8517360047694871019?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8517360047694871019/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/03/strategi-vinner.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8517360047694871019'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8517360047694871019'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/03/strategi-vinner.html' title='Strategi vinner!'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-512794161540965095</id><published>2011-03-10T08:41:00.001+01:00</published><updated>2011-03-11T10:35:08.082+01:00</updated><title type='text'>Investeringssparkonto - kan de va nåt?</title><content type='html'>I december lanserade finansmarknadsminister Peter Norman en ny sparform för privatpersoner. Investeringssparkontot, som sparformen heter, är tänkt att förenkla för dig som spar i olika värdepapper som aktier och fonder. Tanken är att reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2012. Efter att ha läst en artikel i tidningen Finansliv från februari 2011 kan man konstatera att alla inte är odelat positiva till sparformen. Är Investeringssparkontot ens något nytt?&lt;br /&gt;Förenklingen består av att kapitalet som finns i investeringssparkontot schablonbeskattas med en avkastningsskatt. Det vill säga en gång per år dras en skatt på en tänkt (ej verklig) avkastning från kontot. Det gör att du slipper att deklarera när du byter placering eller tar ut dina pengar. Vad bra är det några som tänker, då kan jag sätt in min Allemansfond där jag har stora vinster och sedan byta utan att de utlöser någon kapitalvinst skatt? Nej, det går inte. Du måste först skatta fram dina vinster för att placera i den nya investeringssparformen.&lt;br /&gt;Det här låter ju precis som att det fungerar på samma sätt som kapitalförsäkringar, eller? Stämmer, samtidigt som förslaget om investeringssparkonto lades fram föreslog man att höja avkastningsskatten på kapitalförsäkringar så att skatten blir samma på de två sparformerna. Man kan fundera på motivet till den nya sparformen.&lt;br /&gt;Som sagt inget nytt under solen. Jag hoppas att den stora nyttan med den nya sparformen är att fler blir intresserade av ett långsiktigt sparande och på så sätt bygger upp ett sparat kapital.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om Investeringssparkontot &lt;a href="http://www.regeringen.se/sb/d/13796/a/157447"&gt;här. &lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-512794161540965095?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/512794161540965095/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/03/investeringssparkonto-kan-de-va-nat.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/512794161540965095'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/512794161540965095'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/03/investeringssparkonto-kan-de-va-nat.html' title='Investeringssparkonto - kan de va nåt?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-1311239906865100998</id><published>2011-03-03T08:14:00.000+01:00</published><updated>2011-03-03T08:24:59.938+01:00</updated><title type='text'>Pension igen!</title><content type='html'>En vanlig uppfattning om vår allmänna pension är att alla pengar är placerade på börsen. Så är det inte. Av de pengar som sätts av till din allmänna pension placeras 2,5 procentenheter in i premiepensionssystemet. De pengarna kan du välja om de ska sättas in i fonder som styrs av börsutvecklingen eller om du vill placera dem i fonder som styrs av hur räntorna utvecklas. 16 procentenheter sätts in i inkomstpensionen. När jag tittar i min personliga balansräkning är det inkomstpensionen som är min största tillgång. Jag vet inte hur det är för dig men jag tror inte jag är unik. För de allra flesta av oss är inkomstpensionen en viktig del när vi planerar inför vår pension. Nu kan du inte påverka placeringen i inkomstpensionen utan utvecklingen styrs av inkomstutvecklingen i Sverige. Det som är viktigt att känna till är den så kallade Följsamhetsindexeringen. Den innebär att inkomstpensionen inte räknas upp med hela inkomstökningen utan minskas med 1,6 procentenheter per år. Det ska motsvara det förskott du får när din pension beräknas första gången. Kort kan man säga att om du har tänkt att leva länge, kommer din pensions köpkraft att minska jämfört med de som arbetar. Innan du kastar dig upp på din vita springare för att bekämpa en sådan orättvisa tycker jag du skall läsa rapporten nedan, för det finns en rimlig förklaring.&lt;br /&gt;Men för dig som är på gång att planera din pension är det en viktig pusselbit när du ska ta ställning till hur många år du vill att ditt privata pensionssparande ska betalas ut. Det vill säga hur mycket du behöver spara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs Privatekonomiska institutets rapport om pensionerna efter pensioneringen &lt;a href="http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/article/cid_153735.pdf"&gt;här.&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Läs mer om följsamhetsindexering &lt;a href="http://www.pensionsmyndigheten.se/1764.html"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Gör en pensionsprognos på &lt;a href="https://secure.pensionsmyndigheten.se/Inloggning.html"&gt;pensionsmyndighetens hemsida. &lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-1311239906865100998?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/1311239906865100998/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/03/pension-igen.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/1311239906865100998'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/1311239906865100998'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/03/pension-igen.html' title='Pension igen!'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8782939995075939523</id><published>2011-02-25T10:19:00.001+01:00</published><updated>2011-02-25T10:22:02.733+01:00</updated><title type='text'>Har du funderingar kring dina bolån?</title><content type='html'>Mycket talar för en stigande ränta. Kul för de som har en sparad slant, inte lika roligt för de med stora rörliga bolån.&lt;br /&gt;Enligt Riksbanken behöver de höja reporäntan för att de ser att inflationen kommer att stiga när konjunkturen stärks. Riksbanken tror även att de kommer att höja reporäntan i snabbare takt än de trodde i december. Våra analytiker tror att reporäntan kommer stiga från dagens historiskt låga nivå på 1,5 % till 2,25% i slutet av 2011. Det man ska komma ihåg att prognoser är prognoser och inte ett löfte. Men om du har bolån till rörlig ränta gör du klokt i att ta höjd för högre bolånekostnader de närmaste åren.&lt;br /&gt;Efter att ha pratat med en av kommunens konsumentrådgivare i förra veckan, Josef Elawad, fick jag klart för mig att det finns många frågor och funderingar kring om och hur man kan och ska binda sina räntor. Han hade också träffat människor som känt en stor oro för vad stigande räntor skulle innebära för privatekonomin.&lt;br /&gt;Som alltid när man planerar för framtiden är det bra att börja med en nulägesanalys. Vilken kostnad har jag för mina lån idag? Hur mycket mer skulle jag få betala per månad om räntan stiger 1,2 eller 3 %? Vad har jag för handlingsalternativ? Enligt Josef finns det många förutfattade uppfattningar om möjligheten till att ändra bindnings- och amorteringstid på bolån. Har du funderingar får du gärna stämma av dina tankar med oss på banken eller ta del av de 6 olika strategierna som Institutet för Privat Ekonomi har tagit fram.&lt;br /&gt;Du hittar dem &lt;a href="http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/article/cid_203601.pdf"&gt;här. &lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8782939995075939523?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8782939995075939523/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/02/har-du-funderingar-kring-dina-bolan.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8782939995075939523'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8782939995075939523'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/02/har-du-funderingar-kring-dina-bolan.html' title='Har du funderingar kring dina bolån?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5400549160045734351</id><published>2011-02-17T16:04:00.000+01:00</published><updated>2011-02-17T16:08:42.029+01:00</updated><title type='text'>Planera för en ny fas i livet</title><content type='html'>Nu har de flesta av oss fått det orange kuvertet. Påminnelsen om att arbetslivet inte kommer att vara för evigt. Hur vill du leva när du slutat arbeta? Många jag har träffat under åren svarar att ”man vet inte om man lever då”. Jag tror att många svarar så för att slippa försöka sätta sig in i frågeställningen, eftersom man upplever den som svår och krånglig. Det orange kuvertet som levererar pensionsbeskedet för den allmänna pensionen är ett hjälpmedel. MEN den säger inte hela sanningen, för de allra flesta av oss har även en pension som vår arbetsgivare betalar. Den brukar kallas för avtalspension eller tjänstepension och är en ganska stor del av den totala pensionen. Det bästa hjälpmedlet för att göra en prognos över hur stor din pension blir är via dina pensionssidor hos Pensionsmyndigheten. Där samlar de automaktiskt in uppgifter om din allmänna pension och din avtalspension. Du behöver i de flesta fall bara lägga till uppgifter om ditt privata pensionssparande. När jag gjorde min prognos fick jag klart för mig att sluta arbeta vid 61 år, medför en ekonomi som inte möjliggör ett liv som jag vill leva när jag blir pensionär. Det blir till att jobba till 65. Min uppmaning till dig är att se till att din nya ”lön” inte kommer som en överraskning den dag du går i pension. För som det är idag får människor drastiskt lägga om livsstil från en månad till en annan. Ibland en ganska smärtsam process.&lt;br /&gt;Tycker du att allt med pensionen är så krångligt att du hellre stoppar huvudet i sanden? Ta hjälp, vi liksom andra banker och försäkringsbolag kan hjälpa dig med en prognos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Länk till &lt;a href="http://www.pensionsmyndigheten.se/"&gt;Pensionsmyndigheten &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/pension-och-forsakring/pension/index.htm"&gt;Länk till bankens hemsida om pension&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5400549160045734351?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5400549160045734351/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/02/planera-for-en-ny-fas-i-livet.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5400549160045734351'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5400549160045734351'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/02/planera-for-en-ny-fas-i-livet.html' title='Planera för en ny fas i livet'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5175442255613400437</id><published>2011-02-11T10:10:00.002+01:00</published><updated>2011-02-11T10:17:10.750+01:00</updated><title type='text'>Valentin</title><content type='html'>På måndag är det dags att plocka fram fantasin och överraska dem som ligger nära hjärtat. I år tänkte jag skulle hitta på något annat än hjärtformad choklad och röda rosor. Men när jag skärskådar fantasin och planeringen fram till måndag, så lär det bli hjärtformad choklad och rosor i år igen. Skillnaden i år mot tidigare år är att jag är delaktig i de 45 miljoner kronor som Swedbank Robur delar ut till olika organisationer som hjälper samhälle och människor. Någon kanske kommer ihåg att jag berättade om att jag köpt andelar i Humanfonden. Där investeras pengarna i svenska aktier och den del av fondförmögenheten delas ut till en organisation som jag väljer. Så i år känns det bra i dubbel bemärkelse, dels har kursen stigit och dels har jag bidragit med pengar till en organisation som har betydelse för mig.&lt;br /&gt;Hoppas du får en bra Alla hjärtans dag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om Ideellt fondsparande &lt;a href="http://www.swedbankrobur.se/RT/OrdinaryPage____7050.aspx"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5175442255613400437?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5175442255613400437/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/02/valentin.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5175442255613400437'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5175442255613400437'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/02/valentin.html' title='Valentin'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-3032853045965633870</id><published>2011-02-04T12:56:00.003+01:00</published><updated>2011-02-07T14:59:12.370+01:00</updated><title type='text'>Hur ofta ser du över dina placeringar?</title><content type='html'>Min erfarenhet från de möten jag haft genom åren är att det är få människor som har en regelbunden översyn av sina placeringar. Ännu färre har en tydlig strategi för hur och när de ska göra förändringar i sina innehav. Det är inte alls ovanligt att man tenderar att vara mer aktiv med omplaceringar när börsen går bra och mindre aktiv när börsen backar. Under de perioder börsen stiger verkar det som att den vanligaste urvalsmetoden är att titta på de placeringar som gått bäst den sista tiden. När börsen sedan sjunker låter man placeringarna ligga still tills det vänder upp igen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ett annat vanligt tillvägagångssätt är att man väljer en placering och så låter man den ligga år ut och år in. För en del är det en uttalad strategi, för andra är det källa till ständigt dåligt samvete. Jag vet att jag borde se över mitt sparande MEN….&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tycker att en strategi för placeringsval ska innehålla ett tydligt ställningstagande kring fördelningen mellan aktier och räntor. Den fördelningen kommer att ändras i första hand i takt med hur aktiemarknaden ändras. När det sker ska man ha en plan för hur man ska hantera det. Det vill säga det vi kallar för rebalansera.&lt;br /&gt;Jag tror även att det är viktigt att ha en tanke kring vad som händer i framtiden och inte bara fatta sina placeringsbeslut på historiska data som sträcker sig 3 månader tillbaka i tiden.&lt;br /&gt;För dig som delar min syn på vad en placeringsstrategi ska innehålla men fortfarande inte har tid, finns nu en tjänst som väljer placeringar utifrån bankens analys. Det innebär att du låter vårt Investmentcenter göra analys och omplaceringar åt dig och du kan fortsätta att göra det du gör och samtidigt veta att någon aktivt arbetar med dina pengar. Det du behöver göra är att ta ställning till vilken av våra portföljer som passar dig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om hur det fungerar &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/pension-och-forsakring/portfoljforvaltning-forsakring/index.htm"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om tjänsten som hjälper dig att förvalta dina PPM pengar &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/pension-och-forsakring/pension/premiepension-forvaltning/index.htm"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-3032853045965633870?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/3032853045965633870/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/02/hur-ofta-ser-du-over-dina-placeringar.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3032853045965633870'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3032853045965633870'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/02/hur-ofta-ser-du-over-dina-placeringar.html' title='Hur ofta ser du över dina placeringar?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-3385418278509441626</id><published>2011-01-27T07:46:00.001+01:00</published><updated>2011-01-27T07:52:49.988+01:00</updated><title type='text'>Butler</title><content type='html'>Sedan en tid tillbaka har vi på banken kunnat erbjuda våra kunder en egen butler. Nja, kanske inte riktigt. Det rätta namnet är Conciergeservice. Inte helt lätt att uttala. Det kan vara anledningen till att vi kallar tjänsten för att ha sin egen butler. De som ansluter sig till tjänsten får ett telefonnummer de kan ringa och få hjälp med massor av saker. Dock inte stryka skjortor och koka ägg. Men väl med att boka resor, skicka blommor, boka biljetter och en mängd andra saker.&lt;br /&gt;Själv har jag använt tjänsten när jag skulle boka hotellrum i Göteborg samma helg som Göteborgsvaret gick av stapeln. Jag hade prövat på en del hemsidor och ringt vissa hotell direkt men allt var fullt. Men butlern, jag menar Conciergeservice, fixade ett hotellrum åt oss.&lt;br /&gt;När vi sedan åkte ned med tåget så blev vi stående på en station på grund av ett elfel. När vi väntat lite drygt en timme ringde jag Conciergeservice för att kolla om det gick att ta sig därifrån på något annat sätt än med tåg. Hyrbil gick inte, men det skulle gå att åka buss upplyste de mig om. Medan vi diskuterade om vi skulle ta bussen kom tåget igång.&lt;br /&gt;För dig som lever ett hektiskt liv är Conciergeservice ett bra hjälpmedel. Tjänsten ingår i ett koncept som vi kallar Nyckelkund Mer.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/kunderbjudanden/nyckelkund-mer/index.htm"&gt;Läs mer om konceptet och hur du kan få bonus på allt du handlar med Amex-kortet samt hur prisgarantin fungerar.&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Min kollega Kent säger att utan Conciergeservice hade han inte fått uppleva hockeymatchen mellan New York Rangers och Calgary i Madison Square Garden. Ett minne för livet.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-3385418278509441626?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/3385418278509441626/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/01/butler.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3385418278509441626'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3385418278509441626'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/01/butler.html' title='Butler'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8420105507792202718</id><published>2011-01-20T09:14:00.000+01:00</published><updated>2011-01-20T09:16:59.958+01:00</updated><title type='text'>ETF</title><content type='html'>Ännu en förkortning som kan vara bra att känna till. Förkortningen står för Exchange Traded Fund. Den svenska benämningen är Börshandlade fonder. Jag tror att det är en placeringsform som du kommer att få höra mer om. Den fungerar bra som ett långsiktigt innehav i en portfölj men kan likväl användas för korta affärer. Utbudet har vuxit starkt de senaste åren. Du kan nu investera i en mängd olika index, allt från enskilda länder till globala index eller olika branscher.&lt;br /&gt;Enkelt kan man säga att en ETF har fondens fördel när det gäller riskspridning och aktiens fördel när det gäller möjligheten att handla i realtid. Till det kan du lägga att förvaltningsavgiften är förhållandevis låg. Men det tillkommer ett courtage både när du köper och säljer placeringen.&lt;br /&gt;Tror du att börsen kommer att gå ned finns det ETF:er som är så konstruerade att de kan tjäna pengar på en nedgång. Dessutom kan du köpa en ETF med hävstång. Det vill säga om börsen stiger/sjunker med 1 % kommer din placering att stiga/sjunka med mer än 1 %. Kul när du har rätt. Tråkigt när du har fel.&lt;br /&gt;En risk med vissa ETF:er som kan vara bra att ha koll på är den så kallade motpartsrisken. Hur det fungerar kan du läsa i respektive fonds produktblad.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om ETF:er &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/etf---borshandlade-fonder/index.htm"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8420105507792202718?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8420105507792202718/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/01/etf.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8420105507792202718'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8420105507792202718'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/01/etf.html' title='ETF'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5868615095157546801</id><published>2011-01-13T09:26:00.001+01:00</published><updated>2011-01-13T09:41:31.848+01:00</updated><title type='text'>God fortsättning!</title><content type='html'>Hoppas du haft det bra över helgerna och att du är utvilad nu när vardagsrutinerna är tillbaka.&lt;br /&gt;I mellandagarna roade jag mig med att läsa en rapport från Riksbanken om ”Effekterna av en belåningsgräns på låntagarnas kostnader”.&lt;br /&gt;Hela tanken med bolånetaket, d v s begränsningen av belåningsgraden till 85 % av bostadsvärdet, som infördes den 1 oktober 2010, var att få hushållen att minska sina skulder. En för ”hög” skuldsättning gör oss mer sårbara. Konsekvensen av begränsningen är att kunder som behöver låna mer än 85 % av bostadens värde får ta lån utan säkerhet för den överskjutande delen. Lån utan säkerhet har en högre ränta. Enligt undersökningen leder begränsningen till en räntehöjning på 1,5 % för nya låntagare som lånar mer än 85 % av bostadens värde. Men den stora kostnadsökningen kommer från att återbetalningstiden för lån utan säkerhet ofta är kortare. Befintliga bolån påverkas inte. Det vill säga, har du ett lån som idag ligger över 85 % av bostadens värde kommer dina villkor inte att ändras. Det är först den dag du vill låna nya pengar som du behöver ta hänsyn till de nya reglerna. Kanske inte ens då, för att för närvarande är det bara 20 % av låntagarna som har lånat mer än 85 % av värdet på bostaden.&lt;br /&gt;Lägger man samman effekterna av bolånetaket och Svenska Bankföreningens principer för bolån kan man dra slutsatsen att amortera kommer att bli en vanligare sparform. Bankföreningen rekommenderar att alla lån över 75 % av bostadsvärdet skall amorteras.&lt;br /&gt;Jag tror också att förstagångsköpare kommer att inse att det är bra med en kontantinsats när de skall köpa sin första bostad. Om den gamla devisen ” spara först och handla sen” att bli inne igen återstår att se.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs Riksbankens rapport &lt;a href="http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Ekonomiska%20kommentarer/2010/ek_kom_nr5_10sv.pdf"&gt;här &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs ”Bankföreningens principer för att uppnå ett gott konsumentskydd” &lt;a href="http://www.swedishbankers.se/web/bfmm.nsf/lupGraphics/Principer%20för%20bolån%20slutlig.pdf/$file/Principer%20för%20bolån%20slutlig.pdf"&gt;här.&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.swedishbankers.se/web/bf.nsf/($All)/B3C4F8A04F96D35EC125780100303364?OpenDocument"&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5868615095157546801?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5868615095157546801/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/01/god-fortsattning.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5868615095157546801'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5868615095157546801'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2011/01/god-fortsattning.html' title='God fortsättning!'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-1897425236407368146</id><published>2010-12-23T08:41:00.002+01:00</published><updated>2010-12-23T08:49:37.873+01:00</updated><title type='text'>Vad händer under 2011?</title><content type='html'>Har tjuvkikat i diverse spåkulor för att försöka förutspå vilka frågor som blir de viktigaste för privatekonomin under 2011.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Har vi en fastighetsbubbla?&lt;br /&gt;Att många vill begränsa utlåningen till boende tror jag är riktigt. Många av de tidigare kriserna och bubblorna har sitt ursprung i en för hög belåning. Att begränsa utlåningen utan att utlösa ett prisfall på hus och bostadsrätter blir en balansgång som skall bli intressant att följa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vad kommer att hända med räntorna under 2011?&lt;br /&gt;Mycket talar för fortsatt stigande räntor på grund av stigande tillväxt i ekonomin, vissa tillväxtländer visar tecken på ett ökat inflationstryck. Det som ytterligare sannolikt kommer att driva upp räntan är det nya regelverk som går under namnet Basel III.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur går börsen 2011?&lt;br /&gt;I Fondnytt resonerar Swebank Roburs experter kring frågan. De tror att det är rimligt att börsen stiger med 10-12% under 2011. Utgångspunkterna är företagens starka balansräkningar och att konjunkturen inte nått toppen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vad händer med premiepensionssystemet?&lt;br /&gt;Det har varit mycket debatt om hur systemet fungerar under 2010. Uttalande av ansvariga politiker tyder på att någon form av förändring av systemet kommer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Investeringssparkontot&lt;br /&gt;Jag tror att det kommer att pratas en hel del kring det nya investeringssparkontot under 2011. Det är min förhoppning att den diskussionen kommer att leda till ett ökat intresse för att spara. Alldeles för många står utan buffert.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;God Jul och Gott Nytt År tillönskas er alla.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/norman-vill-stoppa-massbyten-i-ppm_5714995.svd"&gt;Länk till Svd om Premiepension &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Ta del av Swebank Roburs experters råd inför 2011&lt;a href="http://www.swedbankrobur.se/upload/pdf/fondnytt/201012_fondnytt.pdf"&gt; här. &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs om den nya sparformen &lt;a href="http://www.regeringen.se/sb/d/13796/a/157447"&gt;här.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-1897425236407368146?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/1897425236407368146/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/12/vad-hander-under-2011.html#comment-form' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/1897425236407368146'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/1897425236407368146'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/12/vad-hander-under-2011.html' title='Vad händer under 2011?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5021727465334508434</id><published>2010-12-16T08:26:00.001+01:00</published><updated>2010-12-16T08:28:09.105+01:00</updated><title type='text'>På skolbesök</title><content type='html'>I förra veckan var jag och Haukur Andrésson (ja, det är han som spelar handboll) på Rekarnegymnasiet och föreläste om privatekonomi för de som går på Handelsprogrammet. Föreläste är kanske inte rätt ord. Snarare förde vi en dialog om sparande, låna, hemförsäkring och hur man sköter sina betalningar. Både jag och Haukur gick ifrån skolan med ett leende på läpparna. Varför jag vad så glad kan man ju undra. Jag fick klart för mig från båda grupperna vi träffade att skriva en blogg i veckan var ju ganska b.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vad var det som gjorde det så kul då? Sannolikt engagemanget som smittade av sig. Både från elever och lärare. Det som skolan har bestämt sig för att göra är i mitt tycke mycket bra. Under den dagen vi var där fick eleverna även träffa konsumentvägledaren på kommunen och se avsnitt från Lyxfällan. Det sammantaget och tillsammans med andra uppgifter som eleverna ska arbeta med kommer att ge dem en bra start i vuxenlivet. Fler och fler privatekonomiska val läggs nämligen över på individen. Därför är det viktigt att förstå att de privatekonomiska frågorna betyder mycket för att få ett bra liv.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi på Sparbanken Rekarne tycker att det är viktigt att hjälpa till med de här frågorna. Vi finns ju till därför att en man i Skottland i början på 1800-talet hade en idé om att även vanligt folk skall ha möjlighet att spara i bank.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Länk till ekonomikompassen hittar du &lt;a href="https://www.ekonomikompassen.se/app/"&gt;här. &lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5021727465334508434?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5021727465334508434/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/12/pa-skolbesok.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5021727465334508434'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5021727465334508434'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/12/pa-skolbesok.html' title='På skolbesök'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5275907963633954077</id><published>2010-12-09T08:44:00.002+01:00</published><updated>2010-12-09T08:52:18.456+01:00</updated><title type='text'>Julhandla?</title><content type='html'>Jag vet inte varför jag inte handlar klapparna på nätet. Det verkar ju hur smidigt som helst. Nej, köa i butik är min melodi. Tillhör du de som nyttjar möjligheten att handla julklapparna via nätet? Tänk då på de nya säkerhetslösningarna Verified by Visa/MasterCard SecureCode eller att använda e-kort.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Du kanske är som jag och trängs med alla andra glada julfirare som också är ute i samma ärende; att hitta den perfekta presenten. Allt för att få se glädjen sprida sig i mottagarens ansikte på julaftonskvällen. Förvånar mig själv att jag fick in shopping och glädje i samma stycke. För så glad brukar jag inte vara när jag för varmt klädd springer runt i butikerna med en vild blick och tänker på alla måsten som hör julen till.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Innan jag ger mig ut på min shoppingrunda brukar jag slänga en blick på de rabatter banken har för oss som betalar med vårt Classickort. Det har jag sparat både tid och pengar på att utnyttja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ett annat julklappstips är att ge bort ett sparande i fonder, försäkring eller spax. Kom in så hjälper vi dig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lycka till med julförberedelserna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om säkerhetslösningar för handel på internet &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/kort-och-betalningar/verified-by-visa-mastercard-securecode/index.htm"&gt;här &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/kort-och-betalningar/vara-kort/classic-mastercard/index.htm"&gt;Länk till Classickortet &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/kort-och-betalningar/vara-kort/classic-mastercard/handla-lokalt-med-rabatter/index.htm"&gt;Länk till butiker med rabatt för dig som betalar med Classickortet &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/ung-kund/ung-kund-rabatter/index.htm"&gt;Länk till butiker med rabatt för dig som är Ung kund &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/kunderbjudanden/nyckelkund/index.htm"&gt;Bli Nyckelkund då ingår Classickortet och en mängd tjänster till ett lägre pris.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5275907963633954077?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5275907963633954077/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/12/julhandla.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5275907963633954077'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5275907963633954077'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/12/julhandla.html' title='Julhandla?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-4453030171658001847</id><published>2010-12-02T08:50:00.004+01:00</published><updated>2010-12-02T14:31:20.209+01:00</updated><title type='text'>Snart 2011</title><content type='html'>Tiden flyger jumbojet. Fort går det och snart är det dags att ta sig an 2011. Innan 2011 är här tycker jag att du skall se över din privatekonomi genom att göra en provdeklaration. Du hittar ett program för det på Skatteverkets hemsida. Detta för att det inte skall komma som någon överraskning om du blir tvungen att betala in en större summa i skatt nästa år. Om du nu mot förmodan inte skulle hinna göra en provdeklaration innan jul och nyårshelgerna, är det i alla fall ett par saker du behöver kolla.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Har du sålt värdepapper under året?&lt;br /&gt;Se över om du skall passa på att kvitta vinster och förluster.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kommer du att behöva göra en extra inbetalning av skatt i februari?&lt;br /&gt;Det skall du göra för att undvika kostnadsränta. Det får du om du har ett underskott av slutlig skatt på mer än 20 000 kronor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Funderar du på att sätta av pengar till pension?&lt;br /&gt;Gör det innan årsskiftet och tänk på att du som privatperson får göra avdrag för max 12 000 kronor per år.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur blir nu ditt 2011 ekonomiskt?&lt;br /&gt;Det är en fråga som Institutet för Privatekonomi har tittat på. Det gör de för övrigt inför varje nytt år. Den här gången finns det få vinnare men desto fler förlorare. Har du bostadslån med rörlig ränta tillhör du de som får det sämre enligt analysen. På länken nedan hittar du pressmeddelandet från Institutet. Där kan du jämföra dig med ett antal hushållstyper för att se hur din ekonomi påverkas 2011.&lt;br /&gt;Passa på att göra en budget för nästa år när du ändå är på gång! Läs pressmeddelandet &lt;a href="http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/article/cid_174158.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gör din provdeklaration &lt;a href="http://www.skatteverket.se/privat/skatter/betalafatillbaka/raknautdinskatt.106.233f91f71260075abe880009734.html"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;Läs om våra pensioner &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/pension-och-forsakring/pension/fran-dig-sjalv-privat-pension/index.htm?ssSourceSiteId=8270se"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Gör din hushållsbudget&lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/boende-och-bolan/rakna-pa-din-boendekostnad/hushallsbudget-med-fickekonomen/index.htm"&gt; här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-4453030171658001847?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/4453030171658001847/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/12/snart-2011.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4453030171658001847'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4453030171658001847'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/12/snart-2011.html' title='Snart 2011'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8926023259767315529</id><published>2010-11-25T08:04:00.001+01:00</published><updated>2010-11-25T08:11:25.489+01:00</updated><title type='text'>Värt att veta om räntefonder.</title><content type='html'>I det senaste numret av Fondnytt får du många av dina frågor om räntefonder besvarade. För de flesta av oss gäller att vi ska ha en räntedel i vårt sparande. Inte sällan har vi räntefonder som förslag i våra rekommendationer. Så det kan vara väl investerad tid att klicka på länken nedan och läsa nyhetsbrevet.&lt;br /&gt;I en artikel förklaras hur det kommer sig att kursen på räntefonden sjunker när räntan stiger. Men det är inte det enda som händer. För att i samband med en räntehöjning stiger även den så kallade förräntningstakten.&lt;br /&gt;Du får också reda på hur utdelningen i räntefonder fungerar. Det är något vi får mycket frågor om. Bra att känna till är att om du har en räntefond som har sitt säte i Luxemburg får du ingen utdelning under spartiden, utan all vinst beskattas när du tar ut pengarna.&lt;br /&gt;Inte nog med det så får du en genomgång av de vanligaste räntefondstyperna. Allt från de säkraste alternativen till de räntefonder som över tid kan svänga i värde.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Den som vet är mer värd”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs artikeln &lt;a href="http://www.swedbankrobur.se/upload/pdf/fondnytt/201011_fondnytt.pdf"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8926023259767315529?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8926023259767315529/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/11/vart-att-veta-om-rantefonder.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8926023259767315529'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8926023259767315529'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/11/vart-att-veta-om-rantefonder.html' title='Värt att veta om räntefonder.'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-820943352593069848</id><published>2010-11-18T09:02:00.002+01:00</published><updated>2010-11-18T15:24:18.421+01:00</updated><title type='text'>Lever du mobilt?</title><content type='html'>Som du säkert känner till kan du ansluta dig till Mobilbanken. Med Mobilbanken får du en bra överblick över din ekonomi. Du kan även föra över pengar mellan dina egna konton. Om det nu skulle vara så att du behöver fylla på servicekontot. Det är väl inte bara jag som behöver göra det emellan åt.  Nu tas det ett steg till, du kan nämligen få BankID via din mobil. Det innebär bland annat att du kan du legitimera dig och godkänna handlingar på internet med din mobiltelefon. Men för mig är den stora fördelen att jag kan ersätta dosan för inloggningen till internetbanken med mobiltelefonen. Det är himla smidigt, för mobilen har man ju alltid med sig. Det är inte lika vanligt att alltid ha med sig inloggningsdosan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För dig som har en Iphone har vi på Sparbanken Rekarne tagit fram en app som du kan ladda ned. Länken hittar du nedan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Behöver du ladda ditt kontantkort? Japp, du gissade rätt. Det går också att göra i mobilbanken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag har förut skrivit att antalet tjänster du kommer att utföra i mobilbanken kommer att öka snabbt och att det sannolikt över tid blir vanligare med mobilbanken än internetbanken. Vi får väl se om jag får rätt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fågel, fisk eller mittemellan?  &lt;a href="http://www.facebook.com/SparbankenRekarne"&gt;Läs mer på vår facebook sida om hur du kan vinna en Iphone 4 .&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om mobilbanken &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/internet-och-telefontjanster/mobilbanken/index.htm"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om vår app &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/internet-och-telefontjanster/mobilbanken/iphone/index.htm"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-820943352593069848?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/820943352593069848/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/11/lever-du-mobilt.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/820943352593069848'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/820943352593069848'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/11/lever-du-mobilt.html' title='Lever du mobilt?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-2431197407659831848</id><published>2010-11-11T15:05:00.003+01:00</published><updated>2010-11-11T15:12:37.108+01:00</updated><title type='text'>Indexfonder, kan det va nåt?</title><content type='html'>Fler och fler har upptäckt våra indexfonder. De dyker även allt oftare upp i våra rekommendationer. Den här månaden har vi Indexfond Asien som förslag för den del av dina pengar som skall vara placerade i den regionen. Förutom Indexfond Asien har vi för närvarande 10 st indexfonder på vårt fondtorg.&lt;br /&gt;Lite frågor och svar:&lt;br /&gt;Vad skall du tänka på om du funderar på att investera i en indexfond?&lt;br /&gt;För det första gäller det att ha koll på vilket index fonden jämför sig med. Öhman Etisk Index Sverige utgår ifrån OMX Stockholm Benchmark Index Capped, vilket innehåller de 80-100 största och mest likvida bolagen på Stockholmsbörsen. Fonden har en etisk urvalsmetod vilket gör att de undviker att investera i vissa företag. Det finns andra index en fond kan följa. Till exempel indexet SIX30RX som innehåller de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Köper en fond alla aktier som ingår i ett index?&lt;br /&gt;Inte alltid. För att minska transaktionskostnader kan en fond välja ett begränsat urval av aktier som ändå följer avkastningen för indexet. Det kallas för att sampla. Har fonden samma innehav som i indexet kallas det för att replikera index.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När är fondens bryttid?För Swedbank Robur Indexfond Sverige stäms värdet av kl 16.30, men det underliggande indexet värderas en timme senare när börsen stängs. Det gör att fondkursen och indexets utveckling inte alltid går hand i hand.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tanken med indexfonder är att skapa samma avkastning som den aktiemarknad fonden följer. Har du inte en klar uppfattning om vilken typ av bolag du tror kommer att gå bäst är indexfonden ett bra alternativ för att var exponerad mot aktiemarknaden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs vår månadsrapport &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@kp/documents/presentation/cid_131069.pdf"&gt;här &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om våra indexfonder på fondtorget. &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/spara-och-placera/fondtorget/fondlista/index.htm"&gt;Sök på index i sökrutan&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-2431197407659831848?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/2431197407659831848/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/11/indexfonder-kan-det-va-nat.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2431197407659831848'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2431197407659831848'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/11/indexfonder-kan-det-va-nat.html' title='Indexfonder, kan det va nåt?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-6925092350714292043</id><published>2010-11-04T10:45:00.003+01:00</published><updated>2010-11-04T11:06:47.584+01:00</updated><title type='text'>Att binda eller inte binda…</title><content type='html'>I samband med förra veckans räntehöjning, där Riksbanken höjde reporänta till 1%, har det skrivits mycket om det är rätt tid att binda sina bolåneräntor nu. I en artikel på E24 resonerar Annika Creutzer om för- och nackdelar med att binda sina lån. Får Riksbanken rätt i sin prognos kan det löna sig att binda nu och då på lite längre tid. Hon får stöd av Ylva Yngveson, chef för Institutet för Privatekonomi, som menar att de kunder som funderar på att binda, mycket väl kan göra det nu. ”Samtidigt är risken inte så stor att det blir ett dåligt alternativ”: säger Ylva. Även Cecilia Skingsley säger till Aftonbladet att ”har man små marginaler kan det vara idé att binda räntan nu”. Går du i funderingar på att binda räntan, tänk på att inte binda på längre tid än du har planerat att bo kvar. Annars kan det bli dyrt om lånet måste lösas i förtid, som också Annika Creutzer påpekar.En annan viktig faktor som styr valet av bolåneränta är behovet av trygghet och förutsägbarhet. Här är vi alla olika. Personligen tror jag att det är bra att ha en mix av bundna och rörliga lån. För framtiden är oviss och det är få förunnat att kunna välja den mest optimala bindningstiden under hela amorteringstiden. På banken kan vi hjälpa dig att ta fram ett förslag som passar dig. Min kollega Kent tyckte att jag skulle skriva att de som väljer att ligga rörligt bör se över sitt buffertsparande. Ni är nu underrättade.&lt;br /&gt;Nedan hittar du länkarna till artiklarna&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs artikel på Aftonbladet med Cecila och Annica &lt;a href="http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article8012984.ab"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs Annicas artikel på E24 &lt;a href="http://www.e24.se/pengar24/din-ekonomi/bunden-boranta-pressas-av-marknadspessimism_2392423.e24"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs vad Swedbanks Experter skriver om räntehöjningen &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/index.htm?contentid=CID_166371"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs Riksbankens pressmeddelande &lt;a href="http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=45176"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vill du veta mer, läs Cecilia Hermanssons Analys om Centralbankers svåra överväganden &lt;a href="http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/publication/cid_168352.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-6925092350714292043?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/6925092350714292043/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/11/att-binda-eller-inte-binda.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6925092350714292043'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6925092350714292043'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/11/att-binda-eller-inte-binda.html' title='Att binda eller inte binda…'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-4249828278741029091</id><published>2010-10-28T07:54:00.001+02:00</published><updated>2010-10-28T08:02:18.496+02:00</updated><title type='text'>Så hittar du bästa fonden</title><content type='html'>Läste Jonas Lindmarks krönika ”Så hittar du bästa fonden” (länken till artikeln hittar du nedan.) Jag tror att han har rätt när han beskriver att många väljer fonder efter hur fonden presterat de senaste tre månaderna. Jag tror också att han har rätt när han beskriver avigsidorna med den fondvalsstrategin.  För att minska risken att hamna fel ger Jonas en antal konkreta råd som är bra att hålla koll på innan du gör ditt val. Dessutom tycker jag du skall besvara följande frågor innan du väljer fonder:&lt;br /&gt;Hur väl passar fonden in med mina befintliga placeringar?&lt;br /&gt; Jag tycker att du skall tänka i banor av totalavkastning på hela ditt sparande. Därför blir det viktigt att se över hur risken i ditt totala sparande ändras när du investerar i en ny fond eller annan placering för den delen. &lt;br /&gt;Hur ser du på framtiden?&lt;br /&gt;Ett hjälpmedel som Jonas skriver om är Styleboxen. För att dra nytta av den behöver du ha en uppfattning om marknadsförutsättningarna är rätt för t ex en fond som investerar i så kallade värdebolag etc. &lt;br /&gt;Innan du kommit så långt som att börja titta på vilken fond du skall investera i, behöver du ha koll på hur mycket aktier i förhållande till räntor du ska ha i ditt sparande. Hur du skall sprida riskerna samt bestämma dig för när du skall rebalansera ditt sparande.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/marknadsprognos/index.htm?ssSourceSiteId=8270se"&gt;Läs vår senaste månadsrapport om du vill veta vad vi tror om marknadsförutsättningarna och bästa kombinationerna av placeringar.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.morningstar.se/Articles/Chronicle.aspx?title=sa-hittar-du-vinnare-aktiefonder-tips"&gt;Läs Jonas krönika här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-4249828278741029091?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/4249828278741029091/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/10/sa-hittar-du-basta-fonden.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4249828278741029091'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4249828278741029091'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/10/sa-hittar-du-basta-fonden.html' title='Så hittar du bästa fonden'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-2698123083368043028</id><published>2010-10-21T13:16:00.001+02:00</published><updated>2010-10-21T13:21:39.330+02:00</updated><title type='text'>Jag bryr mig, men…..</title><content type='html'>Hur kombinera ett intresse för samhällets hållbara utveckling med ett ointresse för att aktivt engagera dig i ditt sparande och dina placeringar? Vi får fler och fler kunder som har funderingar kring hur deras sparande påverkar samhälle och miljö. Går mina sparpengar till företag som använder barnarbete eller företag som sabbar miljön, är exempel på frågor som blivit vanligare.På vårt fondtorg har vi idag ca 80 fonder med olika inriktningar och som har miljö- och/eller etikkrav på de företag de investerar i. För att sätta ihop en portfölj av dess fonder som passar dig krävs ett engagemang av dig. Av erfarenhet vet jag att många vill ha hjälp med att hitta rätt risknivå och rätt produkter. Om du tillhör den kategorin som behöver den hjälpen tycker jag att du kan titta närmare på två fonder som ingår i Ethica-familjen. Som vanligt gäller det att du väljer rätt risknivå i förhållande till dina sparmål.  Passar någon av Ethica Försiktig eller Ethica Balanserad din risknivå behöver du inte göra mer än att fundera på hur mycket du ska spara. De två fonderna hjälper dig med att rebalansera , så att du håller rätt risknivå över tid samt med analys av både ekonomiska, miljö och etiska faktorer. Det du behöver göra är ta ställning till om ditt sätt att se på hållbar utveckling stämmer överens med fonderna i Ethica-familjen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om Ethica &lt;a href="http://www.swedbankrobur.se/upload/pdf/goda_exempel.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-2698123083368043028?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/2698123083368043028/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/10/jag-bryr-mig-men.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2698123083368043028'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2698123083368043028'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/10/jag-bryr-mig-men.html' title='Jag bryr mig, men…..'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8741785454319428803</id><published>2010-10-14T09:12:00.000+02:00</published><updated>2010-10-14T09:15:00.270+02:00</updated><title type='text'>Tänkte jag skulle bli modern…</title><content type='html'>Jag har börjat fundera på att skaffa en ny mobiltelefon. En sån där man pekar på skärmen tycker jag verkar vara nåt att byta ut min gamla smartphone mot. Det verkar modernt. Den här bloggen kommer inte att handla om mobiltelefoni utan om ett tillbehör till mobiltelefonen, försäkringen. Har ni försökt att köpa en telefon eller annan hemelektronik utan att bli erbjuden en försäkring? Försäkringen har blivit en lika självklar del som fjärrkontrollen till TV:n.  Vad jag har sett så kostar den typen av försäkringar mellan 500 kr till 1000 kr per år.  Kanske inte så mycket pengar, men de telefoner jag tittat på kostar mellan 3.000 kr till 8.000 kr. När jag då jämför med vad jag betalar för villahemförsäkringen blir jag lite fundersam. Jag menar, för villahemförsäkringen betalar jag ca 4000 kr per år och villan är värd betydligt mycket mer än de telefoner jag tittat på, hoppas jag i alla fall.&lt;br /&gt;Och för några dagar sedan fick jag ytterligare skäl att vara tveksam till att teckna den här typen av extra försäkringar. Vi hade en genomgång på banken av en av våra produktspecialister. Han gjorde det klart för mig att jag redan idag har motsvarande skydd i min villahemförsäkring. Låt vara med en högre självrisk. Men eftersom jag hittills i livet varit relativt förskonad mot ”drulle skador” blir det betydligt billigare att ta den högre självrisken. Om du har det som på försäkringsspråk kallas för ”allrisk” i din hemförsäkring kan du nog fundera både en och två gånger innan du tecknar extra försäkringen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om våra försäkringar &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/hem-och-fordonsforsakring/hemforsakring/index.htm"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8741785454319428803?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8741785454319428803/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/10/tankte-jag-skulle-bli-modern.html#comment-form' title='4 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8741785454319428803'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8741785454319428803'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/10/tankte-jag-skulle-bli-modern.html' title='Tänkte jag skulle bli modern…'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8755564722590942603</id><published>2010-10-07T08:33:00.004+02:00</published><updated>2010-10-07T08:57:09.411+02:00</updated><title type='text'>Än finns det tid, eller?</title><content type='html'>Att vara människa innebär att var utsatt för risker av alla de slag. Att försöka skydda sig mot allt otäckt som kan inträffa är inte möjligt. Då skulle du inte få göra något annat än att gå omkring och oroa dig. Men det är ändå klokt att göra klart för sig vilka de väsentliga riskerna är och försöka ordna så att du och din familj inte blir ekonomiskt lamslagen om de skulle inträffa.&lt;br /&gt;För de allra flesta av oss är arbetsinkomsten den viktigaste inkomstkällan. I en familj är det vanligt att bådas inkomst måste finnas för att ekonomin skall gå runt. Man bör alltså ordna det så att man får ett drägligt liv om arbetsinkomsten/inkomsterna minskar på grund av sjukdom, arbetslöshet eller pension.&lt;br /&gt;Vad bör du ha koll på? Om du har möjlighet, se till att du är ansluten till en A-kassa. Arbeta på en arbetsplats där de har kollektivavtal. Då får du ett grundskydd som hjälper dig om du skull råka ut för en sjukdom eller en olycka. Eventuellt kompletterar du ditt skydd genom att teckna egna sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Om du är med i ett fackförbund brukar de erbjuda dig dessa försäkringar, ofta till en billig penning. Du får även pengar avsatta till pension via de så kallade avtalspensionerna. Arbetar du på en arbetsplats där det inte finns något extra försäkringsskydd är mitt råd att du byter arbetsgivare.&lt;br /&gt;Teckna rejält med livförsäkringar om du har en familj att försörja. Eller som Burton Malkie uttrycker det, något annat är oansvarigt.&lt;br /&gt;En förutsättning för att kunna gardera dig för riskerna ovan är att du har en god hälsa. Använd nu den kommande helgen till att se över ditt försäkringsskydd. För än finns det tid, eller?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om våra riskförsäkringar &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/pension-och-forsakring/forsakring/index.htm"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om våra pensionslösningar &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/pension-och-forsakring/pension/index.htm"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8755564722590942603?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8755564722590942603/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/10/finns-det-tid-eller.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8755564722590942603'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8755564722590942603'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/10/finns-det-tid-eller.html' title='Än finns det tid, eller?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-7384022821582120551</id><published>2010-09-29T15:29:00.001+02:00</published><updated>2010-09-29T15:33:13.782+02:00</updated><title type='text'>Fattar du alltid rationella beslut?</title><content type='html'>Hur sätts priset på ett värdepapper? Den förklaringsmodell som idag används kallas den effektiva marknadshypotesen. Den förutsätter att alla individer fattar rationella beslut. Det antagandet, att vi fattar rationella beslut, har börjat ifrågasättas. Ifrågasättandet har lett till ett nytt ämne som kallas för Behavioural Finance eller Finansiell Psykologi på svenska. Där försöker forskarna få fram hur vår irrationalitet påverkar priset på de olika värdepappren.&lt;br /&gt;Ett exempel är Anchoring. Det bygger på att människor gärna utgår från en referenspunkt för att göra uppskattningar på saker som vi inte har ett exakt svar på.&lt;br /&gt;När vi försöker bilda oss en uppfattning om priset på aktien A är billig eller dyr söker vi ofta svaret i kurshistoriken. Det vill säga vad har aktien haft för högsta och lägsta nivå. Jag tror att det tydligaste exemplet på Anchoring finns på bostadsmarknaden.  ”Grannen fick 1,5 miljoner kr för sitt hus när han sålde det för två år sedan, så det skall jag också ha när jag säljer mitt . Mitt hus är dessutom i bättre skick än hans.”Att förutsättningarna för två år sedan kan ha varit helt annorlunda när det gäller räntor, lånemöjligheter, amorteringskrav, arbetsmarknad och konjunktur, är det inte lika lätt att ta till sig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a name="Vad_kan_vi_lära_oss_av_Behavioural_Finan"&gt;&lt;/a&gt;Vad kan vi lära oss av Behavioural Finance?&lt;br /&gt;Framförallt i oroliga tider är det viktigt att tro på sin investeringsstrategi och hålla fast vid den trots att den kanske utvecklas sämre än annat sparande. Det vill säga håll fast vid din långsiktiga strategi av fördelning mellan ränta och aktier. Fortsätt att rebalansera så drar du nytta av börsens svängningar. Överge inte din investeringsstrategi vid sämsta tänkbara tillfälle.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs bankens senaste prognos &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/spara-och-placera/marknadsprognos/index.htm"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Få ett placeringsförslag &lt;a href="https://internet.swedbank.se/radgivningpublik/radgivningpublik?identifieringErendeId=PWrrZq5yzmlcxYgT%2BLFMjtDQ%2B0o6W0JAMTYyZTJhZTU6QWk7Sw%3D%3D&amp;amp;_new_flow_=false"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-7384022821582120551?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/7384022821582120551/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/09/fattar-du-alltid-rationella-beslut.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7384022821582120551'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7384022821582120551'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/09/fattar-du-alltid-rationella-beslut.html' title='Fattar du alltid rationella beslut?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-1384533213546597956</id><published>2010-09-23T14:23:00.002+02:00</published><updated>2010-09-23T14:33:29.658+02:00</updated><title type='text'>Mycket månad kvar i slutet av lönen?</title><content type='html'>Slut på semestern och slut på pengarna? Jag läste en artikel i DN 20100815 som gav konkreta tips för att klara sig fram till nästa lön.&lt;br /&gt;· Ställ bilen. Ta cykeln istället. Inte bara nyttigt för ekonomin utan även för dig och miljön.&lt;br /&gt;· Laga maten själv på de råvaror som är billiga för säsongen.&lt;br /&gt;· Om du måste ha något, köp begagnat.&lt;br /&gt;· Sälj saker du inte behöver.&lt;br /&gt;· Jobba extra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För mig är det viktigt att inte binda upp för stora delar av privatekonomin på fasta utgifter. Det är både en frihetskänsla och trygghetskänsla. Friheten att kunna vara spontan och tryggt att veta att jag klarar en ekonomisk ”förkylning”.&lt;br /&gt;Det gör också att det finns utrymme för felmarginaler i budgeten. För jag tillhör dem som tycker att det är välinvesterad tid att göra en budget. På våra kontor har vi en gratismall du kan använda för att lägga upp din budget. Annars finns det en mängd varianter på nätet du kan använda om du inte bygger en egen variant i excel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@kp/documents/article/fm_759488.pdf"&gt;Länk till budgetmall &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/boende-och-bolan/rakna-pa-din-boendekostnad/hushallsbudget-med-fickekonomen/index.htm"&gt;Länk till Fickekonomens schablonkostnader&lt;/a&gt; för hushåll.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-1384533213546597956?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/1384533213546597956/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/09/mycket-manad-kvar-i-slutet-av-lonen.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/1384533213546597956'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/1384533213546597956'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/09/mycket-manad-kvar-i-slutet-av-lonen.html' title='Mycket månad kvar i slutet av lönen?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-9009185550934666384</id><published>2010-09-16T11:08:00.001+02:00</published><updated>2010-09-16T11:14:06.777+02:00</updated><title type='text'>To the point</title><content type='html'>I nyhetsbrevet, To the Point no 5 2010, resonerar Swedbanks Chefekonom, Cecilia Hermansson, om ekonomisk tillväxt och vikten av hållbar utveckling. Hon menar att utan ekonomisk tillväxt kan vi inte upprätthålla arbetstillfällen och välfärd. Medför högre ekonomisk tillväxt att vi inte får en hållbar samhällsutveckling? Cecilia skriver att genom att investera i miljövänlig teknik ökar den ekonomiska tillväxten. Hon menar också att marknaden för ”responsible investment” ökar.Hur arbetar vi som bank för att ta vårt ansvar för en hållbar utveckling? Bland annat är vi miljöcertifierade enligt ISO 14001. Men den stora påverkan kan vi göra genom våra kunder. På sparaområdet kommer fler och fler alternativ för den som vill ställa olika krav, sociala eller miljömässiga, på sina investeringar. Innan du investerar i någon av dessa placeringar kan det vara bra att hålla koll på begreppen. De finner du på länken nedan. Själv har jag fastnat för Humanfonden. Då får mina sparade pengar dubbelt värde. Dels får jag en bra avkastning samtidigt som jag är med och stöder en organisation som jag tycker gör ett viktigt arbete. Inom betalaområdet handlar det om att minska pappersanvändandet. Tänk om alla räkningar du får per år inte kom i pappersform utan elektroniskt, vad många träd vi skulle spara då. Du kan även ta del av vårt nyckelkundserbjudande, där ingår många elektroniska tjänster till ett rabatterat pris.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs To the point &lt;a href="http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/publication/cid_137438.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om Ansvarsfulla investeringar &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/spara-och-placera/etik-och-miljo/index.htm"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om E-faktura &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/kort-och-betalningar/betala-rakningar/e-faktura/index.htm"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs om nyckelkund &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/erbjudanden/nyckelkund/index.htm"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-9009185550934666384?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/9009185550934666384/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/09/to-point.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/9009185550934666384'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/9009185550934666384'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/09/to-point.html' title='To the point'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-2460013994466763145</id><published>2010-09-09T08:07:00.003+02:00</published><updated>2010-09-09T17:04:41.939+02:00</updated><title type='text'>Vad händer med räntan?</title><content type='html'>En av de vanligaste frågorna jag får är just; vad händer med räntan? Frågan är formulerad som om det bara finns en ränta. Så är det inte. Som du säkert redan vet är räntan inte densamma för ett lån med tre månaders räntebindning som för ett lån med 5 års räntebindning. Det som också gör det svårt att svara på frågan är att de olika räntorna styrs av olika faktorer. Gör man det enkelt för sig så kan man säga att den korta räntan, kortare än ett år, styrs till stor del av Riksbankens viktigaste ränta, Reporäntan. Räntor med längre löptider styrs av framtida inflationsförväntningar.&lt;br /&gt;Till din hjälp att svara på frågan, vad som händer med räntan, kan du titta på Riksbankens hemsida där de presenterar den så kallade räntebanan. Den visar Riksbankens prognos för Reporäntan. Du kan även använda Avkastningskurvan. Vad är då avkastningskurvan eller Yield curve som den heter på Engelska? Tänk dig ett diagram där du lägger in den korta räntan och 5 årsräntan. Mellan de två punkterna drar du ett streck. Det är avkastningskurvan, fast i praktiken består kurvan av alla de olika löptiderna. Vissa hävdar att du utifrån lutningen på kurvan kan utläsa vad förväntningarna är på ränteutvecklingen. I normalfallet är de korta räntorna lägre än de långa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-Jaja, men kom till saken vad händer med räntan, jag menar räntorna?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs vår senaste ränteanalys &lt;a href="http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@kp/documents/presentation/cid_131069.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-2460013994466763145?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/2460013994466763145/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/09/vad-hander-med-rantan.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2460013994466763145'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2460013994466763145'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/09/vad-hander-med-rantan.html' title='Vad händer med räntan?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8555287427236474515</id><published>2010-09-02T07:51:00.001+02:00</published><updated>2010-09-02T07:54:08.341+02:00</updated><title type='text'>Ohhps, jag glömde....</title><content type='html'>Jag har tidigare vid flera tillfällen skrivit om vikten av att hitta den rätta fördelningen mellan aktier och räntor i ditt sparande samt att du regelbundet skall rebalansera ditt sparande för att återgå till den ursprungliga fördelningen. Till det är det bra att hålla koll på aktuella analyser . Men jag har glömt den viktigaste faktorn för att du skall få ditt sparande att öka. &lt;strong&gt;Nämligen hur mycket du sparar!&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Om du sparar 500 kr i månaden under 13 år, vilket är den genomsnittliga tiden för ett månadssparande i fonder, och får 4% avkastning har du byggt upp ett sparkapital på ca 104.000 kr. Om du i stället sparar 1500 kr i månaden har du ett sparkapital på ca 311.000 kr.&lt;br /&gt;Jaja, det är ju självklart, tänker du men om jag tar en högre risk för att få en högre avkastning kan jag kompensera för ett lägre sparande. Det stämmer till viss del. Skulle du lägga hela ditt sparande i aktier stiger den förväntade avkastningen till ca 8 %. Det skulle innebära att du med ett månadssparande på  500 kr skulle bygga upp ett sparkapital på ca 140.000kr efter 13 år.  Dags att se över ditt sparande?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/sa-har-sparar-du/det-enkla-valet/index.htm?ssSourceSiteId=8270se"&gt;Här får du förslag på sparformer.&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8555287427236474515?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8555287427236474515/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/09/ohhps-jag-glomde.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8555287427236474515'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8555287427236474515'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/09/ohhps-jag-glomde.html' title='Ohhps, jag glömde....'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8403378397430524061</id><published>2010-08-26T12:57:00.003+02:00</published><updated>2010-08-26T14:05:41.756+02:00</updated><title type='text'>En lönsam affär?</title><content type='html'>Hoppas ni haft en skön sommar, det har jag. Enda klagomålet är att det är så få sommarmånader. Skulle kunna tänka mig ett par till. Så här till skolstarten tänkte jag börja med att ge er argument inför årets hårdaste förhandling, veckopengsdiskussionen. Läste en rapport från Institutet för Privat Ekonomi i Swedbank att barnbidraget är nästan en kvarts miljon kronor. Men samtidigt visar i rapporten att barn inte är en lönsam affär. Institutet har räknat fram att ett barn kan kosta runt 1,3 miljoner kr fram till dess att det fyller 18 år. Ska man sen hjälpa dem ekonomiskt med universitetsstudier, giftermål och skilsmässor så kan man nog dra slutsatsen att skaffa barn inte är en lönsam affär. Nu skaffar man ju inte barn av ekonomiska skäl utan som det står i rapporten ” barn är en gåva”. Och jag tror att man gör gåvan en tjänst om man redan tidigt börjar prata om pengar och sparande, för jag tror det är då värderingarna grundläggs. Personligen tror jag också att det är viktigt att barn lär sig att spara. Det vill säga att avstå något litet idag för att kunna få något större imorgon. Framför allt för alla som har ett eget boende som mål, är det en viktig kunskap.Kunskap om privatekonomi blir också viktigare. Ungdomar förväntas ta kvalificerade beslut om privatekonomi som kommer att påverka deras framtida liv. För att sprida kunskap om privatekonomi har sparbankerna tagit fram &lt;a href="http://www.ungafakta.se/"&gt;http://www.ungafakta.se/&lt;/a&gt; som är anpassat för barn. För ungdomarna finns &lt;a href="http://www.ekonomikompassen.se/"&gt;http://www.ekonomikompassen.se/&lt;/a&gt;.För dig som undrar så finns faktiskt lyckoslanten kvar. Läs mer om hur du kan beställa tidningen &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/bara-for-barn/index.htm"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs vad barn har för genomsnittlig månadspeng &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/bara-for-barn/fickpengar/index.htm"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs rapporten &lt;a href="http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/11/70/5F/wkr0005.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs vad banken erbjuder för tjänster till ungdomar&lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/ung-kund/index.htm"&gt; här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs vad banken erbjuder för tjänster till studenter &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/privat/erbjudanden/studenterbjudande/index.htm"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8403378397430524061?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8403378397430524061/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/08/en-lonsam-affar.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8403378397430524061'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8403378397430524061'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/08/en-lonsam-affar.html' title='En lönsam affär?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-1259236723833509186</id><published>2010-06-24T07:42:00.000+02:00</published><updated>2010-06-24T07:44:42.739+02:00</updated><title type='text'>Regelbundet sparande</title><content type='html'>Tänk dig en aktie som jämna år kostar 100 kr och ojämna år kostar 50 kr. Investerar du 1000 kr per år i 10 år kommer du att ha investerat 10.000 kr och fått 150 aktier. Aktiens genomsnittspris under dessa år är 75 kr men vad har du betalat i genomsnitt per aktie? Svaret är 66,67. Det här är något du skall dra nytta av när du spar i aktier eller fonder där värdet svänger mycket. Jaja, kanske du tänker, men varför ska jag sprida ut mina investeringar över tid när jag kan köpa aktien vid ett tillfälle för 50 kr. Sanningen är väl den att man sällan VET på förhand hur en aktieinvestering kommer att utveckla sig. Jag har tidigare hävdat att du skall rebalansera ditt sparande med jämna mellanrum. Med rebalansera menar jag att du återgår till din ursprungligt valda risk i ditt sparande. Gör du det drar du nytta av den ovanstående mekanismen. &lt;br /&gt;Nu tar jag ledigt från skrivandet till slutet av augusti och önskar dig en skön sommar.&lt;br /&gt;Ha det bra!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-1259236723833509186?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/1259236723833509186/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/06/regelbundet-sparande.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/1259236723833509186'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/1259236723833509186'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/06/regelbundet-sparande.html' title='Regelbundet sparande'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-625260411343711350</id><published>2010-06-17T08:13:00.002+02:00</published><updated>2010-06-17T08:18:50.166+02:00</updated><title type='text'>Förväntad avkastning</title><content type='html'>Vad förväntar du dig för avkastning på ditt sparande? –Jag vill bli rik snabbt och utan risk. Har du de förväntningarna är chansen stor att du blir besviken.  Det går att bli rik på ditt sparande men inte med alla ovanstående kriterier uppfyllda. De privatpersoner som jag har träffat genom åren som blivit rika, har blivit det genom att sätta av lite pengar varje månad i aktiefonder under lång tid. De har  dragit nytta av den kraft som ränta på ränta innebär samt tagit del av den reala värdeökningen som aktiemarknaden över tid gett. De som sparat regelbundet i våra Allemansfonder sedan starten 1984 har i snitt haft en årlig avkastning på drygt 10 % per år fram till 20091231.De finns de som blivit rika på att använda räntefonder men de har fått spara mer och/eller under längre tid. De som sparat regelbundet i vår Penningmarknads fond, som är en kort räntefond, har sedan den startade 1987 gett en årlig avkastning på 4,7%. Framöver räknar vi med att den förväntade avkastningen för aktier är 6-8% och för räntor 3-4 %. Det skulle innebära att om du sparar 600 kr i månaden i en aktiefond under ett år och får en avkastning på 7% skulle värdet på dina sparade 7200 ha ökat med ca 250 kr. Efter som kravet att snabbt bli rik är viktigast för många, är det vanligt att sluta spara när värdeökningen inte blivit större. Men efter 20 år har de som sparat 7200 kr och haft en avkastning på 7 % ca 315.000 kr. Skulle du ha fått en avkastning på 3,5% under samma tid har ditt sparande vuxit till  ca 210.000 kr.  Bra att känna till när du väljer risknivå för dina pensioner.&lt;br /&gt;Men om du nu vill bli rik snabbt, får du välja bort kriteriet utan risk. Möjligheten att dra nytta av börsens svängningar är i teorin stora. Den bästa hävstången får du om du använder dig av derivat. Enklast är att använda något som vi kallar för Warranter. Där kan du för en liten insats få enorma avkastningar om du har rätt, men bli av med hela kapitalet om du har fel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om månadssparande &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,338608,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Få ett förslag på månadssparande &lt;a href="https://internet.swedbank.se/radgivningpublik/radgivningpublik?identifieringErendeId=4OCksWFPhMtJDoGeLhFTRKM%2Baxo6W0JANjI4ZjFlZGU6gW972w%3D%3D&amp;amp;_new_flow_=false"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om warranter &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/aktier/warranter/index.htm"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-625260411343711350?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/625260411343711350/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/06/forvantad-avkastning.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/625260411343711350'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/625260411343711350'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/06/forvantad-avkastning.html' title='Förväntad avkastning'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-6360250737492829050</id><published>2010-06-10T12:11:00.001+02:00</published><updated>2010-06-10T12:17:28.318+02:00</updated><title type='text'>Miljöinspektion</title><content type='html'>Eftersom banken är miljöcertifierad enligt ISO 14001 får vi med jämna mellanrum besök av en person som kontrollerar att vi lever upp till vårt åtagande. Ett åtagande som vi tar allvarligt på. I förra veckan var det dags igen.  Då var jag en av de utvalda som blev intervjuad om hur jag arbetar med miljöfrågor inom ramen för mina arbetsuppgifter. Det var ett intressant möte ur flera aspekter. Dels fick jag möjlighet att stanna upp och reflektera kring vad jag har gjort inom området det senaste året, men framför allt fundera på vad som skall hända i framtiden. Att det är bra för miljön att vi använder elektroniska banktjänster framför pappersvarianter och att vi lånar ut pengar till ombyggnad  till olika energibesparande åtgärder är självklart.  Men kan vi mäta vilken miljöpåverkan varje åtgärd har?  Jag tror att vi kan det. Skulle det motivera dig att använda E-faktura istället för pappersfakturan om du visste hur mycket det skulle minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning?När det gäller E-fakturan har det kommit en nyhet som du kanske kan ha nytta av. Den kallas för Autobetalning. Anmäl dig på interbanken så betalas din E-faktura utan att du behöver godkänna den. Det vill säga, har du möjlighet att använda både autogiro och autobetalning kan du minska tiden framför datorn när du betalar dina räkningar. Själv kommer jag att använda tjänsten till att betala min kreditkortsfaktura.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om bankens miljöarbete &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,83109,00.html"&gt;här&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Läs mer om autobetalning &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/kort-och-betalningar/betalningar/betala-rakningar/e-faktura/autobetalning/index.htm"&gt;här&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Läs mer om autogiro &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,180694,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-6360250737492829050?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/6360250737492829050/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/06/miljoinspektion.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6360250737492829050'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6360250737492829050'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/06/miljoinspektion.html' title='Miljöinspektion'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-2435228872502231556</id><published>2010-06-04T10:58:00.002+02:00</published><updated>2010-06-04T11:18:23.976+02:00</updated><title type='text'>Intresserad av aktier?</title><content type='html'>Ta tillfället i akt och titta på den direktsända webbsändningen på tisdagen den 8 juni kl 8. Sändningen tar ca 40 min och kommer att behandla frågor om den aktuella makroekonomin och vilka förändringar Markets gör i sin modellportfölj. Tittar du under direktsändningen har du möjlighet att ställa frågor direkt till panelen. Har du inte möjlighet att titta på direktsändningen kan även du använda länken nedan för att se sändningen i repris.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Länken hittar du &lt;a href="http://storm.zoomvisionmamato.com/player/swedbank_direkt_public/wip.php?&amp;amp;ref=3"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-2435228872502231556?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/2435228872502231556/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/06/intresserad-av-aktier.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2435228872502231556'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2435228872502231556'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/06/intresserad-av-aktier.html' title='Intresserad av aktier?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8013635646454052043</id><published>2010-06-03T08:10:00.000+02:00</published><updated>2010-06-03T08:14:58.862+02:00</updated><title type='text'>Strategin sätts på prov</title><content type='html'>Nu har vi haft en period av nyheter som påverkat börsen negativt. Det har varit rykten om krig på Koreahalvön, nya regleringar för banker och framförallt skuldproblematiken för några länder i Europa, med Grekland i spetsen som gjort att aktiekurserna svängt nedåt. Utvecklingen har gjort att kunder börjat fundera på om de skall ha kvar sina placeringar. Jag hävdar att om du skall lyckas med dina investeringar behöver du en strategi som innehåller en riskspridning, där valet mellan räntor och aktier är det viktigaste, att man regelbundet rebalanserar, det vill säga att återgår till den ursprungliga valda risknivån och tar del av gällande analys.  Något som fungerar bra i teorin, men hur är det i praktiken?Det som lätt händer är att när solen skiner och börserna stiger månad efter månad så tenderar många att ”glömma bort” att rebalansera. När det sedan börjar storma, vilket det förr eller senare alltid gör, har de som inte rebalanserat en för stor andel aktier i sitt sparande. Då är det lätt att sälja hela sitt innehav när kurserna är som lägst. Väljer man istället att rebalansera regelbundet kommer man med automatik att köpa aktier när det är billigt och sälja när det är dyrt.  Det blir extra viktigt att se över risknivån i dina placeringar i tider av stora kurssvängningar.&lt;br /&gt;Trots de ekonomiska utmaningar vi står inför rekommenderar vi att du inte skall agera förhastat utan hålla fast vid den långsiktiga strategin du valt. Det rådet stöds av att det finns många positiva makrosignaler, bland annat så överträffar företagen i norra Europa analytikernas vinstförväntningar.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8013635646454052043?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8013635646454052043/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/06/strategin-satts-pa-prov.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8013635646454052043'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8013635646454052043'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/06/strategin-satts-pa-prov.html' title='Strategin sätts på prov'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-7383819128379140808</id><published>2010-05-27T10:49:00.002+02:00</published><updated>2010-05-27T10:58:06.936+02:00</updated><title type='text'>Är 10% lika bra som 10%?</title><content type='html'>När vi utvärderar vilka fonder som gått bäst är det vanligt att bara jämföra den nominella avkastningen. Det vill säga att om fond A har stigit 10% så är den lika bra som fond B som också stigit 10%. Vi tar alltså inte hänsyn till vilken risk de olika fonderna har. Ofta definierar man risk som svängningar i värde. Ju högre svängningar desto högre risk. Det finns ett antal olika sätt att mäta risk i en fond. &lt;br /&gt;Det riskmått som är vanligast är något som kallas standardavvikelse. Standard avvikelse brukar definieras som en avvikelse från medelvärdet under en viss tid. Det vill säga ju större svängningar på fondkursen ju högre risk.  Om du går in på fondtorget och klickar på rating och risk ser du att vi går 3 år tillbaka för att mäta hur mycket en fond svänger kring sitt medelvärde.  En standardavvikelse över 20% brukar man säga är en relativt hög risk för en aktiefond.&lt;br /&gt;Ska du jämföra olika förvaltare i en viss kategorifonder, tex Sverigefonder, kan det vara bra att hålla koll på Sharpkvoten. Det är ett mått på fondens avkastning med hänsyn till den risk fonden haft. Beräkningen av Sharpkvoten sker genom att ta fondens avkastning minus den riskfria räntan delat med standardavvikelsen. Ju högre tal desto bättre. Ett negativt tal visar att fonden inte slagit den riskfria räntan.Så för att svara på frågan i rubriken, behöver du veta vilken risk de olika fonderna du jämför har haft. Du hittar sharpkvoten i fondtorget när du klickar på rating och risk. Så i fortsättningen när du väljer fonder, titta inte bara på vilken nominell avkastning fonden haft utan titta även på vilken risk den har tagit för att nå avkastningen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om fond och risk &lt;a href="http://www.fondbolagen.se/upload/fondspecial_risk_070618.pdf"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om fonder på fondtorget &lt;a href="http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/fondtorget/fondlista/index.htm"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-7383819128379140808?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/7383819128379140808/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/05/ar-10-lika-bra-som-10.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7383819128379140808'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7383819128379140808'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/05/ar-10-lika-bra-som-10.html' title='Är 10% lika bra som 10%?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-9211511973380844025</id><published>2010-05-20T08:09:00.000+02:00</published><updated>2010-05-20T08:14:01.661+02:00</updated><title type='text'>85%</title><content type='html'>Tänk på procenten, inte bara när det gäller grön Curacao. Från den första oktober i år kommer du att behöva tänka på procenten när du vill ta lån med bostaden som säkerhet. Jag har precis läst Finansinspektionens (FI) remisspromemoria där de föreslår att du max skall få belåna 85 % av ditt boendes marknadsvärde. Förslaget gäller endast nyutlåning. Bakgrunden till förslaget är att FI har sett att både hushållens skuldkvot och belåningsgrad har stigit.  De hävdar även att boendet är en riskfylld tillgång. Under fastighetskrisen i början av 1990-talet sjönk priset på snittvillan med 80%. Därför vill de skydda oss konsumenter från ”oacceptabla risker” som en alltför hög belåning medför.&lt;br /&gt;Vad får förslaget för konsekvenser? FI räknar med en ”negativ engångseffekt på prisnivån”.  För dig som kommer att bo kvar under en längre tid borde det inte vara något problem. Har du dessutom ett lågt belånat boende i förhållande till marknadsvärdet kommer du inte att märka av den föreslagna förändringen. Det jag tror vi kommer att se är att fler och fler med hög belåning, kommer att välja att amortera mer på sina lån. Men den stora förändringen tror jag kommer att märkas för förstagångsköparna. De kommer att behöva spara mer och fundera på vilka lån de väljer att ta innan det är dags att köpa sitt boende.  Det vill säga sparandet kommer sannolikt öka, något som värmer ett gammalt sparbankshjärta. Banken har sedan den startade 1827 ( jag var inte med då, även om det känns så ibland) haft som syfte att främja sparande.&lt;br /&gt;För att undvika att ditt boende skall ge dig en kraftig baksmälla, är mitt råd att du ser över dina amorteringar och ditt behov av bolåneförsäkringar. Bolåneförsäkringen hjälper dig att bo kvar om du skulle drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. Extra viktigt om vi nu drabbas av en ”negativ engångseffekt på prisnivån”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om förslaget &lt;a href="http://www.fi.se/Templates/Page____12606.aspx"&gt;här.&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Läs om våra bolåneförsäkringar &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,253934,00.html"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-9211511973380844025?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/9211511973380844025/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/05/85.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/9211511973380844025'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/9211511973380844025'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/05/85.html' title='85%'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-4437185863520621492</id><published>2010-05-12T10:24:00.001+02:00</published><updated>2010-05-12T10:27:07.529+02:00</updated><title type='text'>Bolåneportföljer</title><content type='html'>Jag läste din blogg, sa en vän till mig i förra veckan, men inte blev det tydligare för mig hur jag skall hantera mina bolån. Det stämmer, jag svarade inte på den retoriska frågan om rörlig ränta kommer att vara billigast framöver. Det av den enkla anledningen att jag inte vet. Det är mycket svårt att förutspå ränteutvecklingen, även för de mest insatta. Gå in på riksbanken.se och kolla på vad de tror att reporäntan ligger på 2013. Det gör att jag tror att de allra flesta av oss skall resonera kring våra bolån på samma sätt som vi resonerar om vårt sparande. Det vill säga, skaffa dig en strategi där du sprider riskerna efter dina förutsättningar. Innan man tar ställning till vilken strategi som passar dig tycker jag du skall ställa dig ett antal frågor.  Bland annat:Hur känner du inför dina bolån? Är det viktigt för dig att veta vad månadskostnaden för lånen? Vilka marginaler har du i din ekonomi?  Hur länge skall du bo kvar i huset?Hur aktivt följer du ränteutvecklingen?På banken har vi en modell som när du svarat på frågorna tar fram ett förslag på lån med olika bindningstider att utgå ifrån. Vi kallar förslagen bolåneportföljer.  Jag tycker frågorna och förslaget hjälpt mig att fatta ett beslut om mina bolån. Hör med din rådgivare vad vi föreslår i ditt fall.&lt;br /&gt;Läs den senaste Bolåneprognosen &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/www/inf/out/fil/0,,978920,00.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-4437185863520621492?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/4437185863520621492/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/05/bolaneportfoljer.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4437185863520621492'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4437185863520621492'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/05/bolaneportfoljer.html' title='Bolåneportföljer'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5785977019699163469</id><published>2010-05-06T13:15:00.001+02:00</published><updated>2010-05-06T13:18:59.460+02:00</updated><title type='text'>Rörligt är alltid billigast?</title><content type='html'>Många av de kunder och kollegor som jag möter hävdar med bestämdhet att det alltid är billigare att ha rörliga bolån jämfört med bundna. Hittills har de för det mesta haft rätt, men kommer de att ha det i framtiden?&lt;br /&gt;Något förenklat kan man säga att det är bra att ha bunden ränta i ett stigande ränteläge och rörlig ränta i ett sjunkande ränteläge. &lt;br /&gt;Hur var då ränteläget när vi fick möjlighet att skaffa oss rörliga lån i slutet av 80-talet? 11,25% var den första räntenoteringen för rörliga bottenlån 1989. I samband med att Riksbanken 1992 höjde räntan till 500 % steg den rörliga boräntan till en all-time high notering, med 22 %.  Sedan dess har räntan i princip sjunkit med några undantag. Mot den bakgrunden är naturligt att det varit billigast med rörliga lån. Nu är utgångspunkten en annan. Vi har historiskt låga räntor och trenden pekar uppåt. Tyvärr är det inte så enkelt att man kan dra slutsatsen att bunden ränta kommer att vara billigast framöver. Det beror nämligen på hur mycket och hur snabbt den rörliga räntan stiger. Om du väljer att binda din ränta på 5 år får du fn betala 4,23% i ränta. Väljer du rörligt är räntan fn 1,65%. Kommer den rörliga räntan att stiga så mycket att det lönar sig att binda? Privatekonomiska institutets prognos säger att det går på ett ut. Men vi vet inte. Det är svårt att se in i framtiden även för de som gör ränteprognoser. Därför tycker jag att du skall sprida dina risker och ha en del bundet och en del rörligt. Fundera över vad som passar dig eller kom in på banken och diskutera. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs bolåneränteprognosen &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/www/inf/out/fil/0,,978920,00.pdf"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5785977019699163469?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5785977019699163469/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/05/rorligt-ar-alltid-billigast.html#comment-form' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5785977019699163469'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5785977019699163469'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/05/rorligt-ar-alltid-billigast.html' title='Rörligt är alltid billigast?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-6472787592136964564</id><published>2010-04-30T12:26:00.000+02:00</published><updated>2010-04-30T12:29:31.312+02:00</updated><title type='text'>To the Point och en Fondkoll.</title><content type='html'>”Den som är satt i skuld är inte fri”. I det senaste numret av To the Point skriver Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson att ”den som är satt i skuld är inte fri”. Det är något vissa länder och skuldtyngda hushåll nu är smärtsamt medvetna om.&lt;br /&gt;Hon beskriver också varför hon ser tillväxtländerna som draglok i det globala tillväxttåget och hur vi kommer att påverkas av den ökade konkurrens som kommer att komma både från tillväxtländer men även från andra industrialiserade länder.&lt;br /&gt;Intressant läsning som kan ge bakgrundsinformation till spar- och placeringsbeslut.&lt;br /&gt;Vill du ha mer konkreta råd, går du in på fondkollen.se. Sidan drivs av Fondbolagensförening i syfte att öka vår kunskap om premiepensionsvalet. De har som mål att vi skall sätta av 30 minuter om året för att se över dina fonder i premiepensionssystemet. Jag tycker i stort sett att det är en bra sida, trots att jag inte håller med om en del av de svar som ges. Gå in och kolla vad du tycker. Om du deltar i tävlingen så har du möjlighet att vinna en iPhone.&lt;br /&gt;Lycka till!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Länk till &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/www/inf/out/fil/0,,977481,00.pdf"&gt;To the point&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;Länk till &lt;a href="http://www.fondkollen.se/"&gt;fondkollen.se&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-6472787592136964564?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/6472787592136964564/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/04/to-point-och-en-fondkoll.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6472787592136964564'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6472787592136964564'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/04/to-point-och-en-fondkoll.html' title='To the Point och en Fondkoll.'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8172913952439312442</id><published>2010-04-22T17:52:00.002+02:00</published><updated>2010-04-22T17:56:50.138+02:00</updated><title type='text'>Va,  SEB?</title><content type='html'>Tiderna förändras. I två dagar i förra veckan var jag och några kollegor på studiebesök i Stockholm. Vi besökte, Swedbank Robur, Swedbank Markets, fondbolaget Catella samt Swedbanks Investmentcenter. (Tack Ulf och Erik som ordnade allt det praktiska) På investmentcenter (IC) berättade Martin Bolander om ICs arbetssätt och hur de jobbar med att ta fram den månadsrapport som ligger till grund för vår rådgivning. Har du varit och lyssnat på Martin under någon av våra sparaveckor vet du att det brukar vara ganska underhållande dragningar. Så även denna gång. &lt;br /&gt;IC bygger sina förslag runt fyra grundpelare, Marknadsklimat, Likviditet, Värdering och Makroallokering. Analysen indikerar om vi ska föreslå småbolag före stora om vi tror mer på värdebolag än tillväxtbolag, etc. När analysen är gjord, går IC igenom vilka av alla våra produkter som passar bäst i de kategorier som ingår i vår modellportfölj. &lt;br /&gt;För USA kategorin under april 2010 indikerade vår analys att det var mer gynnsamt för småbolag än för stora bolag och att tillväxtbolag kom ut bättre än värdebolag. Vilken av de produkter vi har möjlighet att erbjuda dig, passar bäst in på den analysen? &lt;br /&gt;SEB Choice Nordamerika.  Hade någon för 10 år sedan sagt att vi på Sparbanken kommer att kunna erbjuda våra kunder över fyra hundra fonder och aktivt rekommendera fonder från SEB skulle jag inte ha trott dem, men tiderna förändras. Men det visar också att vi menar allvar när vi säger att vi alltid kommer att rekommendera våra kunder de av” våra” produkter som bäst motsvarar vår analys.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Heja Guif!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs månadsrapporten &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,130915,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8172913952439312442?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8172913952439312442/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/04/va-seb.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8172913952439312442'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8172913952439312442'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/04/va-seb.html' title='Va,  SEB?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-6399091986105951077</id><published>2010-04-16T16:34:00.002+02:00</published><updated>2010-04-16T16:52:24.357+02:00</updated><title type='text'>Äntligen deklaration!</title><content type='html'>Årets privatekonomiska julafton är här, eller? Nej, riktigt så känns det inte. Nu kan man svart på vitt se hur mycket pengar som kommit in under året och hur mycket som har blivit kvar. När jag tittar i plånboken ligger en del kvitton där men var har resten av pengarna tagit vägen?&lt;br /&gt;När jag fick tillfälle att prata med Ylva Yngvesson, chef för privatekonomiska sekretariatet på Swedbank, menade hon att hålla koll på sina utgifter är den viktigaste privatekonomiska frågan. Jag håller med. Skulle vi vara bättre på det, skulle tv-program som Lyxfällan inte finnas till. Så min uppmaning till dig är att börja skriva kassabok.&lt;br /&gt;Du kan hitta olika hjälpmedel på nätet. Det finns även varianter som du använder tillsammans med penna att köpa i handeln.&lt;br /&gt;En annan ”klapp” som kommer i deklarationstider är att få leta fram gamla avräkningsnotor för värdepapper du sålt under året. En uppgift som för vissa skapar en inre stress och leder till att vi får en mängd telefonsamtal den 3 maj. Nu kan du dock ansluta dig till vår värdepapperstjänst i internetbanken. Där kan du få fram alla avräkningsnotor sedan april 2004. Där finns även en deklarationshjälp för dina värdepappersaffärer.&lt;br /&gt;Har du inte provat Bank-id så passa på nu. Det underlättar inte bara när du deklarerar utan även i andra sammanhang.&lt;br /&gt;(Jul)-Hälsningar från ett soligt Stockholm.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om bank id &lt;a href="https://test.bankid.com/TestBankidCom/"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om våra värdepapperstjänster &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,3105,140185,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-6399091986105951077?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/6399091986105951077/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/04/blog-post.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6399091986105951077'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6399091986105951077'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/04/blog-post.html' title='Äntligen deklaration!'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-4680813244293808393</id><published>2010-04-09T11:03:00.001+02:00</published><updated>2010-04-09T11:14:34.845+02:00</updated><title type='text'>Pensionerna och miljön</title><content type='html'>Nu är påsken över. Den var inte allt för uppäggande, men passerade med en rasande fart. Så nu sitter jag på jobbet igen eller rättare sagt på tågstationen i Göteborg.&lt;br /&gt;I förra veckan skrev jag om bankens påverkan på miljön. Då hävdade jag att det är framförallt den indirekta miljöpåverkan som är viktig. Det vill säga ju fler elektroniska betalningar och kortbetalningar våra kunder genomför desto bättre för miljön. Men du kan även påverka via de val du gör med ditt sparande. De professionella placerarna är betydligt mycket bättre på att ställa krav på att de placeringar de gör skall uppfylla miljö och etiska krav än vad privata placerare är. Varför det är så kan man fundera kring. Kanske tror man att de placeringarna ger lägre avkastning eller så vet man helt enkelt inte vilka valmöjligheter som finns.  Det är dock tröstande att se att fler och fler uppmärksammar dessa frågor. Vill du veta mer om olika begrepp inom miljö och etiskt sparande skrev jag en tråkig genomgång i oktober 2009 under namnet Ansvarstagande placeringar. Du hittar texten i arkivet här till höger.&lt;br /&gt;Ett område där dina spar- och placeringsbeslut skulle kunna ha ännu större genomslag, är de val du gör inom ditt pensionssparande. Inom ramen för premiepensionssystemet finns för närvarande ca 75 st fonder från 25 fondbolag som uppger att de har en miljö och/eller etisk inriktning. För dig som inte har tid/lust/kunskap att förvalta dina pensionspengar enligt aspekterna ovan har vi nu tagit ett första steg att hjälpa till. Vi har tagit fram tre nya förvaltningstjänster som arbetar med de 75 fonderna ovan. Skillnaden mellan de tre olika alternativen är hur stor andel aktier som ingår.  Jag hoppas att vi snart skall kunna erbjuda liknade tjänster för ditt privata sparande. Tills dess hittar du vårt erbjudande om fonder med miljö och etiskinriktning på fondtorget. Välj visa alla Miljö/etik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs om de nya premiepensionsförvaltningstjänsterna &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,3105,338088,00.html?WT.mc_id=3785"&gt;här.&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Läs om fonderna på fondtorget &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,162426,00.html"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-4680813244293808393?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/4680813244293808393/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/04/pensionerna-och-miljon.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4680813244293808393'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4680813244293808393'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/04/pensionerna-och-miljon.html' title='Pensionerna och miljön'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-7579282172560896298</id><published>2010-04-01T09:44:00.002+02:00</published><updated>2010-04-01T09:47:47.714+02:00</updated><title type='text'>E-fakturan och miljön</title><content type='html'>Satt på ett möte häromveckan där vi pratade om bankens miljöpåverkan och vad vi kan göra för att ta vårt ansvar för miljön. Nu är det väl så att få människor ser banker som företag som smutsar ned vår miljö och det är i och för sig riktigt att vår direkta påverkan på våra omgivningar är liten. Det hindrar oss inte från att göra det vi kan. T ex så har vi i vår miljöpolicy satt upp mål om att minska pappers- och elförbrukning . Vi har även miljöcertifierat oss via ISO14001.  Den stora påverkan ligger i hur väl vi lyckas få våra kunder att välja banktjänster med så liten miljöpåverkan som möjligt. En sådan tjänst skrev bankföreningen om i ett pressmeddelande om i förra veckan. Meddelandet handlade om E-faktura. Du får fakturan direkt hem i din internetbank istället för att någon först skall fälla ett träd. Innan trädet har blivit papper har det fraktas ett antal mil och kostat en mängd energi,  för att sedan köras runt av posten tills mottagaren fått betalt. Bankförening har räknat ut att om vi i Sverige gick över helt till E-faktura, skulle vi minska koldioxidutsläppen med 41.000 ton per år. Jag har inget att jämföra med, så jag vet inte om det är lite eller mycket. Men visst låter det mycket. Har du någon siffra att relatera till?&lt;br /&gt;En Glad Påsk till alla!&lt;br /&gt;Läs mer om E-faktura &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,180705,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om bankens miljöarbete &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,83109,00.html"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs bankföreningens pressmeddelande &lt;a href="http://www.bankforeningen.se/web/bf.nsf/($All)/FA326FCC4D794A3FC12576F50032D532?OpenDocument"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-7579282172560896298?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/7579282172560896298/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/04/e-fakturan-och-miljon.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7579282172560896298'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7579282172560896298'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/04/e-fakturan-och-miljon.html' title='E-fakturan och miljön'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-6121452409376389781</id><published>2010-03-25T08:14:00.001+01:00</published><updated>2010-03-25T08:18:02.847+01:00</updated><title type='text'>Stora penseldrag om privatekonomi</title><content type='html'>Var och lyssnade på Ylva Yngvesons föredrag på högskolan i förra veckan. Hon berörde många stora och små frågor kring privatekonomin på ett pedagogiskt och tydligt sätt. Flera av ämnena hon tog upp finns det anledning att återkomma till. Nu tänkte jag resonera kring frågan om det är billigt att låna idag?- Det beror på. Utan tvekan kan vi säga att den nominella räntan är låg idag. Under mina nästan 25 år i banken har räntan aldrig varit lägre. Men i reala termer, det vill säga att efter inflation, var det betydligt mycket billigare att låna 1980, trots att den nominella räntan var närmare 15%. Lägg där till att avdragseffekten på en ränteutgift för en vanlig löntagare, var ca 50%. Det var alltså klart lönsamt att låna då.&lt;br /&gt;Ur en låntagares perspektiv kan man argumentera att hög inflation är något bra. Inflationen hjälper oss att ”amortera” på våra lån. Om inflationen är 10% och vi lånar 1,9 miljoner kr har vi en skuld på ca 400.000 kr efter 20 år omräknat i dagens penningvärde. Trots att vi inte gjort några egna amorteringar.&lt;br /&gt;Även en låg inflation hjälper oss att amortera, men inte alls i samma utsträckning. Om inflationen är 2% har vi en skuld kvar efter 20 år på 1,4 miljoner kronor, omräknat i dagens penningvärde.&lt;br /&gt;Vi som lånar idag, i en låginflationsekonomi, kommer alltså att ”känna av” våra bostadslån under längre tid än de som lånade under perioden när vi hade högre inflation. Värt att fundera kring när du tar beslutet hur mycket du väljer att amortera på dina lån.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-6121452409376389781?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/6121452409376389781/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/03/stora-penseldrag-om-privatekonomi.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6121452409376389781'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6121452409376389781'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/03/stora-penseldrag-om-privatekonomi.html' title='Stora penseldrag om privatekonomi'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-6131995166832048792</id><published>2010-03-18T08:44:00.000+01:00</published><updated>2010-03-18T08:47:25.777+01:00</updated><title type='text'>Valutaeffekter</title><content type='html'>Påverkar dollarns utveckling värdet på min USA-fond?  Japp, i de allra flesta fall så påverkar valutarörelserna placeringar som innehåller utländska värdepapper.  Det finns några få undantag där man väljer att valutasäkra placeringen, men som sagt, det hör till undantagen. Du kan välja att ha med valutaprognoser när du gör dina placeringsval. Men att förutspå valutakurser är komplext och det finns viktigare parametrar att hålla koll på. Framförallt så tenderar aktiekurser att svänga mer än valutakurser och i längden det företagens vinster och konjunkturen som styr valutans utveckling än tvärtom.&lt;br /&gt;Det finns dock ett tillfälle då du bör ha en klar uppfattning om valutornas utveckling och det är när du väljer att placera dina pengar i utländska räntefonder.  Med låga räntenivåer står valutans förändring för en stor del av värdeutvecklingen.&lt;br /&gt;Min slutsats är att det är viktigare att välja rätt fördelning mellan de olika tillgångsslagen (aktier, räntor och alternativ) än att pricka in rätt valutaprognos för att få bra avkastning.&lt;br /&gt;Läs mer om valutaeffekter i Privata Affärer nr 2 2010. På sidan 50 har de en artikel som heter ”Därför kan du strunta i valutaeffekter”. Jag håller med.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-6131995166832048792?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/6131995166832048792/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/03/valutaeffekter.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6131995166832048792'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6131995166832048792'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/03/valutaeffekter.html' title='Valutaeffekter'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5629637688180580756</id><published>2010-03-11T08:33:00.002+01:00</published><updated>2010-03-11T08:42:41.994+01:00</updated><title type='text'>Placeringsval i pensionssparande</title><content type='html'>Läste en artikel i pensionssystemets  årsrapport som heter ”När hushållen placerar pensionspengar”. Länken till hela rapporten hittar du nedan. I den finns mycket läsvärt. Just den här artikeln bygger på en intervju med  John Campell,  professor  i nationalekonomi vid Harvard-uiversitetet. Han har granskat  svenskars fondportföljer och funnit att vi som kollektiv har spridit våra risker väl. Dock finns det stora skillnader inom gruppen. Han hävdar att hur vi väljer att placera våra pengar styrs av utbildning, inkomst och förmögenhet. För John Campbell är risk ett centralt begrepp. Han tycker att vi skall se på begreppet i ett vidare perspektiv än bara i fond- och aktieportfölj. Men ett av det vanligaste misstagen är att inte fatta några sparbeslut alls. Att riskera att gå miste om framtida avkastning är också en risk.&lt;br /&gt;Den strategi som John Campell förordar för privatpersoner bygger på bred riskspridning i sparformer med låga avgifter.  Han menar  att när börsen stiger säljer man av delar av sitt aktieinnehav och under tider då börsen sjunker köper man aktiefonder löpande. Det kallar vi på banken för att rebalansera.  Till det tycker vi på banken att man bör lägga en analys av de olika marknaderna.&lt;br /&gt;Artikeln tar även upp valutarisken som finns i fonder som placeras utomlands. Hur valutorna påverkar placeringarna tänkte jag ta upp nästa vecka. Då skall jag även träffa Swedbanks familjeekonom, Ylva Ygveson, som jag hoppas kunna intervjua. Du kommer att kunna se inverjun på hemsidan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om vad banken kan hjälpa dig med när det gäller dina pensionsval &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,235005,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;Läs mer om bankens senaste analys &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,130915,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;Ladda ner rapporten från Pensionsmyndigheten &lt;a href="http://www.pensionsmyndigheten.se/9162009OrangeRapportPensionssystemetsArsredovisning2008.html"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5629637688180580756?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5629637688180580756/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/03/placeringsval-i-pensionssparande.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5629637688180580756'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5629637688180580756'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/03/placeringsval-i-pensionssparande.html' title='Placeringsval i pensionssparande'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8828612414737601990</id><published>2010-03-04T07:27:00.002+01:00</published><updated>2010-03-04T07:33:24.525+01:00</updated><title type='text'>Det är lättare än du tror</title><content type='html'>60 % av de som svarade tyckte att innehållet var på det hela taget lätt att förstå. Mindre än 16% tyckte att innehållet var svårt att förstå.  Lägger man samman det faktum att många tycker innehållet är lätt att förstå med att nästan 70 % läser innehållet i kuvertet så finns det goda förutsättningar att vi kan ta välgrundande pensionsbeslut. MEN det fram kom även i samma undersökning att andelen som tror att tjänstepensionen, dvs den pensions som din arbetsgivare betalar in för din räkning, ingår i prognosen som anger hur mycket du ska få i pension.  I det orange kuvertet ingår inte din tjänstepension. Den och eventuellt eget sparande skall du lägga till när du funderar på hur mycket pension du kommer att få. Hör med din arbetsgivare om du är osäker på om du har en tjänstepension.  Jag tycker att du ska gå in på min pension (länk nedan) för att göra en prognos där nästan alla pensioner ingår för att få en korrekt bild av hur stor pension du kommer att få.&lt;br /&gt;På &lt;a href="http://www.pensionsmyndigheten.se/"&gt;www.pensionsmyndigheten.se&lt;/a&gt; finns all information om det orange kuvertet samlat om du vill veta mer.&lt;br /&gt; Som sagt, det är lättare än du tror men enligt undersökningen visste du det redan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Länk till undersökningen hittar du &lt;a href="http://secure.pensionsmyndigheten.se/download/18.55d850a012569f73994800020769/Orange+Kuvertet+2009.pdf"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Länk till Min pension hittar du &lt;a href="https://www.minpension.se/Startsida.aspx?"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8828612414737601990?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8828612414737601990/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/03/det-ar-lattare-du-tror.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8828612414737601990'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8828612414737601990'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/03/det-ar-lattare-du-tror.html' title='Det är lättare än du tror'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-4175240673371511856</id><published>2010-02-26T11:43:00.001+01:00</published><updated>2010-02-26T11:46:22.243+01:00</updated><title type='text'>Skaffa en exit plan</title><content type='html'>Vilken dag som helst kommer det orange kuvertet att dimpa ner i brevlådan. Jippi, är det inte så många som tänker inför den nyheten. Men det är en viktig påminnelse om att det är dags att planera inför en ny fas i livet.&lt;br /&gt;- Jaja, man vet inte ens om man lever, tänker en del så varför ska man fundera på det. Jag lever i nuet.&lt;br /&gt;Det är i och för sig sant att man inte vet när man dör men det är ändå ganska sannolikt att man lever till sissådär 80-85 års ålder. Och hur vill du leva då? Mitt absoluta råd är att kombinera konsten att leva i nuet med konsten att planera. Vi på banken börjar träffa kunder som varit duktiga på det förra men sämre på det senare och som nu står i begrepp i att gå i pension. Konsekvensen för några av dem är att de måste sälja huset och i några fall är det inte säkert att det blir några slantar kvar när lånen är betalada. Så åter igen, hur vill DU leva när du blir pensionär och vad krävs för att nå dit? Ägna några minuter åt vad DU vill. När du bestämt dig skaffar du dig en exitplan. Kanske består planen av en blandning mellan amortering och sparande eller så väljer du att bara leva i nuet . Men se till att det är du som väljer och att din nya ”lön” inte kommer som en överraskning den dag du pensionerar dig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Länk till min pension där du gör din pensionsprognos hittar du &lt;a href="https://www.minpension.se/Startsida.aspx?"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-4175240673371511856?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/4175240673371511856/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/02/skaffa-en-exit-plan.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4175240673371511856'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4175240673371511856'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/02/skaffa-en-exit-plan.html' title='Skaffa en exit plan'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5750038809210279212</id><published>2010-02-18T07:46:00.001+01:00</published><updated>2010-02-18T07:49:06.581+01:00</updated><title type='text'>Nej, jag MENA PIGS</title><content type='html'>I finansvärlden gillar man att lägga ihop ett antal länder eller regioner, ta första bokstaven och göra nya ord av dem. BRIC som Jim O’Neil skapade av den första bokstaven från Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Han menade att Brasilien och Ryssland har det som Indien och Kina behöver och att handeln mellan dessa kommer att öka kraftigt.&lt;br /&gt;I det senaste numret av Privat affärers bilaga benämns området Mellanöstern och Nordafrika som MENA (Middle East, Northern Africa). Det är ett område som artikelförfattaren menar kommer att fånga fler investerares intresse.&lt;br /&gt;Senast i raden av ”nya” bokstavskombinationer är PIGS. Där är det oron för ekonomierna i länderna Portugal, Italien, Grekland och Spanien som skapat kombinationen.&lt;br /&gt;Men som investerare skall man välja breda ”tråkfonder. När det gäller smala nischfonder som i sig har haft en fantastisk utveckling är det sällan spararna får del av den avkastningen. I en artikel i Dagens Industri 2010-02-06 skriver John Rekenthaler, forskningschef på Morningstar, följande: ” All erfarenhet visar att fondspararna går fel här. De köper och säljer vid fel tillfälle och får dålig avkastning”&lt;br /&gt; På den punkten tror jag att John har rätt. Jag hävdar som vanligt att du skall sprida dina risker, ha en långsiktig strategi och rebalansera mera. Vad kan man bilda för ord av de råden?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om våra fonder, både tråkiga och spännande, &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,189247,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;Läs mer om bankens placeringsförslag &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,130915,00.html"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5750038809210279212?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5750038809210279212/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/02/nej-jag-mena-pigs.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5750038809210279212'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5750038809210279212'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/02/nej-jag-mena-pigs.html' title='Nej, jag MENA PIGS'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5855402778160090270</id><published>2010-02-11T08:30:00.002+01:00</published><updated>2010-02-11T08:36:53.785+01:00</updated><title type='text'>Den samlade bilden</title><content type='html'>Sedan en tid har det funnits möjlighet att flytta fonder från en bank/fondkommissionär till en annan utan att det utlöser någon kapitalvinstskatt. Det gör att du kan se alla dina fonder i en internetbank. Överblicken blir naturligtvis lättare. Det blir lättare att ta ställning till en av de svåraste frågorna: Vilken risknivå är rätt för mig? Har du väl bestämt dig för vad som är rätt för dig blir det lättare att jämföra dina placeringar mot våra rekommendationer.&lt;br /&gt;Våra rekommendationer till en bra placeringsstrategi bygger på att det är bra att sprida riskerna över flera marknader och tillgångsslag, det vi kallar för portföljtänk. Rekommendationerna bygger även på att du regelbundet ska återställa risken i portföljen och en löpande analys. Analysen kan du prenumerera på via länken nedan.&lt;br /&gt;Genom den nya tekniken har vi på banken alltid tillgång till den senaste analysen samt hjälpmedel som gör det lätt att återställa risken till vald nivå i din portfölj. Det gör det lätt för oss att hjälpa dig med den samlade bilden av ditt sparande.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Har du fler funderingar kring privatekonomi tycker jag du skall ta chansen och komma och lyssna på Swebanks privatekonom Ylva Yngvesson som föreläser i Eskilstuna den 18 mars och i Strängnäs den 24 mars.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prenumerera på månadsrapporten &lt;a href="http://swedbank-nyhetsbrev.allready.net/manadsrapport/prenumerera.csp"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om träffarna med Ylva Yngvesson &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,36405_m109_m44_924083,00.html"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5855402778160090270?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5855402778160090270/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/02/den-samlade-bilden.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5855402778160090270'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5855402778160090270'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/02/den-samlade-bilden.html' title='Den samlade bilden'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-620239476987028682</id><published>2010-02-08T10:34:00.001+01:00</published><updated>2010-02-08T10:36:34.352+01:00</updated><title type='text'>Handlar du över nätet?</title><content type='html'>Jag handlar mer och mer över nätet. I första hand blir det banktjänster, böcker och musik men även resor. Jag tycker det är ett smidigt och billigt sätt att handla på. Måste dock erkänna att jag funderat på hur säkert det är att betala genom att ange mitt kortnummer när jag ”står i” kassan för att betala. Därför har det har blivit slentrian att jag alltid har valt att betala inköpen mot faktura, fram tills nu. Fick en genomgång av Pär Åkerblom av två tjänster som gör det säkrare att betala via nätet. Den ena tjänsten heter E-kort. Där skapas ett unikt kortnummer varje gång man handlar på nätet. Det vill säga du behöver aldrig ange ditt riktiga kortnummer. Den tjänsten fungerar hos alla som tar emot betalning över nätet. Den andra tjänsten heter Verified by Visa eller MasterCard SecureCode beroende på vilket kort du ansluter. Här identifierar du dig med en hälsningsfras och en kod. För att du skall kunna betala med denna tjänst måste mottagaren vara ansluten.&lt;br /&gt;Tjänsterna är gratis och du beställer dem i internetbanken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När vi ändå är inne på säkerhet och kort så kan vi inte säga det tillräckligt många gånger: Vi på banken kommer aldrig att kontakta dig och fråga efter ditt kortnummer och kortkod.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om tjänsterna &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,307637,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-620239476987028682?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/620239476987028682/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/02/handlar-du-over-natet.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/620239476987028682'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/620239476987028682'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/02/handlar-du-over-natet.html' title='Handlar du över nätet?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-6107986783000335090</id><published>2010-01-28T07:57:00.001+01:00</published><updated>2010-01-28T08:03:47.794+01:00</updated><title type='text'>Liv och rörelse</title><content type='html'>Kan du tänka dig att lämna hemmet utan att ta med dig mobiltelefonen? Om du svarar ja så till hör du en minskande skara. För många skulle det kännas naket att gå på stan och inte ha mobilen med sig. Nu förtiden använder vi mobilen till en massa mer saker än att bara ringa med. Själv skulle jag få svårt att klara mig utan att ha ständig tillgång till min almanacka och mina mail.&lt;br /&gt;Utvecklingen mot att fler och fler mobiler har möjlighet att koppla upp sig mot internet har gjort det möjligt att utveckla banktjänster för mobiltelefoner. Det är något som jag tror kommer att bli stort. Det skulle inte förvåna mig om antalet anslutna till Mobilbanken kommer att vara större än antalet anslutna till Bank via internet om några år. För jag tror att utvecklingen av tjänster kommer att medföra att det kommer att vara ett smidigt sätt att sköta sina bankaffärer på var man än befinner sig.&lt;br /&gt;Jag har anslutit mig till Mobilbanken. Där får jag en överblick över min ekonomi kan flytta pengar och för mig inte minst viktigt att kolla kontoutdrag på mina konton.&lt;br /&gt;Andra smarta tjänster är lånekalkylen där du enkelt kan räkna ut vad ett nytt lån skulle kosta. Smidigt att ha med sig på visningar och i budgivningar.&lt;br /&gt;Du hittar även aktuella valuta kurser med ett par klick.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det finns nu en applikation iPhone-användare via App Store. Applikationen är fullmatad med några av de mest användbara tjänsterna från oss. Under 2010 kommer applikationen att uppdateras kontinuerligt med nya tjänster. Information om när uppdateringarna görs, sker per automatik direkt via App Store.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om mobilbanken och hur du gör för att ansluta dig &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,309009,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-6107986783000335090?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/6107986783000335090/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/01/liv-och-rorelse.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6107986783000335090'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/6107986783000335090'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/01/liv-och-rorelse.html' title='Liv och rörelse'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-7668097733379874542</id><published>2010-01-21T08:25:00.001+01:00</published><updated>2010-01-21T08:27:52.766+01:00</updated><title type='text'>Kontantfritt.nu</title><content type='html'>Var inne på en hemsida som drivs av fackförbundet Finansförbundet tillsammans med flera andra fackförbund vars medlemmar hanterar kontanter. Jag utgår ifrån att fackförbunden har sett det ökande antal rån som skäl till att starta sidan. Kan man få ned användandet av kontanter minskar risken för rån och arbetsmiljön blir bättre för fackförbundens medlemmar. Men det finns fler skäl. Länspolismästaren Carin Götblad menar att kontanter fungerar som smörjmedel för kriminallitet, svart arbetskraft och penningtvätt.&lt;br /&gt;Miljön är ett annat skäl till varför man skall minska hanteringen av kontanter. Transporterna släpper ut en hel del koldioxid.&lt;br /&gt;Ett tredje skäl är att kontanthanteringen kostar mycket pengar. Enligt den här hemsidan kostar kontanthanteringen ca 10 miljarder per år.&lt;br /&gt;Gå in på hemsidan och anta utmaningen att leva kontantfritt&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.kontantfritt.nu/"&gt;www.kontantfritt.nu&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-7668097733379874542?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/7668097733379874542/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/01/kontantfrittnu.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7668097733379874542'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7668097733379874542'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/01/kontantfrittnu.html' title='Kontantfritt.nu'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-2601957606564692509</id><published>2010-01-14T09:36:00.002+01:00</published><updated>2010-01-14T09:43:20.337+01:00</updated><title type='text'>Boindex och Bopriser</title><content type='html'>Läste en analys från Swedbanks Ekonomiska sekretariat som fick mig att fundera om framtiden. Analysen behandlade småhusprisernas utveckling, hushållens skuldsättning och en uppmaning om att ta hänsyn till de reala räntorna, inte bara de nominella.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den största enskilda faktorn som har lett till att bopriserna har stigit är den låga nominella räntan. Det är också en viktig förklaring till att hushållen har en god köpkraft enligt vårt boindex. Boindex har historiskt varit en bra indikator på hur bopriserna kommer att utveckla sig på ett års sikt och signalerar nu en uppgång på 8 % inom ett år.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Vi (hushållen) har passat på att öka vår skuldsättning. I snitt har vi nu lånat 160% av vår disponibelinkomst. Det är en hög skuldsättningsgrad. Enligt statistiken som sträcker sig från 1983 har skuldsättningsgraden aldrig varit högre.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den reala räntan är ränta minus inflation. En hög inflation hjälper oss att ”amortera” på våra lån medan deflationen ökar vår skuld. För november är inflationen -0,7 %. Så när du ser över dina lånekostnader är det värt att ta med inflationens påverkan i kalkylen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det som fick mig att fundera på framtiden är vad som händer med köpkraften och bopriserna när räntan stiger nu när vår skuldsättningsgrad är på historiskt höga nivåer. Vad tror du? Läs sista sidan i analysen nedan, om du vågar.&lt;br /&gt;Jag upprepar vad jag sagt tidigare:&lt;br /&gt;Se över ditt buffertsparande och hur du amorterar på dina lån och gör noggranna överväganden innan du lånar mer pengar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs Swedbanks analys nr 12 &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/www/inf/out/fil/0,,890320,00.pdf"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om boindex &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,83226,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-2601957606564692509?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/2601957606564692509/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/01/boindex-och-bopriser.html#comment-form' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2601957606564692509'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/2601957606564692509'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/01/boindex-och-bopriser.html' title='Boindex och Bopriser'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-8629208437669041013</id><published>2010-01-08T08:14:00.000+01:00</published><updated>2010-01-08T08:16:21.379+01:00</updated><title type='text'>God fortsättning på det nya året.</title><content type='html'>Nu när helgerna är över och nyårslöftena avlagda är det nästan skönt att komma in i de vanliga rutinerna igen. Fråga mig om någon vecka hur kul det är att vara inne i rutinerna igen. Hur som helst, det skall bli intressant att följa vad som kommer påverka vår privatekonomi under 2010.&lt;br /&gt;Jag tror att vi under året kommer att se att Riksbanken börjar höja räntan. På några års sikt kommer de förestående räntehöjningarna och konsekvenser därav att få betydande konsekvenser för oss som bor i egnahem dvs, villor och bostadsrätter. De konsekvenserna kommer Swedbanks familjeekonom Ylva Yngvesson att belysa under ett par föredrag i Eskilstuna och Strängnäs i mars. Hoppas du har möjlighet att delta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Förhoppningsvis kommer informationen om våra framtida pensioner att bli något enklare att ta till sig under 2010 när den nya Pensionsmyndigheten bildas. Myndigheten tar över ansvaret för den allmänna pensionen. Tanken är att det skall bli lättare för oss att få information om den allmänna pensionen från ett ställe i stället för som tidigare, från två dvs från Premiepensionsmyndigheten och Försäkringskassan.&lt;br /&gt;From med den 4 januari följer du dina PPM fonders utveckling på &lt;a href="http://www.pensionsmyndigheten.se/"&gt;www.pensionsmyndigheten.se&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Intressant kommer det även att bli att följa valet i september. Vilka förändringar för privatekonomin kommer löftena inför valet och valresultatet att medföra?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Du har väl gjort klart din budget för 2010? Om inte så hittar du mer info &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,116181,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs om nya regler och förutsättningar för 2010 &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/www/inf/out/fil/0,,902682,00.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-8629208437669041013?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/8629208437669041013/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/01/god-fortsattning-pa-det-nya-aret.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8629208437669041013'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/8629208437669041013'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2010/01/god-fortsattning-pa-det-nya-aret.html' title='God fortsättning på det nya året.'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-7973421987999168837</id><published>2009-12-16T13:45:00.000+01:00</published><updated>2009-12-16T13:50:35.760+01:00</updated><title type='text'>Tack för i år!</title><content type='html'>När vi summerar året kan vi konstatera att det har varit händelserikt. Stora uppgångar på börserna världen över(kom ihåg att rebalansera), låga boräntor och skattesänkningar. Så för de som är friska och har arbete kan man summera 2009 som ett bra privatekonomiskt år. Tittar vi i kristalkulan och försöker att förutspå vad som kommer att hända 2010 så tror jag det är två frågor som kommer att stå i fokus. Den första handlar om börsutvecklingen och där kan du läsa mer om i Fondnytt. Den andra frågan handlar om vilka konsekvenser stigande räntor kommer att medföra för vårt boende. I början av nästa år kommer jag att skriva en sammanfattning av Swedbanks analys som berör värdeutvecklingen på bostadsmarknaden. &lt;br /&gt;Men nu står julen för dörren och jag skall ut och handla klappar och betala med mitt Amex kort som ger mig en procents återbäring på allt jag handlar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;God Jul och Gott Nytt År!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.swedbankrobur.se/RT/OrdinaryPage____527.aspx"&gt;Länk till fondnytt&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;Läs MER om Amexkortet &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,176807,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-7973421987999168837?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/7973421987999168837/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/12/tack-for-i-ar.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7973421987999168837'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7973421987999168837'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/12/tack-for-i-ar.html' title='Tack för i år!'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-3322097331012235541</id><published>2009-12-10T11:22:00.001+01:00</published><updated>2009-12-10T11:33:47.802+01:00</updated><title type='text'>Ska vi fortsätta?</title><content type='html'>I linje med bankens mission där vi säger att vi skall hjälpa våra kunder att förstå, förenkla och utveckla sin ekonomi höll vi i november en grundläggande kurs i placeringskunskap för kvinnor. Kursen var uppdelad på tre tillfällen där varje träff var en och en halv timme lång. Deltagarna fick lära sig de grundläggande begreppen för aktier och räntebärande värdepapper. Hur en aktieindexobligation är uppbyggd och vad som skapar dess möjlighet till avkastning. Vilka olika typer av fonder som finns och vad som påverkar avkastningen för dessa. De fick även information om hur våra placeringsförslag är uppbyggda och vad som är viktigt att tänka på när man väljer en strategi. Kunderna som gick tyckte att kursen var bra och att det var lätt att ta till sig informationen. Det här gör att vi planerar för att hålla en likadan kurs under nästa år. Samtidigt funderar vi på om vi skall erbjuda den här kursen både för män och kvinnor, eller om det är så att det vore bättre om vi höll utbildningar i aktie- eller optionskunskap? Eller finns det något annat ämne som du skulle vilja att vi tog upp? Vad tycker du?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Länk till kundernas kommentarer hittar du &lt;a href="http://www.sparbankenrekarne.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,313168,00.html"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-3322097331012235541?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/3322097331012235541/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/12/ska-vi-fortsatta.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3322097331012235541'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3322097331012235541'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/12/ska-vi-fortsatta.html' title='Ska vi fortsätta?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-7876624317365190487</id><published>2009-12-03T12:45:00.002+01:00</published><updated>2009-12-03T12:50:30.359+01:00</updated><title type='text'>Byta uppvärmning?</title><content type='html'>I förra veckan besökte jag en informationskväll anordnad av Eskilstuna Energi och Miljö. De informerade om sina planer att bygga ut fjärrvärmenätet i Ekeby, hur det går till och vad det skulle kosta. Vi fick även veta att det i samband med utbyggnaden av fjärrvärmen finns möjlighet att ansluta sig till stadsnätet. Med på mötet var även en representant från Länsstyrelsen, Anna Lock, som berättade om de möjligheter som finns att söka bidrag för att byta från direktverkande el till en annan typ av uppvärmning. Hon menade att det var mycket förmånligt att byta uppvärmning i sitt boende idag. Går du i tankar på att byta, kan du i vissa fall och upp till vissa belopp få bidrag för att genomföra konverteringen. Lägg där till möjligheten att du kan utnyttja möjligheten till ROT-avdrag, så är det nog så att hon har rätt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vill du veta mer kan du läsa det senaste numret av Privata affärer. De har en artikel som handlar om just det här.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om Eskilstuna Energi och Miljös planer om utbyggnad av fjärrvärme &lt;a href="http://www.eem.se/pages/Fjarrvarme"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Du läser mer om vilka bidrag du kan söka från Länsstyrelsen &lt;a href="http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/amnen/Boende/Bidrag+%28Mapp%29/Direktverkande_el.htm"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;Du läser mer om ROT-avdraget &lt;a href="http://www.skatteverket.se/fastighetbostad/privat/husarbetenrot.4.2e56d4ba1202f95012080002966.html?posid=1&amp;amp;sv.search.query.allwords=rot"&gt;här.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-7876624317365190487?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/7876624317365190487/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/12/byta-uppvarmning.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7876624317365190487'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7876624317365190487'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/12/byta-uppvarmning.html' title='Byta uppvärmning?'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-4236242050179957976</id><published>2009-11-26T13:05:00.001+01:00</published><updated>2009-11-26T13:07:21.835+01:00</updated><title type='text'>Gott nytt år!</title><content type='html'>Innan det är dags att önska varandra Gott Nytt År är det ett par saker som kan vara bra att se över i din privatekonomi.&lt;br /&gt;För det första tycker jag att du ska ta ställning till om du skall betala in på ett pensionssparande innan nyårsklockorna ringer. Du har möjlighet att under 2009 sätta in maximalt 12.000 kr i ett avdragsgillt sparande. Väljer du att göra det är det bra att vara ute i tid så att insättningen blir bokförd på rätt år.&lt;br /&gt;Har du sålt och köpt värdepapper i år? Se över om du skall göra någon mer transaktion före årsskiftet för att nyttja möjligheten till kvittning.&lt;br /&gt;Läs mer om pensionssparande &lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,172853,00.html"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gör en provdeklaration för dina värdepapper. Blanketten K4 hittar du &lt;a href="http://www.skatteverket.se/download/18.76a43be412206334b89800052786/210420.pdf"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-4236242050179957976?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/4236242050179957976/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/11/gott-nytt-ar.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4236242050179957976'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4236242050179957976'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/11/gott-nytt-ar.html' title='Gott nytt år!'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-4943344866134056726</id><published>2009-11-19T17:35:00.000+01:00</published><updated>2009-11-19T17:39:37.079+01:00</updated><title type='text'>PPM – och alla dessa val</title><content type='html'>I början av december är det dags för den årliga insättningen i dina PPM-fonder. Snitt-insättningen är ca 5000 kr upp till max 9000 kr. Insättningen placeras enligt den fördelning du gjorde senast. Kommer du ihåg hur du valde?&lt;br /&gt;En del gör det och drar full nytta av den möjlighet som PPM innebär för att påverka sin pension. Andra vill gärna ha hjälp att välja en lämplig strategi och följa upp den över tid när förutsättningarna ändras. De skaffar sig den hjälpen via rekommendationer i privatekonomiska tidningar och hemsidor eller via de förvaltningstjänster som vissa företag erbjuder. PPM ville underlätta för företagen som erbjuder förvaltningstjänster genom en ombyggnad i sitt datasystem. Det har nu våra politiker sagt nej till tillsvidare. Vi får fortsätta att använda den ursprungliga tekniken. Vad tycker du, är det bra att vi erbjuder en tjänst som sköter fondvalet åt dig?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om vad du bör tänka på vid val av förvaltningstjänst på &lt;a href="http://www.ppm.nu/Radgivningsforetag.html"&gt;PPMs hemsida&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,212829,00.html"&gt;Läs mer om hur vår förvaltningstjänst fungerar hos oss på banken.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-4943344866134056726?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/4943344866134056726/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/11/ppm-och-alla-dessa-val.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4943344866134056726'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/4943344866134056726'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/11/ppm-och-alla-dessa-val.html' title='PPM – och alla dessa val'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-7453848627139496622</id><published>2009-11-12T10:04:00.001+01:00</published><updated>2009-11-12T10:07:39.403+01:00</updated><title type='text'>Se riktiga tungviktare i ringen.</title><content type='html'>Hur ska jag ta del av aktiemarknadens möjligheter? Ska jag använda enskilda aktier eller ska jag använda fonder. Se duellen mellan två verkliga tungviktare på DNs hemsida. Mats Lagerqvist VD för Swedbank Robur argumenterar för nyttan med fonder. Han får svar på tal av Urban Bäckström som ser möjligheterna med ett direkt ägande i aktier. Personligen har jag valt att heja på fondsidan utifrån argumentet enkelhet. Läs min kollega Johans blogg om hans syn på fördelarna med ett ägande i enskilda aktier.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Se matchen &lt;a href="http://www.dn.se/webbtv/ekonomi/boxningsduell-fonder-eller-aktier-1.964286"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs Johans blogg &lt;a href="http://johansaktieblogg.blogspot.com/"&gt;här&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-7453848627139496622?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/7453848627139496622/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/11/se-riktiga-tungviktare-i-ringen.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7453848627139496622'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/7453848627139496622'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/11/se-riktiga-tungviktare-i-ringen.html' title='Se riktiga tungviktare i ringen.'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-3120356587265407074</id><published>2009-11-05T08:23:00.000+01:00</published><updated>2009-11-05T08:25:24.960+01:00</updated><title type='text'>Buffert igen!</title><content type='html'>Läste en intressant artikel på DN.se som handlade om buffertsparande. Jag har tidigare hävdat att man bör ha en buffert på minst två månadslöner. Jag får erkänna att det är ett ganska trubbigt mått. Tycker därför att den mall som Ann-Sofie Magnusson, familjeekonom på Ikano banken, har tagit fram är bra. På länken nedan kan du själv fylla i siffrorna som gäller för din ekonomi. Man kan argumentera att allt elände inte inträffar på samma gång, men mallen visar ändå att ju mer saker du har desto större budget behöver du.  Vad tycker du, hur stor budget skall man ha?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.dn.se/polopoly_fs/1.984953.1256822853!buffersparande.pdf"&gt;http://www.dn.se/polopoly_fs/1.984953.1256822853!buffersparande.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-3120356587265407074?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/3120356587265407074/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/11/buffert-igen.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3120356587265407074'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/3120356587265407074'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/11/buffert-igen.html' title='Buffert igen!'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7572272786156162502.post-5527596911465811392</id><published>2009-10-29T13:43:00.000+01:00</published><updated>2009-10-29T13:44:10.065+01:00</updated><title type='text'>Market timing</title><content type='html'>Har träffat många kunder genom åren som menar att det går att tjäna pengar på att pricka in börstopparna där man säljer sina aktier och bottnarna där man köper tillbaka aktierna. &lt;br /&gt;De aktiefondförvaltarna som jag träffat genom åren har dock en annan åsikt. Jag kan inte påminna mig någon professionell förvaltare som jag träffat som sagt att det konsekvent går att tajma markanden. Det hävdar även Anthony Bolton i sin bok Investing against the tide. Anthony Bolton var ansvarig för Fidelitys Special Situations Fund mellan 1979 till 2007 och förvaltade fonden framgångsrikt. Han ger rådet att avstå från att försöka förutspå marknaden för att vi tenderar att vara som mest optimistiska när marknaden står på topp och som mest pessimistiska när marknaden står som lägst. Det innebär att för att lyckas med att tajma marknaden måste du klara av att gå emot den rådande stämningen och kanske även dina känslor. Det vill säga våga köpa när alla andra säljer i panik.&lt;br /&gt;Vad får det för konsekvenser för dig som sparar och placerar om vi förutsätter att fondförvaltarna har rätt? &lt;br /&gt;För mig ligger svaret i att välja rätt strategi. Och med rätt strategi menar jag en strategi som tar hänsyn till dina förutsättningar och som är långsiktigt hållbar. Byt INTE strategi efter hur börsen utvecklas utan efter hur dina personliga förutsättningar förändras.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7572272786156162502-5527596911465811392?l=stefansekonomiblogg.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/feeds/5527596911465811392/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/10/market-timing.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5527596911465811392'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7572272786156162502/posts/default/5527596911465811392'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://stefansekonomiblogg.blogspot.com/2009/10/market-timing.html' title='Market timing'/><author><name>Stefans ekonomiblogg</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15653674220419594870</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
